Ulf Olsson undersöker den politiska olydnadens former. Tom Karlsson har läst en bok som bland annat kastar ljus på civil olydnad.
En förutsättning för en meningsfull demokrati är att de som berörs av ett beslut också kan påverka det. Så är inte fallet till exempel då det gäller klimatpåverkan. De beslut som fattas i parlament, som allmänt uppfattas som demokratiska, påverkar inte enbart de medborgare som med sina röster valt sina representanter, utan påverkar även på global skala, särskilt barnen och framtiden. Kan man kalla dessa beslut demokratiska?
Då man stöter mot den representativa demokratins gränser, måste man hitta andra vägar.
Nödvändig förutsättning
Civil olydnad är inget nytt, varken som metod eller begrepp. Redan på 1800-talet förespråkade Henry David Thoreau denna metod i sin essä ”Civil olydnad”. En mera aktuell bok är Olydiga undersåtar skriven av Ulf Olsson, professor emeritus i litteraturvetenskap och kritiker i Expressen. Författaren kallar sin bok för pamflett och den är en samling korta essäer som behandlar ”olydnad” och ”undersåtar”.
Olsson greppar sitt tema ur olika synvinklar och har ofta ett resonerande, snarare än ett propagerande, förhållande till olydnaden. Han visar hur vägran att lyda överheten i dess olika gestaltningar följt människan och mänskligheten, som en nödvändig förutsättning för all utveckling. På det individuella planet är redan trotsåldern ett svar på kravet att lyda. På motsvarande vis kan man för mänskligheten se trotset i många av de myter som bevarats. Som bokens titel visar hör begreppet ”olydnad” ihop med ”undersåtar”. Olydnaden är undersåtens eller undersåtarnas svar på en orättvis ordning och i bästa fall ett sätt att revolutionera samhället.
Olydnad och våld
Olssons texter behandlar en mängd relevanta frågor rörande den civila olydnaden. Om olydnaden berättigas av ett ojämlikt förhållande mellan överordnade och underordnade, kan den då försvaras i ett jämlikt och demokratiskt samhälle?
En annan intressant frågeställning han tar upp är huruvida olydnaden samtidigt är lydnad mot en alternativ auktoritet som till exempel partiet, organisationen, klassen eller helt enkelt samvetet. En tredje fråga gäller förhållandet mellan civil olydnad och våld. Är krossande av fönster eller annan skadegörelse på egendom våld, eller bara en vägran att högakta äganderätten?
Det är genom att problematisera sådana frågor och införa mera filosofiskt och teoretiskt resonemang boken höjer sig över synen på pamfletten som ensidig stridsskrift.
Banditism och egensinne
Olsson är litteraturvetare, så det är inte förvånande att många av texterna tar avstamp i skönlitteratur och myter. Här möter vi civil olydnad från Bibelns Eva och antikens Antigone till Melvilles Bartleby, Calvinos klättrande baron, HaŠeks Svejk och många andra.
Då författaren lämnar böckernas värld och kommer in i verkligheten utanför fiktionen presenterar han för olika former av kätteri, banditism och egensinne. Oftast håller han sig tryggt till välkända och allmänt respekterade rörelser, som suffragetterna, fredsrörelsen och den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Det är också från dem dagens civila olydnad fått sin inspiration. Nytt för mig var att suffragetterna bland mycket annat också väckte uppmärksamhet och indignation genom att kasta färg på konstverk.
Lydnadskulturen sträcker ut sig från den tidiga barndomen, via skolan till arbetslivets löneslaveriet, där man slutligen dresseras till lydnad och viljelöshet. Naturligtvis finns också här olydnad i olika former, som strejk, luddism, sabotage och individuell undandragelse och arbetsvägran.
Civil olydnad och klimataktivism
I dag är det främst miljö- och klimatrörelserna som använder sig av civil olydnad. De brukar också anklagas för att använda sig av odemokratiska metoder. Det fanns en tid då en del av rörelserna gick in för en parlamentarisk linje och organiserade sig i gröna partier. Den vägen ses nu som en återvändsgränd.
Vad bör då göras, om man vill få stopp på utvecklingens väg mot en planetär katastrof? Kan då civil olydnad vara en väg framåt? Frågan är om de ändå närmast symboliska aktionerna som används verkligen fungerar, eller krävs det mera? Det kan ju kännas som om det endast är en kamp mot väderkvarnar (eller kanske för i detta fall), men många av de framsteg som skett har sitt ursprung i folkrörelser, civil olydnad och direkt aktion. Det är trycket underifrån som kan möjliggöra framsteg. Ofta uppfattas olydnaden som onödig och löjeväckande, som en omöjlig väg framåt. Olsson menar ändå att lydnaden är ännu omöjligare och dessutom livsfarlig. Han avslutar boken med ett citat av Erich Fromm, som väl sammanfattar bokens budskap:
”Människans historia började med en olydig handling, och det är inte osannolikt att den kommer att avslutas genom en lydnadens handling”.
Ulf Olsson:
Olydiga undersåtar. En pamflett.
Nirstedt, 2024.
