När AI omformar industrin ger experter och yrkesverksamma sin syn på dess följder – kommer artificiell intelligens att ersätta mänskliga arbetare eller omdefiniera hur vi arbetar tillsammans?
I över ett år har nästan alla talat om artificiell intelligens. Till en början uttryckte många sin förtjusning över hur den gjorde vissa uppgifter mycket enklare. Men det dröjde inte länge innan debatterna om huruvida AI skulle ersätta mänskliga jobb tog fart.
Jag var nyfiken på att delta i The Superworker Shift på Epicenter i Helsingfors. Henrik Jarleskog från Sodexo och Adrian McDonald, VD för Epicenter, fungerade som talare. Även om båda pratade om hur AI underlättat deras egna jobb nämnde ingen att deras anställda har blivit ersatta av AI. Det är dock känt att AI-program faktiskt ersatt personal på många arbetsplatser – främst inom kundtjänst eller i uppgifter som löser specifika dataintensiva problem, särskilt där anpassningsförmåga och snabbhet är viktigare än finess eller emotionell intelligens.
Enligt Goldmans rapport från 2023 kan automatisering komma att eliminera 300 miljoner heltidsjobb världen över inom 10–20 år. -McKinsey Global Institutes rapport från samma år uppger att fram till 2030 kan cirka 14 procent av den totala arbetskraften (omkring 375 miljoner personer) behöva byta yrke. Samtidigt förutspår Future of Jobs Report (2023), publicerad av World Economic Forum, att AI och automatisering kommer att eliminera 83 miljoner jobb fram till 2027 men också skapa 69 miljoner nya.
Att arbeta med AI
AI-program och robotar som inte behöver vila och som utför uppgifter mycket snabbt kallas ibland för ”superarbetare”. Enligt Lumi Phillips, som grundat Axiom Recruit och Blockchain & AI Headhunter, är detta inte helt korrekt.
– Jag tror inte att AI kommer att ersätta människor helt, men jag tror att det kommer att omdefiniera många roller. De som lär sig att samarbeta med tekniken kommer att vara de som lyckas.
En annan som har en annorlunda syn på ”superarbetare” är Diana Costea, som erbjuder personliga AI-coaching-sessioner genom företaget Pandatron. Även hon menar att AI inte kommer att ersätta människor. Istället är det de som lyckas samarbeta med AI-program som kommer att avancera i sina jobb.
– När vi tittar på historien finns det många exempel där mänskliga färdigheter ersatts av maskiner – och de har alla en sak gemensamt: effekten förblev aldrig lokal. Förändringarna var systemiska och globala. Det vi idag kallar en ”superarbetare” är helt enkelt en mer avancerad version av de anställda som använde penna och papper före datorernas tid och då betraktades som ”superarbetare”.
För att få ett tekniskt perspektiv ställer jag samma fråga till Sinan Kaplan på Verso Vision. Han delar Costeas syn på saken.
– Istället för att helt ersätta människor ser vi automatisering på uppgiftsnivå och ökad förstärkning- -(augmentation). Yrkesmänniskor som besitter djup domänkunskap kan nu öka sin produktivitet genom att arbeta med AI-system – utan att det tar bort mänskligt handlingsutrymme.
– Framtiden kommer att handla mindre om ”superarbetare” och mer om ”superlag” där människor och AI kompletterar varandra. Precis som miniräknare inte dödade matematiken utan förändrade hur vi lär och tillämpar den, kan AI-verktyg eliminera vissa gamla uppgifter samtidigt som nya kreativa och strategiska dimensioner uppstår.
Framtiden kommer att handla mindre om ”superarbetare” och mer om ”superlag” där människor och AI kompletterar varandra. Precis som miniräknare inte dödade matematiken utan förändrade hur vi lär och tillämpar den, kan AI-verktyg eliminera vissa gamla uppgifter samtidigt som nya kreativa och strategiska dimensioner uppstår.
Pålitlig och ansvarsfull AI
Det är ett faktum att AI snabbt kan hantera vissa av de tuffaste arbetsmomenten och effektivisera arbetsflöden. Personligen har jag upplevt hur smidigt det är att använda AI-verktyg i videoproduktion – att på en dag kunna bli färdig med något som tidigare tog tre.
En viktig poäng är att generativ AI inte skapar något från grunden. Den producerar output baserat på data som matas in. Faktum är att det pågår upphovsrättstvister i många länder om just detta. Så att förvänta sig att AI ska generera något originellt ur intet är inte realistiskt i nuläget.
Enligt Kaplan är AI idag inte i närheten av att kunna ersätta mänskliga förmågor inom områden som strategisk planering, problemlösning, etiskt resonerande och kreativt tänkande. Förtroende är fortfarande ett stort hinder, och förklarbarhet och ansvar är grundläggande problem inom områden som innehåller stora risker.
Verkligt värde ökar mänsklig potential
Även om många stora företag för tillfället låter sig förföras av AI betonar Lumi Phillips människans potential.
– Företag bör närma sig AI som de skulle närma sig något annat verktyg – strategiskt och ansvarsfullt. Effektivitet och automatisering är lockande men det verkliga värdet ligger i att förstärka den mänskliga potentialen, inte radera den.
Den mänskliga faktorn är avgörande inom områden som omdöme, empati, kreativitet och företagskultur. Dessa är element som inte lätt kan efterliknas av algoritmer. Företag bör använda AI för att minska friktion och bias men ändå bevara relationella aspekter som ledarskap, teamdynamik och kundinsikt, säger Phillips. Det handlar inte bara om teknologi; det är en människocentrerad strategi.
Diana Costea anser att användningen av AI beror på vad företaget försöker lösa, uppgiftens komplexitet och vilka värden som prioriteras. AI kan utföra uppgifter snabbt och effektivt, men det finns också fall där överdriven tillit till automatisering fått motsatt effekt, säger hon.
I sin bok Power and Progress diskuterar Nobelpristagarna Simon Johnson och Daron Acemoğlu problem i fullt automatiserade Toyota- och Tesla-fabriker och hur de till sist återinförde mänsklig arbetskraft vid sidan av automatiseringen.
Vi har också sett exempel på företag utan tydlig AI-plan. Klarna ersatte till exempel 700 mänskliga kundbetjänare med AI-chatbottar år 2022, och året därpå införde bolaget ett anställningsstopp. På två år minskade antalet anställda på bolaget från kring 5500 personer till cirka 3500 personer. Senare medgav Klarnas VD Sebastian Siemiatkowski att företaget hade haft för stort fokus på att skära ner kostnaderna med hjälp av AI och att det ledde till sämre kvalitet i kundservicen. I maj 2025 meddelade Klarna att företaget igen börjar anställa människor i något som kallas ”ett pilotprojekt”. I ett brev till Ny Tid strax efter att denna artikel publicerats dementerar Klarnas kommunikationschef Filippa Bolz att Klarna skulle ha backat i sin AI-strategi, och att de nyanställda ska ”komplettera, inte ersätta AI”. Svenskspråkiga Bolz hävdar också i sitt engelskspråkiga mejl till Ny Tid att Klarna år 2022 då AI ersatte de mänskliga kundbetjänarna inte sparkade någon anställd, utan att AI ”ersatte behovet av kring 700 kundbetjänare som tillhandahållits av underleverantörer”. (Detta stycke har uppdaterats 10.11.2025, mer info i fotnot, red.anm.)*
Om grundläggande paradigm inte omvärderas riskerar varje färdig vägkarta att återskapa tidigare skador. Frågan är inte bara vart AI är på väg, utan vem den tjänar och vilken framtid den möjliggör.
AI är en social omvandling
Zeynep Falay von Flittner, som år 2024 fick Ornamo-priset Design Fore-runner och som grundat Falay Design, oroar sig över avsaknaden av sådana planer.
– Avsaknaden av en tydlig vägkarta speglar ett djupare problem: AI är inte bara en teknologisk utveckling – det är en samhällelig omställning. Vi bygger en infrastruktur i planetär skala som kommer att forma hur vi lever i framtiden. Men vi gör det fortfarande med föråldrade världsuppfattningar rotade i kontroll, exploatering av resurser och kortsiktig vinning.
– Om grundläggande paradigm inte omvärderas riskerar varje färdig vägkarta att återskapa tidigare skador. Frågan är inte bara vart AI är på väg, utan vem den tjänar och vilken framtid den möjliggör. Vi behöver mer än en karta – vi behöver en kompass rotad i etik, systemtänkande och planetär omsorg.
Kaplan menar att många företags intresse för AI härrör från FOMO – rädsla för att gå miste om -något – och att de saknar verkligt strategiskt beslutsfattande.
– Många skyndar sig att införa AI utan att först ställa den avgörande frågan: löser denna teknologi verkligen ett reellt problem? En lyckad användning av AI handlar inte bara om att implementera toppmodeller. Som The Bitter Lesson påminner oss om, uppstår långvariga framsteg genom att utnyttja storskalig data och beräkningar, inte hemsnickrad logik. Verklig effekt uppnås när AI förs samman med robust datainfrastruktur, väldefinierade mål och skalbara- system som skapar verkligt värde.
Diana Costea betonar även att före-tag först bör överväga varför de vill använda AI och hur det kommer att påverka deras arbetskraft.
– Detta kräver en mycket tydlig vision som någon i chefsposition måste fastställa. Företag bör inte fokusera på att duplicera det som redan är på gång genom att bara lägga in lite AI och hoppas att det räcker. Önskningar är ingen metod.
Vart AI slutligen leder oss är fortfarande osäkert. Likt alla innovationer har den både positiva och negativa sidor.
AI är inte bara ett verktyg – det är en kraft som formar makt, värderingar och relationer, säger Zeynep Falay von Flittner. Hon lyfter fram en avgörande fråga:
– Vilken slags framtid vill vi skapa med alla inblandade, inklusive kommande generationer och naturen?
*EDIT 10.11.2025: Strax efter att denna artikel publicerats på webben, fick Ny Tid ett mejl av Klarnas kommunikationschef Filippa Bolz, som hävdade faktafel i meningen: ”Till exempel avskedade Klarna 700 anställda för att ersätta dem med AI, men resultatet blev inte som tänkt. Senare medgav Klarnas VD Sebastian Siemiatkowski att företagets AI-tunga strategi inom kundservice hade gått för långt och lett till sämre kvalitet.” Tekniskt avskedade Klarna inte 700 personer för att ersätta dem med AI, eftersom kundbetjänarna inte var anställda av Klarna utan sålde sina tjänster till bolaget som underleverantörer. Mindre tekniskt sett kan man konstatera att 700 människors arbete inom kundtjänsten ersattes av AI-bottar. Som även nämns i den uppdaterade versionen av artikeln, hävdar Bolz att Klarna inte gjort någon kovändning i fråga om AI, och avser då nyheten från maj 2025 om att Klarna igen börjat anställa människor till sin kundtjänst. Detta nämndes inte ens i den ursprungliga versionen av artikeln, men eftersom nyheten skrivits om i flera internationella medier har bolaget antagligen en standardmall för rättelsemejl att utgå från. Det har visat sig svårt att avgöra huruvida Klarna har sagt upp några anställda för att nå sin radikala personalminsking på 40 procent. Internationella medier skriver konsekvent om ”fired” och ”laid off”, medan bolaget hävdar att det handlar om naturligt bortfall och anställningsstopp. Att bolaget först slutade anlita underleverantörer i kundbetjäningen motsvarande 700 personer för att ersätta arbetet med AI och sedan nyanställde folk till kundbetjäningen efter klagomål är ett faktum – och det är knappast ohemult att som artikelskribenten Ali Abaday tolka detta som avsaknad av en tydligt AI-plan. Eller en dålig AI-plan, om man hellre använder det uttrycket. Chefredaktör Janne Wass
