Argentinas ultraliberale president har dragits in i ett bedrägeri med så kallade ”memmynt” som ser ut att bli den allvarligaste krisen för hans regering hittills.
I mitten av februari dök ett överraskande inlägg upp på Argentinas president Javier Mileis konto på plattformen X: ”Det liberala- Argentina växer! Det här privata projektet kommer att uppmuntra tillväxt och finansiera argentinska småföretag. Världen vill investera i Argentina”, följt av en länk till webbsidan The Viva la Libertad Project och dess kryptovaluta Libra. Enligt The Buenos Aires Herald inkluderade Milei i sitt inlägg också kryptovalutans identifikationsnummer, så att hans följare skulle kunna investera i Libra.
Så fort utspelet blev känt rusade värdet på Libra, som hade lanserats bara tre minuter tidigare, från ett pris nära 0 till 5,20 dollar per ”mynt”.
Men euforin höll inte i sig länge. Efter bara två timmar sålde ett antal stora konton bort massiva summor i Libra och priset kollapsade. Några få personer som sålde när kursen var på topp hade på det sättet snabbt tjänat enorma summor, medan runt 40 000 personer uppskattas ha förlorat sina insatser.
Milei raderade hastigt sitt ursprungliga utspel och lade upp en ny deklaration, där han beskrev Libra som ”ett privat företag bland många som jag uppmärksammat och som jag, förstås, inte har några kopplingar till”.
Vad är ett memmynt?
Vad som försiggått var ett så kallat mattryck (rug pull) av ett memmynt (meme coin).
Medan de största kryptovalutarna, främst Bitcoin och Ethereum, verkligen används som valuta i transaktioner – om än till allra största delen i den illegala ekonomin – finns för alla hundratals mindre, ofta kortlivade, kryptovalutor ingen praktisk funktion. De är uteslutande en spekulativ tillgång, vilket är ett annat sätt att säga att alla som köper den gör det med planen att sälja innan alla andra gör det. De är vad som kallas memmynt. Deras normala livscykel är att stiga till en topp och sedan falla och tyna bort bortglömda (eller aldrig ens lyfta till att börja med).
Ett mattryck accelererar den livscykeln. Det innebär att valutans skapare tilldelar sig själva de allra flesta mynten redan från början och kort efter lanseringen säljer av (”rycker undan mattan”), vilket resulterar i ett dramatiskt kursfall. Beroende på detaljerna kan det räknas som kriminell manipulation av marknaden.
Värdet över fyra miljarder
Det totala marknadsvärdet för Libra var som mest uppe i över 4 miljarder amerikanska dollar, vilket enligt flera rapporter kan betyda att det utgjorde historiens största mattryck. Men vem låg då bakom?
Det har visat sig komplicerat att reda ut; direkt ansvariga verkar vara ett företag kallat KIP Protocol, men de skyndade sig också att distansera sig från Libra – de hade bara ”levererat den tekniska infrastrukturen”, medan ytterligare ett annat bolag, Keiser Ventures, var direkt ansvariga för lanseringen. På bilder syns Milei posera med representanter för bägge bolagen under en teknologikongress där kontakterna verkar ha knutits.
Det är känt att ett fåtal stora krypto–plånböcker köpte stora mängder Libra omedelbart efter lanseringen och sålde då kursen stod som högst – men eftersom köpen är anonyma kan det vara svårt att identifiera vilka verkliga personer som står bakom kuppen.
Milei raderade hastigt sitt ursprungliga utspel och lade upp en ny deklaration, där han beskrev Libra som ”ett privat företag bland många som jag uppmärksammat och som jag, förstås, inte har några kopplingar till”.
Milei förd bakom ljuset
Den som tlll slut steg fram som projektets ansikte utåt var Hayden Davis, en kryptoföretagare från USA som tidigare varit inblandad i Melania Trumps memmynt. I en mindre framgångsrik intervju med Youtubern Stephen Findeisen (”Coffeezilla”) redogjorde han obekymrat för vad som mycket väl kan komma att bedömas som allvarliga ekonomiska brott. Han skildrade hur han och hans anonyma medarbetare från en lägenhet i Miami, ”runt en vattenpipa”, köpte upp stora mängder Libra till utgångspriset och gjorde en vinst på över 100 miljoner dollar. ”Mememynt är ett spel för insiders och inget folk i allmänhet blir rika på”, medgav han, och menade att ”kritikerna klagar bara för att de inte själva släppts in i insiderpositioner”.
Några dagar senare läckte påstådda meddelanden mellan Davis till investerare han försökte rekrytera: ”Vi kan också få Milei att tweeta och träffa oss personligen och marknadsföra det”; ”Jag skickar $$ till systern och han skriver under allt jag säger och gör vad jag vill… jag kontrollerar den negern (sic)”, skrev han. Systern, Karina Milei, är presidentens utan jämförelse närmaste förtrogna och en stor maktfaktor i den libertarianska rörelsen. Mileis talesperson förnekar kategoriskt att något av det som beskrevs i chatten hänt.
Ny maktordning
Mileis eget försök att försvara sig i en intervju gjorde inte saken bättre. Kort efter en anmärkningsvärt okonfrontativ intervju i kanalen TN läckte en oklippt version ut – och avslöjade att producenterna tillåtit Milei att stoppa och ta om efter ett svar som ”hade kunnat ställa till det juridiskt för honom”, som intervjuaren uttryckte det. Den tillrättalagda intervjun visade att Milei skyddas av åtminstone delar av det etablissemang han påstår sig utmana.
Emilia Trabucco på webbtidningen Nodal analyserar skandalen som ett uttryck för ”en ny makt-ordning” där tekno-finansoligarkin gör gemensam sak med den nya ytterhögern, där ”Milei bara är en pjäs i det globala spelet”. Förebilden är förstås Donald Trumps allians med i första hand Elon Musk, i andra hand nätjättarna generellt. Javier Milei delar USA-högerns teknologidyrkan, men hans försök att återskapa Trumps och Musks modell på hemmaplan slutade med katastrof innan det ens hunnit börja. Kanske kan man säga: historien upprepar sig – första gången som tragedi, andra gången som mem.
Foto: Wikimedia Commons
