Till Lauri Holappa, verksamhetsledare för Centret för nytt ekonomiskt tänkande (Uuden talousajattelun keskus), och en av dem som sammanställt en rapport som utvärderat regeringen Orpos finanspolitik.
1. Vilka är huvudbudskapen i rapporten?
Nedskärningsåtgärderna som regeringen Orpo genomfört verkar inte lyckas med sitt enda egentliga mål – att minska den offentliga skulden i förhållande till BNP. Det har redan märkts att nedskärningarna försvagar både den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Trots detta har man försvarat åtgärderna med att de ska minska skuldsättningen. Våra simuleringar visar att Finlands skuld i förhållande till BNP antingen fortsätter öka eller åtminstone förblir på samma nivå som i en situation då man inte hade genomfört några nedskärningar alls.
Vi har byggt våra simuleringar på EU-kommissionens analysverktyg för skuldhållbarhet, men har uppdaterat det med nya data om hur nedskärningar påverkar ekonomin samt tagit med det som kallas hystereseffekt. Hysteres innebär att arbetslöshet som först är konjunkturberoende och tillfällig kan bli långvarig och därmed försämra hela ekonomins kapacitet.
Om hystereseffekten varar i tio år, kommer BNP:n år 2031 att vara nästan 20 miljarder euro lägre än om inga nedskärningar gjorts. Den offentliga skulden skulle i det scenariot dessutom ha ökat till hela 100 procent av BNP, medan skuldsättningen utan nedskärningar skulle ha stannat på en ungefär 10 procentenheter lägre nivå.
2. Ni skriver att nedskärningspolitiken kan leda till en negativ spiral. Vad menar ni med det?
Nedskärningarna försämrar efterfrågan i landet. Till exempel får personer som förlorar sina jobb inom offentlig sektor eller som lever på socialbidrag betydligt sämre köpkraft. Då kan de inte konsumera lika mycket, vilket drabbar branscher som service och handel. Följden blir att även privata företag i Finland påverkas och kan tvingas minska personalen. Då sjunker den inhemska efterfrågan ytterligare och ekonomin går in i en negativ spiral. Ur den kan man bara ta sig genom att lätta på finanspolitiken (fler statliga satsningar) eller genom att exporten ökar. Men exportutsikterna ser svaga ut, så det finns goda skäl att satsa mer från statens sida.
3. Vilka alternativ till nedskärningspolitiken ser ni nationellt?
Vi föreslår ett statligt investeringsprogram på omkring fyra miljarder euro, finansierat med lån. Vi vill se offentliga investeringar i bostadsbyggande och att vägarna underhålls. Vi föreslår också att antalet studieplatser på högskolor ökar och att utbildningsnivån höjs överlag. Dessutom ser vi att en satsning på en industripolitik som stödjer den ekologiska omställningen vore gynnsam. Vi rekommenderar även att mer resurser ges till det statliga bolaget Finlands industriinvestering, så att de kan investera i företag.
Foto: UTAK
