Förra året blev artificiell intelligens (AI) återigen ett samtalsämne vid många kaffebord. Det kinesiska företaget DeepSeek gav ut två modeller som verkade konkurrera med ledande tjänster av marknadsledaren OpenAI, bland andra. Den främsta nyheten var ändå inte DeepSeek-modellernas förmågor, utan processen som låg bakom modellutvecklingen. Medan ledande stora språkmodeller ofta kräver miljardbelopp för att skolas, påstod DeepSeek sig ha uppnått sina häpnadsväckande resultat utan att lägga mer än några miljoner euro på skolningsprocessen.
Företaget hade inte bara lyckats med att i viss mån kringgå embargot på att sälja de mest avancerade mikroprocessorerna till Kina, utan även utnyttjat sina relativt knappa resurser med ovanlig snillrikhet.
I USA har man länge räknat med att Kina inte kan utgöra en seriös konkurrent inom AI. Den utgångspunkten har gett trygghet. Medan Kina fått ett övertag när det gäller många högteknologiska innovationer, från drönare till elektriska bilar, har tyckare i Amerika och Europa kunnat finna tröst i att man åtminstone har ett övermäktigt försprång inom AI. Desto bättre så, då AI allt mer framställs som en ”universell vetenskap” som kommer att styra alla livets domäner.
Oberoende av de geopolitiska skälvningarna är det främst gemene AI-användare som kan finna tröst i att de amerikanska teknologijättarna äntligen fått seriös konkurrens i utvecklingen av stora språkmodeller. Medan OpenAI sitt namn till trots varken erbjuder öppna AI-modeller eller öppna tjänster, låter DeepSeek användaren ladda ner och vidareutveckla alla deras modeller. Det är de inte ensamma om. Meta har redan länge erbjudit modeller som i flera bemärkelser också är öppna och det franska företaget Mistral likaså. Företagen har förstås sina egna motiv för att släppa öppna modeller. Enligt vissa analytiker försöker Meta komma i kapp OpenAI genom att låta utomstående forskare och programmerare vidareutveckla deras modeller.
Hur som helst verkar öppna modeller nu seriöst konkurrera med tjänster från marknadsledare för slutna lösningar. På tjänsten HuggingFace, där vem som helst kan lägga upp öppna AI-modeller, finns det i skrivande stund över 1.4 miljoner modeller, en del av dem av just Meta, Mistral och DeepSeek. Vad kan vi vänta oss och hoppas av detta ekosystem?
För det första bryter utvecklingen av öppna modeller med den ensidiga centraliseringen av makt som karakteriserat internet sedan vi började strömma innehåll från tjänster som Spotify och YouTube och lägga upp alla detaljer om våra liv på sociala medier. Till exempel har jag själv laddat ner flera AI-modeller på min dator som jag dagligen använder som programmeringsassistenter. Det var inte svårt, några kommandon och en hyfsad dator är allt som krävs. Kan man programmera ens lite så går det i själva verket busenkelt att installera en AI-assistent som är helt ”lokal” genom sajten ollama.com.
För att undvika detta öde så gäller det alltså att vara försiktig med optimismen kring öppna modeller. De erbjuder möjligheter men absolut ingen befrielse från teknologijättarnas förtryck.
De öppna modellerna gör alltså att AI åtminstone i en viss begränsad utsträckning frånkopplas ”molnet”: För att använda avancerade AI-modeller behöver vi inte nödvändigtvis vara uppkopplade till jättelika datacenter som ägs av Amazon och motsvarande företag. De största modellerna kräver fortfarande att vi ansluter till de här tjänsterna, men trenden är tydlig: sitt namn till trots kan ”stora” språkmodeller ofta komprimeras i ett allt mindre utrymme, vilket gör dem tillgängliga för vem som helst som har färdigheten att använda dem. Visserligen är det svårt att driva de störta öppna modellerna lokalt, men även dem kunde man i princip köra på en kraftig hemdator.
Samtidigt är dominansen från de molnbaserade AI-tjänsterna omöjlig att förneka. Även DeepSeek används främst genom företagets webbsajt, inte genom förhållandevis obskyra lokala varianter. Tills vidare utökar utvecklingen av AI den pågående centraliseringen av makt och kapital. Sålunda finns det en verklig fara att de öppna ekosystemen kring AI alstrar den typ av ”grym optimism” som litteraturvetaren Lauren Berlant menat att beskriver förhållanden där vi hoppas på en räddning och katharsis som aldrig ändå anländer. Det är just hoppet om en frälsning, den grymma optimismen, som hindrar oss från att bryta upp med våra omständigheter.
För att undvika detta öde gäller det alltså att vara försiktig med optimismen kring öppna modeller. De erbjuder möjligheter men absolut ingen befrielse från teknologijättarnas förtryck. I värsta fall är de bara slutet på början av en förtryckande och genomträngande övervakning genom AI. I bästa fall är de början på något nytt. Men vad?
Det kanske mest pådrivande men ofta outtalade målet för all AI-utveckling är drömmen om fullständig transparens. Genom att belysa precis allt ska modellerna göra både individ och samhälle effektivare, rensa bort korruption och brottslighet, erbjuda nya teknologiska horisonter för olösliga politiska problem, och så vidare. Det är här marknadsidealet sammanstrålar med kontrollsamhället och en viss kryptofascism. Och det är även här uppgörelsen med de nya AI-ideologierna måste ske, eventuellt med hjälp av öppna modeller.
Istället för den övervakande blicken från molnet, kunde öppna AI-modeller stöda utvecklingen av nya paradigm av AI-forskning som istället för fullständig transparens prioriterar en viss slutenhet. ”Privata modeller” som inte samlar data på sina användare eller ens kan samla sådana data finns redan, men de saknar ofta finansiering. De öppna modellernas ekosystem erbjuder möjligheten att utforska nya, alternativa riktningar inom AI-forskningen. Det kräver både pengar och målmedvetenhet. Samtidigt påvisade DeepSeek att även förhållandevis knappa resurser kan räcka långt.
Inom vänstern anses företagsamhet sällan vara en dygd. Ändå kommer de nya oligarkernas makt inte att kunna utmanas enkom genom statlig reglering eller en luddits vägran. Möjligheterna som omger de öppna AI-modellerna understryker behovet av progressiva teknologiska krafter, en alternativ företagsamhet. Vem skulle ta det initiativet?
