Regeringens nya förslag till civiltjänstgöringslag hörsammar fortfarande inte kritiken från människo-rättsorgan om att tjänstgöringstiden är för lång jämfört med militärtjänstgöringen. Vapenvägrarförbundets ordförande Ava Dahlvik säger att organisationens aktivism under tidigare arbetsstrider har lett till resultat.
Ava Dahlvik. Foto: Privat
–Vi anser att lagreformsprocessen inte varit rättvis mot civiltjänstgörarna, säger Ava Dahlvik som är ordförande för civiltjänstgörarnas intresseorganisation Vapenvägrarförbundet.
– Vapenvägrarförbundet ombads förra våren att utse en representant till arbetsgruppen vars uppgift var att formulera det nya lagförslaget. Efter att den nya arbets- och näringsministern Matias Marttinen (Saml) började sitt arbete beslöt han sig att helt enkelt sparka oss från arbetsgruppen. Vi tycker att civiltjänstgörarnas röst inte varit tillräckligt framme då lagen formulerats.
Dahlvik säger ändå att förbundet har haft möten med både Marttinen och arbets- och näringsministeriets tjänstemän, och hon beskriver mötena som positiva.
– Fram till februari var vi försiktigt optimistiska om att lagen kanske skulle kunna innehålla några förbättringar i civiltjänstgörarnas vardag, men nu när vi fått se lagförslaget har vi märkt att ingenting som vi hoppades på finns med. Vi är dessutom väldigt oroliga över tanken på att civiltjänsten starkare skulle förknippas med den övergripande säkerhetsmodellen, eftersom vi anser att modellen hotar civiltjänsts-principens helhet – att erbjuda ett alternativ för dem vars övertygelse hindrar dem från att utföra militärtjänst.
Civiltjänstgörarna har ingen rättighet att strejka, så det kan hända att man förlorar en dagpenning eller semesterdag ifall man deltar.
Hot mot tjänstens princip
Det största problemet med det nya lagförslaget är att det inte åtgärdar det som Vapenvägrarförbundet i åratal har fört fram som civiltjänstgöringens största problem, det vill säga längden på tjänstgöringen, som är densamma för alla civiltjänstgörare, nämligen 347 dagar.
– Som jämförelse kan militärtjänsten avklaras på så kort tid som ett halvår. Det finns såklart också längre alternativ där, men alla civiltjänstgörare är tvungna att tillbringa ett helt år i tjänst – lika länge som den längsta militärtjänsttiden. Både Vapenvägrarförbundet och FN:s människorättsorgan anser att detta bryter mot de mänskliga rättigheterna. Att civiltjänsttiden är lika lång som den längsta armétjänsttiden känns som ett straff mot dem som inte vill utföra värnplikt. Vi kräver att civiltjänstens tid ska förkortas.
Vidare vill Ava Dahlvik uppmärksamma civiltjänstgörarnas ekonomiska situation. I dagens läge får civiltjänstgörare dagpenning och bostadsersättning enligt samma modell som beväringar som gör militärtjänst. Enligt Vapenvägrarförbundet räcker pengarna helt enkelt inte till.
– Där borde det tänkas efter – situationerna för beväringar och civiltjänstgörare är ju helt olika. Om man gör civiltjänst måste man betala för sin hyra, mat, etc. Dessutom är inflationen hög och det råder ekonomisk kris just nu, så pengarna civiltjänstgörarna förses med räcker helt enkelt inte.
– Språket som används i lagförslaget är dessutom väldigt militaristiskt. Det står mycket om hur civiltjänsten starkare borde kopplas samman med den övergripande säkerheten, vilket vi upplever som ett hot mot civiltjänstens princip.
Strejker bär frukt
– Kort sagt vill vi se kortare civiltjänststid, bättre ekonomiska förhållanden för civiltjänstgörarna, och att man i framtiden fritt kan välja sin tjänstgöringsplats enligt sin egen motivation och övertygelse, alltså att platserna inte på något sätt skulle begränsas.
Har civiltjänstgörarna strejkat förut, och vad hände då?
– Strejker har inträffat förut, men det har varit länge sedan den senaste, år 2008. Den skedde på grund av den förra reformen av civiltjänstlagen. Civiltjänstgörarna har även strejkat i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Vissa av våra krav har gått igenom tack vare våra direkta aktioner. Till exempel strejkade vi 2001 om att staten borde betala bostadsersättning – nuförtiden gör den det. Våra krav har alltså uppmärksammats, men inte utan mycket arbete och många strejker.
Vilka strejkrättigheter har civiltjänstgörarna då det gäller inkomst, rättigheter och så vidare?
– Civiltjänstgörarna har ingen rättighet att strejka, så det kan hända att man förlorar en dagpenning eller semesterdag ifall man deltar. Denna strejk kommer dock endast att pågå under en dag, så bestraffningschansen är liten. Ett eventuellt straff är ändå någonting man bör hålla i tankarna om man tänker medverka, men straffet är inte något allvarligt som skulle påverka civiltjänstgörarnas framtid.
Foto: Privat, Helge Heikkinen/Museiverkets historiska kollektion
