Både i Finland och i Sverige är det utmanande för band att hitta replokaler. Nedskärningarna i kulturen hotar inte bara en viktig grogrund för lovande musiker utan också att sätta igång en destruktiv snöbollseffekt som leder till ett minskat intresse för kultur.
Historiskt stora nedskärningar i konst- och kultursektorn pågår just nu i Finland. Även i Sverige har studieförbunden fått sina finanser strypta, vilket drabbar det breda kulturlivet hårt. Verksamheter där många unga tar sina första trevande steg in i exempelvis musiken har fått stänga ner. I Umeå har Musikhuset på Umedalen, en av Umeås största och äldsta replokaler, bommat igen. Genom det förlorade ett trettiotal band tillgången till elva replokaler, vilka kommit att bli som ett andra vardagsrum för många av de yngre musikerna i stan.
Samma öde drabbar många andra musikintresserade ungdomar i glesbygden när statsbidragen till landets studieförbund minskar.
– Det känns som man inte tar strid för någonting längre, sade Tobias Andersson, i samband med att nedskärningarna verkställdes förra året. Som en konsekvens sades han upp som verksamhetsledare på ABF:s Musikhus i Umeå. I dag har han sökt sig vidare till industrin.
Mötesplatser och grogrund
Umeå är bara ett av många nav i Musik-sverige som nedmonteras. Även i Luleå, Gävle och Falun har liknande musikhus stängts. Robertsfors och Vännäs är två andra platser som drabbas.
– Det handlar om sociala mötesplatser, demokratiska knutpunkter, som har betytt någonting för orten, säger Tobias Andersson.
Han är besviken över att politikerna kastar ut en hundraårig musiktradition och fungerande verksamheter med badvattnet.
Hade det ens funnits något band som Refused eller Sahara Hotnights utan musikhusen i Umeå och Robertsfors?
– Det är två exempel av hundra. Fråga vilket band som helst som de senaste tjugo åren har vunnit något pris här i Sverige och alla skulle nog säga att de har börjat i något studieförbund någonstans och harvat i någon replokal, säger Andersson.
– Det är ju så. Det svenska musikundret hade inte varit ett skit utan det alltså.
När den här typen av öppna sociala mötesplatser stänger återstår bara privata alternativ.
Stigande kostnader
I Åbo ser situationen något bättre ut för musiklivet. Än så länge i alla fall. Ny Tid har pratat med tre aktiva i Rockföreningen vid Åbo Akademi, Olivia Halttunen, nuvarande ordförande, Robin Enestam, ordförande 2024 och Sigurd Möller, utrymmesansvarig 2024.
På Rockföreningen övar ett femtio-tal studerande på sina instrument, bildar nya band och repar i föreningens lokaler. Hittills har de skonats från nedskärningar. Verksamheten har kunnat rulla på som vanligt.
– Men visst har vi märkt att det skärs ner i kulturen och att till och med viktiga kulturarv och museer tvingas stänga, säger Halttunen. (Det som åsyftas är att museiverket i Finland i höstas aviserade att flera museer riskerar att stängas. Red. anm.)
– Inte minst är det ju stigande lokal-kostnader som är ett stort problem. Även här på universitetsområdet där vi är verksamma är det ett överhängande hot att lokaler där studerande håller på med kulturverksamhet kan komma att behöva stänga, fortsätter hon och konstaterar att många föreningar är beroende av gemensamma utrymmen också, kafferum och toaletter.
Viktig plats för nyinflyttade
Rockföreningen vid Åbo Akademi erbjuder replokaler, teknik och instrument. Framför allt är föreningen en samlingsplats för musikintresserade studerande.
– Vi hyr även ut instrument och teknik till olika föreningar och privat-personer. Vi har också kontakter så att vi kan hjälpa band att komma igång och uppträda på evenemang eller få spelningar, berättar Halttunen.
Hur viktigt är det att det finns den här typen av platser?
– Vi finns ju till för universitetsstuderande och yrkeshögskolestuderande, men också för övriga. Det handlar ofta om personer som har flyttat hemifrån och kommer till en ny stad. Då är det viktigt att det finns någonstans att vara om man håller på med musik, säger Olivia Halttunen.
Föreningen ger unga, som kanske någon gång i tiden har ägnat sig åt musik, chansen att hitta tillbaka till den.
– Många studerande flyttar ju till en ny stad och just musiken följer inte alltid med vid en sådan omställning, därför är det viktigt att vi finns, säger Sigurd Möller.
Robin Enestam understryker den sociala betydelsen av rockföreningen.
– Här kan studerande lära känna andra som spelar och hitta gemenskap kring musiken, säger Enestam.
– Ja, många söker sig till vår förening för att hitta andra musikintresserade och för att bilda band, säger Halttunen.
Fråga vilket band som helst som de senaste tjugo åren har vunnit något pris här i Sverige och alla skulle nog säga att de har börjat i något studieförbund någonstans och harvat i någon replokal, säger Andersson.
Smittar av sig på staden
Enligt Enestam är nog ändå föreningens viktigaste funktion att man får tillgång till replokaler till ett billigt pris.
– Ska man leta privat kostar det mycket mer och så ska man ha utrustning som man inte har råd med som studerande, säger han.
I första hand är verksamheten utformad för studerande och all information är riktad till dem.
– Det finns de som fortsätter hos oss även efter studierna, men av dem som gör det har de flesta större saker i sikte och har då kanske också råd att hyra en egen lokal och ha egen utrustning, säger Enestam.
Enestam menar att verksamheten och trivseln i Rockföreningen även smittar av sig på staden och den övriga befolkningen.
– Det syns ju inte bara här hos oss, som är musikintresserade, utan i hela gemenskapen bland studerande: Ju aktivare vår förening är desto mer hörs det livemusik på olika fester och evenemang, säger han.
De första stegen
Möller menar att det är avgörande för ett rikt musikliv att trösklarna är låga.
– Man kan inte heller förvänta sig att musiker börjar från en hög nivå, Man måste börja på botten, därför måste det finnas möjlighet att komma in i musiklivet någonstans. Och det är där de mindre ställena, lokalerna, föreningarna och grupperna kommer in i bilden. De spelar en stor roll och ger möjlighet för musikintresserade att ta sig igenom de första stegen, säger han och tillägger:
– När man är på en högre nivå och kanske är utbildad musiker och spelar professionellt är det en annan verklighet man lever i. Det finns ett stort värde i att ha möjlighet att ta de här första övningsstegen.
I Sverige ifrågasätts kulturen i allt högre grad eftersom den inte är lönsam, den uppmanas bära sina egna kostnader eller ses som ett medel för att genera inkomster till kommunen. Denna utveckling är inte lika tydlig i Finland, säger de intervjuade. Men Möller menar att diskussionen finns.
– Detta har diskuterats de senaste tio åren, men hittills har det också alltid funnits aktörer som bjuder motstånd, som håller emot och menar att kulturen ska vara tillgänglig för alla. Det är något som behövs i samhället.
– Däremot har vi ju sett att när det ska sparas så är det kulturen som tar första smällen. Det märkte vi under covid-pandemin då kulturfältet och kulturmänniskor satt hemma utan arbete. Och nu genomför regeringen nedskärningar som påverkar hela samhället. Så kulturlivet är utsatt på så vis, säger Möller.
Utarmning på sikt
Musiken har ett egenvärde och det måste tas tillvara, enligt Halttunen.
– Musik är jätteviktigt. Särskilt för studerande. Den för människor samman. Även i ekonomiskt svåra tider bör musiken värnas, menar hon.
Risken är att en negativ trend leder till en snöbollseffekt, säger Möller.
– Det är inte en enda grej som är problemet. När ett tufft ekonomiskt läge råder blir det fokus på annat är kultur och när andra saker står i centrum tappar beslutsfattare intresset för kulturen. När kulturen inte prioriteras i politiken kommer automatiskt färre människor in i kulturlivet. Det är färre personer som till exempel börjar spela och när tiden går, låt säga tio år senare, kommer inte heller de att intressera sig för det här. Det blir som en nedåtgående trappa.
Det finns ändå en viss skillnad mellan finlandssvenskar och den finsktalande befolkningen, säger Möller. Det finns många etablerade fonder och stöd som tillägnas just finlandssvensk kultur. Eftersom dessa stöd är riktade till ett färre antal människor kan man tänka sig att det ofta för dem är lättare att kunna hålla på med musik och kultur.
Vad är det då för musikgenre som dominerar bland framtidens musikergeneration?
– Det är allt mellan himmel och jord. Men jag skulle nog ändå säga att rockmusik har en tung roll, säger Olivia Halttunen.
Foto: Isak Skåtar
