Varje år avskedas tusentals arbetare i USA som organiserar sig och sina arbetskamrater fackligt. En av dem är José Vaguero.

– Vi arbetade omkring 60 timmar i veckan, men tjänade bara 280 dollar varje vecka, det var långt under vad minimilönen krävde. Vi fick ingen övertidsersättning och ingen betald semester.

Om någon kom fem minuter för sent till arbetet på morgonen fick de tio dollars avdrag på lönen.José Vaguero arbetade på ett lager i Brooklyn, New York, för Handyfat – en grossist i livsmedelsbranschen.– Vi träffades hemma hos en av mina arbetskamrater och diskuterade våra arbetsvillkor och att vi måste organisera oss. Vi fick kontakt med fackföreningen IWW och talade med våra arbetskamrater. Alla som arbetade på lagret ville gå med i facket. Sedan gick vi in till vår boss och meddelade honom att vi hade bildat en fackförening och att vi krävde att få sluta ett avtal om våra villkor.José berättar lågmält om vad som hände när han och hans arbetskamrater organiserade sig i början på 2006.– När vi hade organiserat oss märkte vi hur behandlingen av oss ändrades. Förut hade förmannen ofta skrikit och svurit åt oss eller kommit med rasistiska kommentarer. Nu blev vi mer respekterade.Men Handyfats ägare ville inte att hans arbetare skulle tillåtas organisera sig. Först efter en strid som tog mer än ett halvår lyckades de anställda få ett kollektivavtal.– Nu fick vi ett riktigt avtal med reglerad arbetstid, betald rast, övertidsersättning och sjukersättning. Lönen höjdes, den nästan fördubblades och blev högre än minimilönen.

De anställda fick också rätt till betald semester.

– I april förra året fick jag min första betalda semester från Handyfat. I en vecka var jag ledig. Då hade jag arbetat på företaget i tolv år, berättar José.

Anställda på andra lager i Brooklyn började organisera sig och kräva bättre arbetsvillkor. Det ledde till att ägarna gemensamt beslöt att avskeda arbetare som var fackligt aktiva. Handyfats ägare hävdade att arbetarnas immigrationsdokument inte var i ordning, något som han aldrig hade brytt sig om tidigare.

– Vi sparkades en fredag. När vi hade fått vår lönecheck sa chefen att han inte vill se oss där igen nästa dag. Om vi kom tillbaka till jobbet skulle han skicka polisen på oss. Dagen efter gick vi i strejk och satte ut strejkvakter, men vi fick inte tillbaka vårt arbete.

José Vaguero och hans arbetskamrater fick se sig om efter andra arbeten:

– Vi fick lite ekonomiskt stöd från facket när vi strejkade, men det räckte inte så långt. Efter tre månader hade de flesta av oss fått nya jobb. Men det var inte så enkelt, många andra arbetsgivare visste vilka vi var och att vi hade organiserat oss.

Efter avskedandet har fackförbundet IWW inlett en rättsprocess mot Handyfats ägare där de kräver rätt till återanställning och retroaktiv utbetalning av lön. Processen pågår fortfarande.