Den 25 november inföll den internationella dagen mot våld mot kvinnor, ibland även kallad Orange day. Dagen instiftades av FN:s generalförsamling år 1999 och datumet valdes för att hedra de tre systrarna Mirabal, som avrättades den 25 november 1960 i Dominikanska republiken på grund av deras motstånd mot diktatorn Rafael Trujillo.
I år uppmärksammade Italiens regering dagen med att lysa upp fasaden på regeringsbyggnaden, Chigipalatset, i orange. Det som gjorde en än större skillnad var att ett enhälligt parlament röstade igenom en ändring av strafflagen som gör femicid, det vill säga mord på en kvinna eller flicka för att hon är just kvinna, till ett specifikt brott med en brottspåföljd upp till livstids fängelse.
Mord på kvinnor är den yttersta konsekvensen av strukturellt och utbrett våld mot kvinnor. I Italien mördades 116 kvinnor 2024. På global nivå har dock en av tre kvinnor varit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld minst en gång i livet.
Brottsrubriceringen femicid, eller feminicidio som det heter på spanska, är vanlig i Latinamerika men inte i Europa. Begreppet myntades i den våldsdrabbade mexikanska staden Ciudad Juárez, vid gränsen till USA, där femicid började registreras runt 1993. Det skedde i samband med att ovanligt många kvinnor hittades döda med spår av tortyr, lemlästning och sexuella övergrepp runt de låglönefabriker som finns i de ekonomiska frihandelszonerna i staden.
I Europa blev Belgien, med Latinamerika som förebild, det första landet i Europa att införa femicid som ett särskilt brott år 2023.
Italienska feminister menar dock att straff inte är rätt väg att gå för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och ropade ut krav på sexualundervisning i skolorna under årets manifestation mot våld mot kvinnor som samlade tiotusentals människor på Roms gator.
Enigheten bland italienska kvinnorättskämpar var dock desto starkare tidigare i november när landets underhus, deputeradekammaren, röstade igenom ett förslag om att införa en samtyckeslag. Reformen, som har blivit möjlig tack vare en ovanlig överenskommelse mellan premiärminister Giorgia Meloni och oppositionsledaren Elly Schlein, innebär att fokus i en rättegång flyttas från offrets agerande till förövarens. Lagen kom upp på den politiska agendan bara ett par veckor efter att Frankrike sagt ja till ett motsvarande lagförslag.
Därmed anslöt sig Frankrike till bland annat Finland, Sverige, Norge, Kanada och Spanien som har liknande lagar. ”Ett stort steg i kampen mot sexuellt våld”, sade initiativtagarna till förslaget, Marie-Charlotte Garin från Ekologisterna och Véronique Riotton från mittenpartiet Renaissance, efter senatens ja till lagen.
I Italien har förslaget inför den avgörande omröstningen i senaten dock stött på patrull. Det är den högerpopulistiske ledaren Matteo Salvini som tycker lagen är otydlig och alltför öppen för tolkningar.
Kanske kan lagförslaget få lite skjuts av att EU 2024 fick sitt första direktiv för att bekämpa våld mot kvinnor, vilket ska införlivas i medlemsländernas lagstiftning senast 2027. Detta även om samtycke ännu inte finns med i denna.
Alla initiativ och politiska beslut som sätter kvinnors rätt till ett liv fritt från våld i fokus är dock behövliga. Lagstiftning, sexualundervisning och diskussioner om hur samtycke kan se ut är alla viktiga beståndsdelar i den kampen. Att det finns män som ifrågasätter är bara ”det gamla vanliga” – representanter för patriarkatet som bröstar upp sig. Kvinnokampen är som tur mer härdad än att låta sig nedslås av det.
