Det saknas långsiktig planering och finansiering för att Finland ska kunna värja sig mot klimatförändringens effekter. Det anser tre experter som Ny Tid har talat med.
I januari i år gick vi över en förskräckande gräns. Uppvärmningen av det globala klimatet överskred för första gången 1,5 grader Celsius i jämförelse med förindustriell tid, uppger Meteorologiska världsorganisationen WMO och det europeiska jord-observationsprogrammet Copernicus.
Det är endast tio år sedan världssamfundet slog fast målet att bromsa klimatförändringen till 1,5 grader för att undvika oåterkalleliga följder för artrikedomen. Hänvisningen till 1,5 graders-målet nämns i Paris-avtalet som kom till 2015.
För Finlands del har uppvärmningen av klimatet hunnit mycket längre än så. Enligt Meteorologiska institutets statistik var fjolåret 3,4 grader varmare än under förindustriell tid. Fjolåret var därtill det fjärde varmaste året under hela den finska mäthistorien som sträcker sig över 170 år bakåt i tiden.
Extremt väder att vänta
Den allt snabbare uppvärmningen av det finska klimatet för med sig extremväder såsom värmeböljor och torka under sommaren och snöfattiga vintrar med riklig nederbörd under vinterhalvåret. Hur väl rustat är det finska samhället för dessa klimatförändringar? Det beror på vem man frågar.
Statsrådets kansli har utarbetat en nationell plan för anpassning till klimatförändringar 2030 – en mastig tingest som omspänner 143 sidor byråkratisk text. Publikationen räknar upp risker, scenarier och prognoser för klimatförändringens effekter, men vad som exakt ska göras för att värja oss mot uppvärmningens negativa följder är oklart.
– Tidsperspektivet i statsrådets plan för anpassning till klimatförändringar är ganska kort. Vi borde tänka i mer långsiktiga termer. Konkretionsnivån i planen är också bristfällig, säger Liisa Pietola, äldre rådgivare på Jubileumsfonden Sitra.
Pietola är agronom, docent i markvetenskap och expert på hållbarhetslösningar. Enligt henne borde klimatanpassningen ingå som ett tvärsektoriellt tema inom alla samhällssektorer.
– Det brister i finansieringen av sådana åtgärder som behövs för att vi ska anpassa oss till klimatanpassningen. Det kostar om vi inte agerar. Ju mer vi skjuter upp alla nödvändiga åtgärder, desto dyrare blir det, säger Pietola.
Vad borde göras, anser du?
– Vi borde bli bättre på att tackla översvämningar, stormar och riklig nederbörd. Inom jordbruket är det viktigt att vi frångår monokulturer och satsar mer på växelbruk. Vi måste fästa större uppmärksamhet vid åkermarkens vattenhushållning än tidigare samtidigt som vi utvecklar odlingar som tål värme, torka och större mängder vatten, säger Pietola.
Ett annat orosmoment är skogsbruket.
– De finska skogarna tar stryk allt oftare på grund av skadeinsekter och förödande stormar som fäller skog. Det här är något vi måste beakta i våra riskanalyser inom skogsbranschen.
Jord- och skogsbruksministeriet är just nu i färd med att utveckla en ny beredskapsplan för att minimera skogsskador.
Större flöden av dagvatten
Jaana Kaipainen jobbar som konsultativ tjänsteman på Jord- och skogsbruksministeriet. Hon ansvarar bland annat för den strategiska planeringen av de åtgärder som Sitra efterlyser.
– Vi gör upp strategiska styrdokument inom ministerierna, men sedan måste alla aktörer på fältet utveckla egna handlingsplaner. Det här gäller i synnerhet kommunerna som till exempel borde förbättra hanteringen av större mängder dagvatten då de jobbar med detaljplanering, säger Kaipainen.
Med dagvatten avses hanteringen av nederbörd. Kommunerna måste utveckla nya system för att reglera avrinningen bland annat via dagvattenbrunnar, rännor och våtmarker. Det kräver framförhållning och resurser.
– I bygget av nya stadsdelar är det viktigt att byggnaderna klarar av en ökad mängd horisontellt regn och hårda vindbyar. Vi behöver fler oasfalterade ytor och grönområden som suger upp nederbörd och förebygger översvämningar, säger Kaipainen.
Hur väl förberedda är myndigheterna på scenarier där klimatet värms upp med över 2 grader Celsius?
– Vi har ett ganska pragmatiskt förhållningssätt där vi gör regelbundna uppdateringar av våra prognoser och anpassningsåtgärder. Om vi skulle förbereda oss på de allra värsta scenarierna föreligger en risk för felanpassning där vi skjuter över målet. Det kan i sin tur orsaka onödiga kostnader. Det gäller att ha is i magen och skynda långsamt.
Det brister i finansieringen av sådana åtgärder som behövs för klimatanpassningen. Det kostar om vi inte agerar. Ju mer vi skjuter upp alla nödvändiga åtgärder, desto dyrare blir det
Försörjningsberedskapen i skick
Liisa Pietola understryker vikten av att kunna prioritera.
– Vi befinner oss i en situation där så gott som alla samhällssektorer utsätts för besparingar. Då är det svårt att frigöra resurser för klimatanpassning. Som ett minimum måste vi se till att Försvarsmakten, elproduktionen och vatten- och livsmedelsförsörjningen fungerar som de ska, säger Pietola.
Hur klarar vi oss i jämförelse med andra europeiska länder?
– Jag deltog nyligen i en nordisk konferens i Rovaniemi där vi dryftade frågan. De nordiska ländernas klimatanpassning är mycket bra i jämförelse med andra europeiska länder. Finlands försörjningsberedskap är i en egen klass. På den punkten är vi föregångare.
Oavsett hur mycket de finska myndigheterna än anpassar sig till klimatförändringen existerar risker utanför landets gränser som Finland inte rår på.
– Klimatförändringen riskerar att slå ut jordbruket och matproduktionen i många länder vid ekvatorn. Det här kan tvinga oss att ersätta importen av mat med egna grödor. Det föreligger också en risk att importen av utsäde påverkas negativt, säger Tatu Torniainen, ledande sakkunnig och expert på klimatanpassning på Sitra.
Torniainen varnar också för framväxten av humanitära kriser.
– Om matproduktionen försvåras i stora delar av världen kan det hända att det uppstår nya klimatrelaterade flyktingströmmar. Vi måste ha en beredskap att hantera dessa flyttningsrörelser, säger han.
Trots att klimatriskerna tornar upp sig väcker frågan ingen större oro i riksdagen.
– För att beslutsfattarna ska kunna hantera alla dessa risker behövs en aktiv politisk diskussion om klimatförändringens effekter på miljön och ekonomin i Finland, säger Jaana Kaipainen på Jord- och skogsbruksministeriet.
Foto: Wikimedia Commons
