Många unga lider av mentala problem, delvis på grund av pandemin som utbröt i början av årtiondet. Allt fler lider av psykiska men, och för somliga leder det tyvärr till självdestruktivitet. Även om självmordsdödligheten minskat under de senaste decennierna är det fortfarande ett viktigt diskussionsämne. Än finns det ett anmärkningsvärt antal ungdomar som försöker ta sitt liv varje år.
Trots att användningen av alkohol och nikotinprodukter har minskat drastiskt bland unga, har användningen av läkemedel och andra preparat ökat. Något av en alarmerande trend har uppstått där vissa företag gör reklam för dessa droger till ung publik. Många skolelever missbrukar dessa medel – ibland under skoltid. Många unga saknar andra verktyg för att hantera sina problem än att lindra dem med konsumtion av farliga (och ibland olagliga) substanser.
Sociala medier spelar även en roll i ungdomshälsans nedåtpekande riktning. Termen ”social media” är vilseledande. De facto har dessa plattformar bidragit till att de som använder dem allra mest har blivit allt mer asociala. Mängden unga som tillbringar långa perioder på sociala medier ökar, vilket ju är vad some-företagen eftersträvar. Detta har dessvärre bidragit till att många ungdomar idag har utvecklat some-beroenden. Desinformation sprids också lätt på sociala medier. Den bekväma och enkla anonymiteten gör det lätt att uppmuntra ungdomar till antisocialt beteende. Allt fler radikaliseras eller beter sig impulsivt. Det är svårt för unga att inte bära sig åt på sådant sätt, eftersom att de naturligt är lätt övertalade. Deras hjärnor är fortfarande mottagliga för stora förändringar.
För att minska sociala mediers inverkan på ungdomars mentala hälsa måste man få dem att vistas där mindre.
Hur motarbetar man dessa problem? Ungdomar med psykiska problem bör man lyssna på. Det är också viktigt att försäkra dem att de har någon att diskutera med. I vissa fall fungerar det bäst med bekanta, som släktingar eller vänner, medan i andra fall är det dock bättre med professionell hjälp. Unga som mår dåligt borde oftare söka hjälp hos en psykolog. De som ansvarar för platser där ungdomar och vuxna vistas en masse, som skolor och arbetsplatser, bör ta ansvar för att rikta ljus på ungas psykiska problem. Det borde sättas mer press på unga droganvändare att göra sig av med sina missbruk. Ett gott beslut skulle vara att införa mer övervakning av droghandeln. Grövre straff kunde utmätas, och medierna kunde bidra till att straffen blev allmänt kända.
Drogrehabilitering borde bli mer tillgänglig. För att minska sociala mediers inverkan på ungdomars mentala hälsa måste man få dem att vistas där mindre. Det är lättare sagt än gjort, men man behöver inte rakt ut avstänga deras internetanvändning. Om man däremot lyckas styra dem bort från tidsödslande medier och istället får dem att antingen använda nätet på ett lärorikt sätt eller att sysselsätta sig med något annat är det ett steg i rätt håll. Med ett steg i taget kan vi hjälpa unga.
Skribenten är högstadieelev och har gjort prao på Ny Tid.
