Socialdemokraterna kritiserar regeringens skattelättnader för den rikaste delen av befolkningen – men partiets hantering av skuldbromsen är kluven. Ny Tid har talat med riksdagsledamot Matias Mäkynen för att greppa SDP:s syn på den ekonomiska politiken.
Finland har halkat in i en spiral av ändlösa nedskärningar av statliga budgetanslag. Regeringen uppger att syftet med nedskärningarna är att bromsa landets skuldsättning och balansera de offentliga finanserna, men en del av oppositionen anser att Finland sparar sig till döds med fatala konsekvenser för vårt välfärdssamhälle.
Regeringen har hittills fattat beslut om nedskärningar som uppgår till cirka 11,2 miljarder euro. Det motsvarar omkring 12,4 procent av statens utgifter i år. I takt med att regeringen inför allt tuffare sparåtgärder urholkas skattebetalarnas tilltro till landets ekonomiska utveckling. Enligt Finlands Bank och flera kommersiella bankers analytiker ligger största delen av landets befolkning nu lågt och avstår från att konsumera i väntan på bättre tider.
Vi ringde upp riksdagsledamot Matias Mäkynen (SDP) för en analys av landets ekonomiska politik. Mäkynen är en av SDP:s tre vice ordförande, medlem av riksdagens ekonomiutskott och en trägen gäst i tv-studion då ekonomiska frågor ska tacklas.
– Statsminister Petteri Orpos regering har inte lyckats skapa ekonomisk trygghet eller förbättra sysselsättningsläget. Vår arbetslöshetsgrad hör till de högsta i Europa just nu och det kan inte skyllas på yttre faktorer såsom Trumps tullar eller Rysslands anfallskrig i Ukraina, säger Mäkynen.
En tiondel är utan jobb
Enligt den senaste statistiska översikten i september är 9,9 procent av landets arbetsföra befolkning eller sammanlagt 259 000 finländare arbetslösa. I en europeisk jämförelse innebär det att Finland har den näst högsta arbetslöshetsgraden inom EU efter Spanien som toppar statistiken.
– Regeringen verkar tro att skattelättnader skapar ekonomisk tillväxt. Med facit i hand ser vi att den strategin inte fungerar. Då regeringen tillträdde lovade Orpo skapa 100 000 nya arbetsplatser, men nu kan vi notera att regeringen ligger 170 000 arbetsplatser från sitt mål.
Mäkynen riktar kritik mot regeringens beslut att slimma den offentliga förvaltningen för att spara omkring 500 miljoner euro.
– Beslutet har lett till en situation där tusentals arbetsplatser har försvunnit. Regeringspartierna verkar ha en fix idé som gör gällande att statsförvaltningen är ineffektiv. På grund av nedskärningarna tvingas färre personer inom statsförvaltningen nu svara för en större arbetsbörda än tidigare. Ekvationen går inte ihop. Det är tvärtom ett ganska ineffektivt sätt att förvalta vår välfärdsstat, säger han.
Snålblåst kring vindkraften
Regeringens satsning på den gröna omställningen får också en släng av sleven.
– Sanna Marins regering införde ett stimulanspaket för att främja lanseringen av ny miljövänlig teknik. Vi sänkte elskatten för att sporra etableringen av nya datacentraler och gynna produktionen av förnybar energi i värmekraftverk. Nu höjer regeringen elskatten. Det här kommer att ha en hämmande inverkan på nya investeringar eftersom vår billiga- el är ett trumfkort då vi lockar hit utländska investerare.
Mäkynen befarar att till exempel vindkraftsindustrin kommer att råka illa ut på grund av nya regelverk som bereds av statsrådet denna höst. Regeringen vill bland annat förlänga avstånden mellan bosättningsområden och nya vindkraftverk och därtill riva upp de nuvarande principerna för fastighetskatten i samband med utbyggnaden av förnybar energi.
– Det här skapar osäkerhet i branschen. Risken är överhängande att det byggs noll vindkraftverk i Finland nästa år.
SDP:s skuggbudget för i år tar fasta på skattelättnader för småföretagare och låg- och medelinkomsttagare. Partiet vill därtill satsa på riktad beskattning för skadlig verksamhet som underblåser klimatförändringen eller naturförlusten. Den långa listan på förslag till skattelättnader och höjda skatter uppgår vardera till 1,5 miljarder euro. En förvånansvärt stor andel av förslagen kretsar kring åtgärder som skulle sätta sprutt på den gröna omställningen.
Regeringspartierna verkar ha en fix idé som gör gällande att statsförvaltningen är ineffektiv. På grund av nedskärningarna tvingas färre personer inom statsförvaltningen nu svara för en större arbetsbörda än tidigare. Ekvationen går inte ihop. Det är tvärtom ett ganska ineffektivt sätt att förvalta vår välfärdsstat
Solidaritetsskatter och rättvisa nedskärningar
”I SDP:s alternativ balanseras ekonomin så att nedskärningarna inte drabbar dem som har det sämst. De rikaste i samhället åtnjuter inte särskilt skydd”, skriver SDP i sin skuggbudget.
Socialdemokraterna vill bland annat införa en solidaritetsskatt för de högsta inkomsttagarna, avskaffa skattelättnader för kapitalinkomster från onoterade bolag, sätta stopp för aggressiv skatteplanering, införa en gruvskatt och återta regeringens försämringar av socialskyddet.
De senaste skattelättnaderna för landets höginkomsttagare får Mäkynen att se rött.
– Skattelättnaderna för landets rikaste och revideringen av marginalskatten kostar oss skattebetalare hundratals miljoner euro. Samtidigt får de fattigaste betala notan i form av sämre socialförmåner och sysselsättningstjänster.
Regeringens beslut att sänka samfundsskatten 2027 väcker också förtret.
– Vi förstår inte nyttan med att sänka samfundsskatten från 20 till 18 procent. Den nuvarande procentsatsen är konkurrenskraftig i en internationell jämförelse. Det finns ingen forskning som stöder påståendet att den här typen av skattelättnader skulle bidra till ekonomisk tillväxt.
Nya spelregler för företagsstöden
Mäkynen anser att det främst är lukrativa storbolag som gynnas av företagsstöden i det nuvarande stödsystemet. Han föreslår av samma anledning att företagsstöden ska bantas ned med 5 till 10 procent.
– Staten använder fortfarande över 800 miljoner euro per år i subventioner till fossila bränslen såsom torv och gas. Det här är inte hållbart. Vi måste gå in för en successiv nedtrappning av dessa stöd under en övergångsperiod och sedan rikta före-tagsstöden till utsläppsfria alternativ.
Skuldbromsen delar SDP
Statsskulden uppgick till 183 miljarder euro i slutet av september, uppger Statskontoret. Den offentliga sektorns skuld i förhållande till bruttonationalprodukten är 88,3 procent, enligt Statistikcentralens uppgifter.
I mitten av oktober manglades den så kallade skuldbromsen i riksdagens ekonomiutskott. Med skuldbroms avses ett parlamentariskt avtal där man slår fast hur mycket de offentliga finanserna ska balanseras oavsett valperiod och regeringskonstellation.
Alla riksdagspartier utom Vänster-förbundet har hittills meddelat att de undertecknar avtalet. SDP är splittrat i frågan. Riksdagsledamot Tytti Tuppurainen (SDP) backar upp skuldbromsen helhjärtat medan Matias Mäkynen lämnade avvikande åsikt till ekonomiutskottets betänkande. Mäkynen motiverar sin avvikande mening med att skuldbromsen skulle leda till ännu striktare finanspolitik och allt tuffare nedskärningar, vilket enligt honom skulle bromsa den ekonomiska utvecklingen ytterligare.
Hur vill SDP få bukt med statsskulden?
– Debatten om statsskulden är alltför snäv. Ingen ifrågasätter behovet av att minska på de statliga utgifterna och balansera de offentliga finanserna. Frågan är hur vi gör det så rättvist som möjligt så att de fattigaste i samhället inte drabbas.
SDP vill i stället satsa på stimulerande åtgärder som förbättrar landets infrastruktur och lockar nya investeringar som främjar sysselsättningen. Något tal om nerväxt (degrowth) eller åtgärder som skulle lägga band på den ekonomiska tillväxten för att värna om miljön nämns inte vare sig i partiets skuggbudget eller i SDP:s politiska program.
Hur ställer ni er till ett samarbete med Samlingspartiet efter nästa riksdagsval?
– Det är en filosofisk fråga. Som partier har vi ju alltid stått långt ifrån varandra. Å andra sidan har vi en tradition av breda koalitionsregeringar i vårt land. Vi utesluter inte ett samarbete med Samlingspartiet i detta skede så länge det går att nå vettiga kompromisser också kring den ekonomiska politiken.
Foto: Jukka-Pekka Flander
