Över 20 procent av alla unga män i Europa stöder högerextrema partier. Någon enskild orsak till det står inte att finna, uppger forskare, och därför finns heller inga snabba och lätta lösningar.
I artikeln ”Are young men increasingly supporting the far right?” publicerad i The Loop i maj 2025 undersöker Đorđe Milosav könsskillnader bland personer som röstat på ytterhögern i europeiska val år 2024. Deltagarna i undersökningen delas upp i tre åldersgrupper, varav den yngsta gruppen är personer från 16 till 29 år. Resultaten inom den gruppen var följande: av kvinnorna gav 13,9 procent sin röst åt högerextrema partier och av männen 21,3 procent. Stödet för ytterhögern bland unga män är inte i sig iögonfallande: drygt 20 procent av männen i alla tre ålderskategorier röstar på högerextrema partier. Det som Miloslav oroar sig för är att andelen unga män som stöder ytterhögern har ökat radikalt under de senaste fem åren – från 14 till 21 procent. Ökningen är över dubbelt så stor som för övriga ålders- och könskategorier.
Historien har visat att högerpolitik ofta blir populärt när människor vill ha mer kontroll, tydliga gränser och snabba lösningar – särskilt i tider av oro eller förändring. Det finns också mönster som förklarar varför en del unga män dras till högerpolitik just nu.
Milosav skriver i sin artikel att den växande ekonomiska oron och diverse kulturella förändringar som utmanar männens traditionella roll i samhället kan vara en orsak till varför unga män dras till högern inom politiken. Han poängterar att ett långvarigt ekonomiskt beroende av föräldrarna kan bidra till en känsla av att man har fastnat i livet, vilket i sig kan bidra till frustration hos individer. I artikeln kommer det fram att unga män även kan se kvinnors framgång inom utbildning eller på arbetsplatser som ett hot. Det kan leda till förbittring bland dem, som leder vidare till behovet av mera kontroll. För vissa är ytterhögern lösningen till det.
Fokus på individen
Tommi Kotonen, docent inom samhällsvetenskaper och sakkunnig om extremhögern, säger att det inte finns en specifik faktor bakom varför unga män i Finland just nu dras till högerpolitik.
– I stort sett kan man väl tala om en sorts högertrend eller -period.
Kotonen säger att människor naturligtvis fattar sina röstningsbeslut utifrån personliga intressen och mer allmänna faktorer. Trots det kan beslutet på individnivå påverkas av upplevelser av kriser, osäkerhet och brist på framtidstro. Världsläget och osäkerheten på arbetsmarknaden återspeglas även i röstningsbesluten.
Som svar lyfts inte bara individens behov av trygghet fram, utan också individens utveckling och förtroende för praktiska lösningar och traditioner – snarare än kollektiva eller strukturella lösningar. Ytterhögern kan för en del ses som nyckeln till det.
– Vissa har även talat om en sorts kulturell motreaktion, kopplad till exempelvis feminism och jämlikhetstänkande.
Sannfinländarna sprider rasism
Sannfinländarna har ofta blivit föremål för kritik, speciellt efter att partimedlemmar yttrat sig rasistiskt på sociala medieplattformar, och flera av partiets medlemmar har påvisats ha kopplingar till olika högerextrema grupper.
Under sommaren 2023 avgick den före detta näringsministern Vilhelm Junnila från sin post efter att han blivit anklagad för att ha förbindelser till extremhögern och för att han använt sig av nazistiska uttryck.
Efter Junnilaskandalen blev tre andra ministrar från Sannfinländarna anklagade för att ha gett uttryck för konspirationsteorin om så kallat befolkningsutbyte. Finansminister och partiordförande Riikka Purra, inrikesminister Mari Rantanen och justitieminister Leena Meri förnekade alla anklagalserna. Den högerextrema konspirationsteorin om befolkningsutbyte syftar på att en ”global elit” försöker ersätta den kristna befolkningen i västländer med muslimer genom invandring.
Efter blåsvädret som en del av Sannfinländarnas partimedlemmar hamnade i sommaren 2023 lämnade statsrådet ett meddelande till riksdagen där de krävde att regeringen förbinder sig till vissa åtgärder för att aktivt bekämpa rasism och främja likabehandling. Antirasismkampanjen var en av åtgärderna som krävdes.
Att Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra sedan öppet motsätter sig antirasismkampanjen sänder märkliga signaler. Faktumet är att det förekommer rasism i Finland. Om Sannfinländarnas folkvalda öppet sprider rasistiska kommentarer är det inte konstigt att partiets anhängare fortsätter i samma spår.
Att Sannfinländarnas ordförande Riikka Purra sedan öppet motsätter sig antirasism-kampanjen sänder märkliga signaler. Faktumet är att det förekommer rasism i Finland. Om Sannfinländarnas folkvalda öppet sprider rasistiska kommentarer är det inte konstigt att partiets anhängare fortsätter i samma spår.
Från högerpolitik till högerextremism?
Både i Finland och globalt har de högerextrema rörelserna vuxit under- de senaste decennierna, samtidigt som även den så kallat moderata högern – den ekonomiska högern – även cementerat sina positioner. Att man understöder högeridéer om ekonomi betyder ändå inte nödvändigtvis att man sympatiserar med extremhögern. Enligt Tommi Kotonen verkar en bakgrund i Samlingspartiet vara ganska ovanlig bland finländska högerextrema aktörer, medan Sannfinländarna i viss mån är mer typiska.
– Typiskt sett ”hamnar” man i ytterhögern snarare genom sociala nätverk än genom ideologi eller politisk bakgrund, i allt högre grad också via nätgemenskaper. För många blir ideologin något konkret först efter att de har socialiserats in i rörelsen, säger Kotonen.
Enligt Kotonen är stödet för ytterhögern i sig alltid något cykliskt – det ökar ibland och minskar ibland men har trots det varit ett ständigt inslag i västerländska demokratier sedan 1945.
– Om människors åsiktsbildning är fri kommer även dessa ideologier alltid att ha åtminstone några anhängare.
Typiskt har ytterhögern lyckats mobilisera stöd särskilt väl under tider som upplevs som kriser, exempelvis när invandringen ökar kraftigt, ofta samtidigt som en ekonomisk kris. I sådana situationer föds det en efterfrågan på mer radikala lösningar bland dem som känner frustration över politiken eller upplever maktlöshet.
– När krisen avtar brukar även den politiska mobiliseringen klinga av. Det är förstås en annan sak om kriserna blir ett mer permanent inslag i politiken. Då kan även förändringarna inom politiken bli mer långvariga, säger Kotonen.
Sociala medier farligare än någonsin
Ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid på sociala medier. Det är också en behändig omgivning för högerextrema personer att sprida sitt budskap och rekrytera fler anhängare till grupperna.
De sociala mediernas algoritmer handlar om att lyfta fram innnehåll som du tidigare tittat på och interagerat med. Det här får dig att stanna längre på plattformen, vilket naturligtvis är hela syftet. Om du tittar på och interagerar med provocerande och polariserat material finns det en stor chans att du kommer att se mera av det.
– Internet har en central roll i minderårigas radikalisering, oavsett ideologi. Att producera, översätta och sprida radikalt material är vanliga sätt för minderåriga att delta. Sociala mediers algoritmer gör det lätt för dem att få tillgång till sådant material, uppger kommunikationsexpert Santeri Iltanen vid Skyddspolisen i ett mejlsvar till Ny Tid.
Det är inte heller konstigt att det föds nätverk på sociala medier där personer som tänker på samma sätt kommer i kontakt med varandra. När ungdomar, som kanske känner sig utanför i samhället, råkar hitta en gemenskap på sociala medier där man kan tala med personer med samma ideologier föds en känsla av gemenskap. Via gemenskapen kan de få en känsla av socialt godkännande eller mening till livet.
– Sociala medieplattformar har gjort radikala ideologier samt de aktörer och gemenskaper som representerar dem mer lättillgängliga och mindre riskfyllda för unga, skriver Iltanen.
Sociala medier och internet har gjort ett ypperligt bra jobb med att möjliggöra mycket som man bara kunde drömma om före dess tid. Tyvärr har det också många nackdelar. Känslan av gemenskap som sociala medier möjliggör bland högerextrema aktörer, speciellt minderåriga, kan i värsta fall vara farlig.
Hur stort hot är extremhögern?
Enligt Skyddspolisen är högerextrema rörelser ett omfattande fenomen som tar sig uttryck på olika sätt.
– I den mest vardagliga formen handlar det om normalt politiskt deltagande, medan i den allvarligaste formen kan det innebära terroristisk eller våldsam verksamhet, skriver Iltanen
Skyddspolisen bedömer hotet om terrorism enligt en femgradig skala. Hotnivån är för tillfället tre, alltså förhöjd. Det här hotet utgörs av enskilda aktörer och små grupper som förespråkar bland annat högerextrem ideologi.
Hotet från den organiserade högerextemismen bedöms fortfarande som lågt, men enligt Skyddspolisen skapar de synligt aktiva grupperna ändå en potentiell grogrund för enskilda individers radikalisering.
– När det gäller hotet från högerextremt våldsbejakande extremism och terrorism har särskilt anhängare av accelerationism och Siege-kulturen lyfts fram, skriver Iltanen.
Siege-kulturens anhängare förespråkar att den nuvarande samhällsordningen ska störtas genom politiskt våld. Våldshotet riktar sig i synnerhet mot representanter för etniska och religiösa minoritetsgrupper samt politiska aktörer som uppfattas som ideologiska motståndare. Siege-kulturen hämtar inspiration från James Masons bok Siege där Mason förespråkar att vit makt-rörelsen ska ersätta traditionell politik med våld och kaos. Boken är en samling av ytterligt högerextrema texter skrivna mellan 1980 och 1986.
Accelerationism i sin tur bygger på tanken att ett odugligt samhällssystem måste brytas samman för att sedan kunna byggas upp till ett idealsamhälle. Inom högerextrem accelerationism innebär det här att försöka få demokratin att kollapsa genom attentat.
Den ökade invandringen i Finland år 2015 är enligt Skyddspolisen en av drivkrafterna till uppsvinget för högerextremistisk terrorism. Den största bakomliggande orsaken till ökningen av högerextremistisk terrorism är internet, som fungerar som en plattform genom vilket igeologier sprids även internationellt.
Förebyggande arbete kräver långsiktig och relationsbyggande verksamhet där unga får uttrycka oro, frustration och tillhörighetsbehov utan att omedelbart stämplas. Creutz nämner att det behövs platser där unga kan uppleva delaktighet, tillit och aktörskap. Förebyggande arbete bör också rikta blicken inåt, och fokusera på hur samhället talar om och bemöter de som tänker annorlunda.
Aktivklubbar och minderåriga i verksamheten
I Finland finns det enligt Skyddspolisen flera organiserade högerextrema grupper som ordnar bland annat demonstrationer och kampsportsträningar.
En variant av dessa grupper är aktivklubbar, som har sina rötter i USA men som också har förekommit i Finland. I aktivklubbarna kombineras högerextrem ideologi med kampsport. Deltagarna inom klubbarna tränar och motionerar tillsammans i naturen, läser högerextrem litteratur och håller på med olika form av aktivism.
Till aktivismen hör bland annat spridning av propaganda på sociala medier. Klubbarnas mest centrala aktivitet är ändå kampsportsträningen. Tanken bakom träningen är att kunna försvara sig i en situation som kräver det, exempelvis på demonstrationer.
– När det gäller Active Clubs verkar den digitala dimensionen särskilt betydelsefull, då de i sina videor satsar på ungdomligt tilltalande dynamik och upplyftande bildspråk som eldar på kampanda, säger Tommi Kotonen.
I våldsamma extremistiska rörelser har intresset bland minderåriga och deras deltagande i terroristisk verksamhet varit en växande trend i Europa. Enligt Skyddspolisen spelar ett allmänt intresse för våld en betydande roll i radikaliseringsprocessen för unga.
– Dessa synligt aktiva grupper bedöms i sig inte eftersträva terroristisk verksamhet, men de skapar en potentiell grogrund för radikalisering av enskilda individer, skriver Iltanen.
Förebyggandet av radikaliseringen av unga?
Enligt många källor är förebyggande arbete det bästa sättet att motverka högerradikalisering hos unga, men få av de källorna nämner praktiska exempel på hur man faktiskt kunde göra det. Enligt doktoranden och universitetslektorn Karin Creutz måste det förebyggande arbetet utgå från en helhetsförståelse av dynamiken som driver unga till högerextremism.
– Förebyggande arbete kräver långsiktig och relationsbyggande verksamhet där unga får uttrycka oro, frustration och tillhörighetsbehov utan att omedelbart stämplas.
Creutz nämner att det behövs platser där unga kan uppleva delaktighet, tillit och aktörskap. Förebyggande arbete bör också rikta blicken inåt, och fokusera på hur samhället talar om och bemöter de som tänker annorlunda.
I forskning som Creutz gjort tillsammans med Salla Aldrin Salskov och Joel Backström kommer det fram att bemötande och dialog spelar en roll. Att i diskussioner försöka lyssna och hålla samtalet öppet är viktigt.
– Att visa att det finns ett alternativ till cynism, hån och hat är i sig en motkraft till radikaliseringens logik.
Foto: Sören Kohlhuber
