Osäkerhet råder på Grönland och invånarna fyller förråden med nödproviant. Samtidigt har krisen väckt Danmark till allvarlig självreflektion kring den dansk-grönländska konstruktionen, vilket bådar gott för framtiden, säger experter.
Vintern är sig inte lik i Aasiaat, 750 kilometer norr om Grönlands huvudstad Nuuk. Viken har inte frusit som normalt, utan ligger isfri i den bleka vintersolen. Men en annan frost, Trumps frost, håller grönlänningarna i ett hårt grepp.
– Det finns ungdomar från mindre byar vars familj frågar dem: ”Du som har gått längre i skolan och är klokare än vi, vad tycker du vi borde göra? Vad borde Grönland göra?”, berättar Krista Anttisaari, som har bott snart tio år i Aasiaat.
Det är vanligt på Grönland att elever bor på internat. Familjer köper nu biljetter i förväg för att vid behov snabbt få hem dem till tryggheten.
All stress kring amerikanernas avsikter får många grönländare att sluta sig helt, att inte prata om sin oro.
– Människor stänger av för det är så obehagligt att inte veta vad som kommer att hända, säger Anttisaari.
”Vi far oberoende om du vill eller inte”
Anttisaari kommer från Ikalis, men har bott på olika orter på Grönland i totalt 17 år.
Maken är grönländare, och paret har dottern Ilanna, 16 år, och sonen Kimi, 14 år. Anttisaari jobbar inom administrationen i Aasiaat. Hon beskriver grönländarna som vänliga och hjälpsamma.
– Människorna var en av de saker jag blev förtjust i först. Här hälsar man på alla man möter. De är bra på att samarbeta och också på att be om hjälp. Det är inte som i Finland där man ska klara allt själv.
Småstaden ligger på en ö i en vidsträckt skärgård, nåbar främst med flyg, sommartid även med båt. Något egentligt vägnät saknas på Grönland.
Samma dag som den stora demonstrationen hölls i Nuuk den 17 januari, hölls även en demonstration i Aasiaat. Anttisaaris son var först lite motvillig till att gå dit.
– Jag sa åt honom att vi far oberoende om du vill eller inte. Hela landets framtid står på spel, och vår egen framtid också.
Men det var inte utan oro hon deltog i demonstrationen. Händelserna i Minneapolis har visat hur långt Trump kan gå för att slå ner motstånd.
– Vi vet ju vad som hänt dem som motsatt sig honom, så man vet aldrig. Eftersom jag är utlänning har jag funderat på om jag är den första som slängs ut.
Anttisaari har hittills haft enbart finskt medborgarskap, men det är en sak hon tänker åtgärda på grund av Grönlandskrisen.
– Jag ska anhålla om dubbelt medborgarskap så att jag har danskt också för säkerhets skull.
Dottern Ilanna går som bäst i gymnasiet i Danmark. Ändå har otryggheten smugit sig på ibland.
– Hon berättade att hon en dag hört en massa smällar, och blivit rädd att det är amerikanerna som anfaller. Men det var bara fyrverkerier.
Om vi måste fly till Danmark så har jag inget hem där, ingen arbetsplats, ingenting. Och jag har bostadslån, men vad skulle jag betala det med? Vart skulle jag fara? I Finland finns ju inga jobb.
Många frågetecken
För egen del har Anttisaari hunnit fundera på många scenarier som kan bli verklighet om Trump verkligen väljer att ta Grönland i besittning..
– Jag tror inte att han skickar hit bombplan, men de kan komma med ett par fartyg och säga att nu är det här vårt land. Jag har gett flera intervjuer och öppet visat att jag är mot Trump, så jag är förstås i en svår situation i så fall.
Ett möjligt scenario är att hon kunde mista jobbet. I så fall står hon med huslån och ett hus som vore svårt att sälja.
– Om vi måste fly till Danmark så har jag inget hem där, ingen arbetsplats, ingenting. Och jag har bostadslån, men vad skulle jag betala det med? Vart skulle jag fara? I Finland finns ju inga jobb.
Normalt brukar Anttisaari vid den här tiden skaffa biljetter för att komma till Finland i sommar.
– Men om jag köper biljetter nu, har vi vid krisläge inga pengar att ta oss till Danmark med. Vad skulle hända med oss då?
Omvärlden fick upp ögonen för Grönland
Julia Zhukova Klausen, lektor vid Institutionen för kultur och kommunikation vid Ålborgs universitet i Danmark, konstaterar att saker sker snabbt och alla försöker hänga med i vändningarna.
Trumps intresse för Grönland visade sig redan 2019, och togs då inte på så stort allvar. Men ämnet återkom i hans utspel, varje år med allt större styrka. Det gjorde att diskussionen om framtiden tog fart.
– Man blev medveten om Grönlands roll i internationella relationer, och mer specifikt i relationerna i Arktis. Och på ett väldigt organiskt, naturligt sätt fästes uppmärksamhet vid Grönlands historia och vid relationen till Danmark, säger Julia Zhukova Klausen.
Internationell media frågade inte bara politiker utan även det grönländska folket vad de tänker.
– De började följa debatten i grönländska medier och på sociala medier. Allt detta tydliggjorde önskan om och behovet av självbestämmande. Det skapade en bred internationell medvetenhet om saken, säger Zhukova Klausen.
”USA kommer in som en frälsare”
Ett tema i Trumps strategi har varit att Danmark försummat och undertryckt Grönland på olika sätt, inte bara i säkerhetsfrågor. Det är ytterligare ett sätt att rättfärdiga ett amerikanskt övertagande av Grönland.
– Han har sagt att ”Danmark har inte behandlat grönländarna så bra”, och att ”Vi kommer att behandla grönländarna bra”. De här argumenten har förts fram av Trumps kansli och olika politiker, och cirkulerat konstant i amerikanska media, säger Zhukova Klausen.
Trumps sätt att uttrycka sig i Grönlandsfrågan har tydliga inslag av kolonialistiskt språk och diskurs. Det syns i ordval och retorik.
– USA kommer in som en frälsare, någon som ska frigöra, stöda och skydda Grönland.
Zhukova Klausen gör en annan intressant iakttagelse.
– Trump säger sällan ”det grönländska folket”. Han säger ”de kommer att bli lyckliga”, och omtalar alltså den grönländska befolkningen på ett väldigt allmänt och opersonligt sätt.
Paradoxalt nog har Trumps kolonialistiska referenser bidragit till att skärpa fokus på grönländarnas själv-identifikation och självbestämmande.
– Det finns en förnyad och förstärkt dialog mellan Grönland och Danmark om hur Danmark kan stöda Grönland i det här.
En minoritet positiv till USA
De förhandlingar som pågår mellan USA, Grönland och Danmark har beskrivits som svåra.
– Just nu har det mesta av det politiska arbetet i Grönlands parlament lagts på is för att koncentrera alla resurser på hotet från USA, säger Frank Sejersen, lektor vid Institutionen för tvärkulturella och regionala studier vid Köpenhamns universitet.
Han konstaterar att de flesta partier på Grönland eftersträvar någon form av självständighet från Danmark.
– Frågan är vad den här självständigheten omfattar, hur snart den ska verkställas och till vilket pris. Det har varit en pågående diskussion under åtminstone hundra år, säger Sejersen.
Finns det då någon som ställer sig positivt till Trumps närmanden? Jodå, svarar Sejersen.
– Det finns en minoritet av grönländarna som ser en närmare relation till USA som en möjlighet att bryta de kolonialistiska banden till Danmark. Men få konkreta lösningar förs fram.
Sejersen nämner det centerpopulistiska partiet Naleraq, som bland annat utmärkte sig genom att välkomna vicepresident J.D. Vances besök på Grönland 2025.
– Naleraq utnyttjar den nuvarande situationen för att driva på dialogen med Danmark om att skapa en mer jämbördig relation, en relation där Grönlands självständighet är utgångspunkten.
Även om Trumps utspel har gjort diskussionen om framtiden mer konkret och kvalitativ, anser Sejersen att det mest anmärkningsvärda är hur Trump påverkat de politiska partierna i Danmark.
– De har blivit medvetna om styrkan och svagheterna i den dansk-grönländska konstruktionen. Nu jobbar den danska och den grönländska utrikesministern i tandem. Det kan ha enorma följder för framtiden genom att samarbetet i försvars- och utrikespolitiken omstruktureras och ett nytt system skapas.
Proviant för fem dagar
I väntan på vad som händer härnäst fortsätter vardagen i Aasiaat hos Krista Anttisaaris familj. De ser till att ha förnödenheter så de klarar sig i fem dagar, det är en anvisning regeringen kommit med. Familjen har fyllt på med sån mat som går att äta även om man är utan elektricitet.
– Vi har jättemycket mat i frysen. Vi har försökt köpa sådant som vi också annars äter, till exempel nötter, flingor, müsli, och nudlar. Och uht-mjölk, den står sig länge. Plus ljus, tändare, tändstickor och annat, säger Anttisaari.
De har skaffat en elgenerator, och extrabatterier för telefonerna, och låter dem aldrig ladda ur helt.
– Vi hade ett långt elavbrott i höstas, och då samlades folk i församlingshemmet. Här försöker folk ta hand om varandra. Vi måste bara följa med läget, och förbereda oss på allt.
Foto: Privat
Texten publicerades i Ny Tid 2/26, 9.3.2026
