I och med förberedelserna för Donald Trumps andra mandatperiod som president i USA har en av de mest intressanta utvecklingarna att följa varit de nyvarma relationerna mellan MAGA-republikanerna och Silicon Valley, ett av hävd starkt demokratiskt fäste. Det ser ut som att techindustrin kommer att få större politiskt inflytande än någonsin tidigare.
Flera framträdande figurer inom den amerikanska techeliten har öppet gett sitt stöd till Trump under den senaste valkampanjen. Även sådana som tidigare uttryckt stark kritik mot Trumps politik har nu hållit sig till artiga gratulationer – bland andra Amazon-grundaren Jeff Bezos, Google-vd:n Sundar Pichai, Uber-vd:n Dara Khosrowshahi och OpenAI-vd:n Sam Altman. Alla ovan nämnda har också donerat minst en miljon dollar var till Trumps installationsfond, antingen personligen eller via sina företag, tillsammans med bland andra Apple-vd:n Tim Cook, Meta-vd:n Mark Zuckerberg samt kryptoinriktade upstartföretagen Ripple, Robinhood och Coinbase. Med techindustrin i spetsen har Trumps installationsfond samlat in ungefär 170 miljoner dollar, vilket är nästan tre gånger så mycket som Joe Bidens motsvarande fond 2021.
”Nu vill alla vara min vän”, konstaterade Trump under en presskonferens i sin Floridaresidens Mar-a-Lago i januari. Zuckerberg, Bezos, Cook, Pichai, Microsoft-vd:n Satya Nadella och andra techledare har vallfärdat till Mar-a-Lago för privata möten med Trump redan innan han ens tillträtt. I Washington ordnade Silicon Valley-aktörer flera av de största insamlingsevenemangen för att fira Trumps installation, rapporterar The New York Times.
Rekordet i MAGA-fjäskande går till Zuckerberg. Trump har tidigare anklagat Zuckerberg för valmanipulation och så sent som i fjol hotat med att slänga honom i fängelse på livstid. Det är ingen slump att Zuckerberg i januari meddelade att faktagranskning slopas på Facebook och Instagram. Enligt Zuckerberg har faktagranskningen varit politiskt vinklad och lett till för mycket censur – exakt samma påstående som Tesla-vd:n och X-ägaren Elon Musks och MAGA-republikanernas gnäll om yttrandefrihet bygger på. Även reglerna för vad som är tillåtet att säga på plattformarna luckras upp och innehållsmodereringen flyttar från Kalifornien till Texas. Bolaget avslutar också sitt arbete med mångfald, rättvisa och inkludering.
Ungefär samtidigt meddelades också att Metas tidigare PR-chef, brittiske liberalen Nick Clegg, ersätts av republikanen Joel Kaplan, och att Trumpallierade UFC-vd:n Dana White tas in som styrelsemedlem. Det är uppenbart att Zuckerberg försöker reparera relationerna med Trump genom att följa i Musks fotspår, och det verkar fungera.
Jämfört med 2016, då Trump valdes för första gången, kan man nästan tala om en helomvändning. Då tog många stora teknologibolag (bl.a. Google, Facebook, Apple, Microsoft, Uber) och framträdande entreprenörer öppet ställning mot Trumps politik.
Trump har också tillsatt rekordmånga Silicon Valley-ledare på nyckelpositioner i den kommande administrationen. Bland annat ska Musk leda ett nytt rådgivande organ kallat Department of Government Efficiency. Riskkapitalisten och tidigare Paypal-chefen David Sacks har utnämnts till ”AI- och krypto-tsar”. Som rådgivare för AI-politik har Trump tillsatt Sriram Krishnan, med bakgrund i bland annat Microsoft, Meta, Twitter och senast riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz – en av Trumpkampanjens största anhängare i Silicon Valley. Blivande vicepresidenten J.D. Vance har nära kontakter till Silicon Valley och särskilt till techentreprenören och Paypal-grundaren Peter Thiel, som har varit den huvudsakliga finansiären för hela Vances politiska karriär.
Jämfört med 2016, då Trump valdes för första gången, kan man nästan tala om en helomvändning. Då tog många stora teknologibolag (Google, Facebook, Apple, Microsoft, Uber och andra) och framträdande entreprenörer öppet ställning mot Trumps politik. MAGA och särskilt Trumps invandringspolitik passade inte in i den progressiva Silicon Valley-andan.
Techbolagens MAGA-omställning beror sannolikt främst på politisk opportunism och en anpassning till tidsandan. År 2016 hade Silicon Valley inget behov att kyssa Trumps ring. Före Cambridge Analytica-skandalen var techbolagen på höjden av sin makt och fick fungera relativt obegränsat. Sedan dess har regleringen blivit mycket mera strikt – särskilt i EU men också i USA. Bolagen lär hoppas att Trumps nytillsatta chefer på konkurrensmyndigheten FTC och kommunikationsmyndigheten FCC kommer att vara snällare än sina Biden-tillsatta föregångare.
AI är utan tvekan också en faktor. Trump förväntas avveckla Bidens AI-reglering och ge industrin friare händer. Bolagen säljer sin avregleringsagenda som en nödvändighet för att kunna tävla med Kina, och bland annat Microsoft och OpenAI har talat om sin AI-utveckling i nationalistisk ”America-first”-anda.
Den nya administrationen förväntas också ta de amerikanska techbolagens parti i deras kamp mot EU-reglering, vilket kan öka spänningarna mellan USA och EU ytterligare. Trump har lovat att ”inte låta EU utnyttja våra företag”, och Vance har hotat med att USA kan dra in sitt stöd till NATO om EU försöker reglera X. Zuckerberg har sagt att han förhåller sig optimistiskt till att Trump stöder honom i framtida konfrontationer med EU.
I januari rapporterade The Financial Times att EU-kommissionen omprövar sina pågående utredningar mot Apple, Google, Meta och X i och med Trumps installation. Kort efter intygade Henna Virkkunen, som är ansvarig för teknologipolitik i kommissionen, till Reuters att utredningarna nog fortsätter som normalt. Tillsammans med Musk, Zuckerberg och övriga techoligarker kommer Trump sannolikt att göra Virkkunens uppdrag betydligt svårare.
Kolumnen publicerad i Ny Tid 1/25, 3.2.2025.
