EU:s straffrättsliga samarbete i form av arresteringsorder kan missbrukas, skriver Martin Ahlö. EU-samarbetet kring efterlysningar av brottsmisstänkta utgår från att länderna styrs enligt samma rättviseprinciper, men mekanismerna kan också användas för politisk repression, som i fallet med antifascister som arresterats i Ungern.
Den åttonde februari 2025 samlas ett par hundra antifascistiska aktivister i Budapest och eskorteras genom staden av ett stort polisuppbåd. På banderollerna finns slagord på ungerska men också på tyska och engelska, eftersom en del av deltagarna är tillresta från andra länder. Trots att Viktor Orbán och hans parti Fidesz har fört landet i en allt mer högernationalistisk och auktoritär riktning sedan makttillträdet, är det inte i första hand honom som antifascisterna protesterar mot.
Vid ett annat torg i Budapest samlas nynazister från hela Europa för att fira ”Ärans dag” till åminnelse av att SS-trupper och ungerska kollaboratörer försökte bryta sig genom Röda arméns omringning i andra världskrigets slutskede 1945. Dagen har de senaste årtiondena blivit en möjlighet för europeiska nazister att träffas och paradera i Tredje rikets uniformer, något som är straffbart i flera av deras hemländer. Ärans dag är ändå inte bara ett rollspel – aktiva- högerextrema rörelser tar tillfället i akt för att nätverka med meningsfränder. Bland flaggorna syns de tyska nationalsocialisterna Der Dritte Weg, Nordiska Motståndsrörelsen NMR och det högerextrema musiknätverket Blood & Honour.
Nazisterna på Ärans dag och motdemonstrationerna hålls åtskilda av massiva polisinsatser i olika delar av staden. Orbán är en auktoritär antidemokrat, men inte nödvändigtvis så förtjust i nazistevenemanget. Däremot avskyr han vänsteraktivister och andra han anser vara politiska fiender. För två år sedan samlades ungerska och internationella antifascister också för att protestera mot Ärans dag, men händelserna fick då allvarliga konsekvenser. Flera slagsmål utbröt nära evenemangen, och aktivister från bägge sidor attackerade varandra på gatorna. De ungerska myndigheterna ansåg det här gå mot lag och ordning och beslöt att utfärda arresteringsordrar för nästan tjugo personer, de flesta medborgare i andra länder än Ungern. Alla efterlysta är antifascister. En av dem är Rexhino ”Gino” Abazaj.
Abazaj föddes i Albanien i början av 1990-talet, men familjen flyttade tidigt till Italien där han också växte upp. Han blev i tonåren aktiv i sociala vänsterrörelser, och reste som frivillig till Rojava i nordöstra Syrien för att strida i de kurdiska YPG-styrkorna mot Islamska staten (IS). Abazaj flyttade för några år sedan till Finland för att studera, och har senare gift sig och arbetat i Helsingfors. Han fortsatte vara vänsterpolitiskt aktiv och engagerade sig i olika kampanjer både i Finland och Italien, däribland en italiensk mobilisering mot nazist-evenemangen i Ungern. Där misstänks han nu för att tillhöra en ”internationell kriminell organisation”.
Statuera exempel
Tidningen Turning Point lyfte 2024 fram hur förfarandet med europeiska arresteringsorder är sårbart för missbruk. Polisen i EU-länder är skyldiga att bistå andra länder med information och handräckning utan reservationer. Förfarandet (som i sin nuvarande form bygger på ett rambeslut taget år 2004) har utvecklats för att underlätta samarbetet kring internationell brottslighet, men det tar inte hänsyn till att ett medlemsland kan utvecklas i Ungerns riktning. Att en arresteringsorder bifalls av ett annat land uttrycker förtroende för att rättssystemet i landet som utfärdat ordern fungerar.
Sedan Viktor Orbán tillträdde som landets statsminister 2010 har landets rättsväsende politiserats och demokratin försvagats, med påföljden att rättssäkerheten har urholkats. En del av de misstänkta antifascisterna häktades i Budapest redan 2023, och har vittnat om undermålig mat, kalla celler och en avsaknad av hälsovård. De ungerska myndigheterna har antytt att stränga straff kommer utdömas för att statuera exempel. Brotten de misstänks för skulle i vanliga fall rubriceras som misshandel eller kravaller, men de ungerska åklagarna anklagar antifascisterna för att tillhöra en ”internationell brottsorganisation” – med fängelsestraff på upp till 16 år.
Högsta domstolen avslår överklagan
I ett Europa i kris har auktoritära högerpartier och -extremister nått valframgångar i flera länder, och de ungerska åklagarna handlar inte i ett vakuum. Tyska delstater som Sachsen och Thuringen har redan tidigare finansierat en polisenhet för att bekämpa politisk radikalism – specifikt den militanta antifascismen som har varit stark i Tyskland sedan 1990-talet. Repressiva domslut och efterlysningar på centrala aktivister var redan i full gång 2023, och de tyska myndigheterna utökade sina spaningar till att också gälla aktivister som rest till Ungern. De ungerska åklagarna antyder att de efterlysta alla ska ha utfört brotten på order av en tysk organisation, utan att presentera bevis för detta.
År 2024 delger polisen i Finland Abazaj brottsmisstankarna i anslutning till motdemonstrationerna i Budapest året innan. Han beläggs med reseförbud och begär tillsammans med sin advokat prövningstillstånd, då hans rättssäkerhet inte kan garanteras. De antifascister som suttit häktade i Budapest har berättat om de dåliga förhållandena som råder i fängelset och att de har förhörts utan juridiska ombud.
Advokaten Ville Punto säger att Helsingfors tingsrätt tog i beaktande att vissa ungerska fängelser kritiserats av EU-domstolen, men valde att tro på den ungerske åklagaren. Punto överklagade utlämningsbeslutet till Högsta domstolen, som avslog överklagan.
– Det är förståeligt att en tingsrätt inte vill ta ställning i frågan, men det förvånar mig att Högsta domstolen inte ville ta upp fallet, säger Punto.
– Domstolen i Milano fick nämligen precis samma motivering från Ungern, men valde att inte utlämna den italienske aktivisten Gabriele Marchesi.
Abazaj har inte EU-medborgarskap trots att han bott nästan hela sitt liv i EU-länder. I teorin borde det inte påverka hans fall ur människorättslig synpunkt, men i praktiken kan det ha påverkat hans möjligheter i rätten. Då det ser ut som om de finländska domstolarna kommer att bevilja utlämningen, väljer Abazaj trots allt att lämna Finland för att inte riskera att hamna i Orbáns händer. Den europeiska arresteringsordern är dock ännu i kraft, och i november 2024 häktas han i Paris och förs till fängelset Fresnes. Där väntar han nu på att en fransk domstol ska ta ställning till hans ärende.
Kandidat i EU-valet
Fallet Budapest har hittills inte fått så stor synlighet utanför mindre vänsterkretsar, men genom antifascistisk gräsrotsaktivism och engagerade advokater kan en vändning nu vara i sikte. De franska domarna övervägde i mitten av februari att avslå Abazajs utlämning, och italienska och tyska domstolar har i ett par fall valt att omvärdera eller avslå de ungerska myndigheternas krav.
En av de misstänkta, den italienska aktivisten Ilaria Salis, satt fängslad i Ungern men valde att kämpa mot anklagelserna genom att kandidera i EU-valet 2024. 170 000 italienare valde att stöda henne med sina röster, och då hon valdes in för vänsterpartiet Sinistra Italiana frisläpptes hon efter 15 månader i häkte. Salis har fortsatt att föra de anklagades talan på EU-nivå. Även Vänsterförbundets Li Andersson har engagerat sig i frågan, och deltog i december på ett seminarium i Bryssel där partigruppen The Left diskuterade strategier med de anklagades juridiska ombud.
Prekär situation
Advokat Ville Punto är specialiserad på asylfrågor och har nu bistått de franska advokaterna i deras arbete.
– Förhoppningsvis tar de franska domstolarna ärendet på allvar. I Finland avslås prövningstillstånd tyvärr ofta rutinmässigt. Att fler länder nu väljer att omvärdera sin linje är positivt, men problemen är långt ifrån lösta.
– Den europeiska arresteringsordern är fortfarande i kraft i de övriga EU-länderna, och kommer så förbli tills Ungern drar tillbaka den eller någon ingriper på EU-nivå.
De anklagade kan inte dömas utanför Ungern, men befinner sig i en prekär situation de närmaste åren, och diskussionen behöver i sista hand föras på EU-nivå. I länder som Ungern och Polen har försvagandet av rättsstaten och dess institutioner möjliggjort situationer som den här. EU-samarbetet kring efterlysningar utgår från att länderna styrs enligt samma rättviseprinciper, men mekanismerna kan också användas för politisk repression. Utgången i fallet Budapest kan ha konsekvenser för politiska oppositionsrörelser i framtiden, ifall politiska aktioner med internationella deltagare angrips med liknande metoder. Förhoppningsvis kan en starkare vänster i Europa vara solidarisk med de antifascister som nu förföljs av Orbán.
Rexhino Abazaj släpptes 26.3 från häktet, och slipper även husarrest. Han får ändå inte lämna Paris medan utlämningsärendet utreds.
Foto: Free Gino
