Intresset för militär utbildning och civil beredskap har skjutit i höjden de tre senaste åren. Det bekräftar verksamhetsledare Antti Lehtisalo på Försvarsutbildningsföreningen MPK.
Ett växande antal finländare deltar nu i Försvarsutbildningsföreningen MPK:s kurser för att öva upp sin militära förmåga. Den främsta orsaken till det ökade intresset är Rysslands vapenskrammel och kriget i Ukraina.
– Samma år som Ryssland angrep Ukraina fördubblades intresset för våra kurser. Vi ordnade sammanlagt 100 000 utbildningsdagar 2022. Det är ganska mycket, säger Antti Lehtisalo, verksamhetsledare för Försvarsutbildningsföreningen.
Intresset för föreningens utbildning fortsätter att öka. I fjol ordnade Försvarsutbildningsföreningen över 140 000 utbildningsdagar.
– Vi har klarat av det växande intresset med relativt få nyrekryteringar tack vare det stora antalet volontärer som till största delen är reservister. Vi har för närvarande omkring 3000 volontärer som utbildar folk, säger Lehtisalo.
Försvarsutbildningsföreningens verksamhet bygger på lagen om frivilligt försvar som trädde i kraft 2008. Föreningen svarar för utbildning, upplysning och säkerhetsfostran i tätt samarbete med landets försvarsvarsorganisationer och Försvarsmakten.
– Den gemensamma nämnaren bland dem som deltar i våra kurser är den starka viljan att försvara vårt fosterland.
Enligt lagen kan Försvarsutbildningsföreningen endast utbilda privatpersoner, men inte satsa på utbildning av truppförband. Allt fler ungdomar deltar numera i föreningens kurser.
– Våra säkerhetskurser för unga i åldern 16–18 och i synnerhet kursen ”I kondis till milin” är populära. Omkring 5000 unga deltog i våra kurser i fjol.
Föreligger det en risk att er utbildning främjar militarism?
– Nej, det här är ju inte något vi pådyvlar någon. All utbildning är frivillig och de som deltar gör det av fri vilja. Det är en positiv sak att vi höjer den civila beredskapen.
Inrikesministeriet har en viktig roll i koordineringen av landets civila beredskap.
Den civila beredskapen har tidigare varit ganska bred med fokus på till exempel miljökatastrofer, men från och med 2022 har fokus skiftat. Vi fäster numera större uppmärksamhet vid militära hotbilder och krig.
– Den civila beredskapen har tidigare varit ganska bred med fokus på till exempel miljökatastrofer, men från och med 2022 har fokus skiftat. Vi fäster numera större uppmärksamhet vid militära hotbilder och krig, säger Mikko Hiltunen, specialsakkunnig på Inrikesministeriet.
Just nu pågår en inventering av landets skyddsrum och den tekniska utrustning som behövs för att de ska kunna användas i krissituationer.
– Vi uppdaterar till exempel de existerande larmsystemen och uppgraderar kritisk infrastruktur för att se till att skyddsrummen är i skick, säger Hiltunen.
Ett annat fokusområde är energiförsörjningen.
– Vi har sett hur Ryssland attackerar energikraftverk i Ukraina för att bryta ned befolkningens resiliens och försvarsvilja. Det finns all anledning för oss att stärka energisektorns beredskap.
Försörjningsberedskapscentralen ser till att det finns tillräckligt med livsmedel och förnödenheter också i krissituationer. Inrikesministeriets lott är att fostra den stora allmänheten och förbättra riskmedvetenheten.
– Vi har gått ut med EU:s rekommendation om 72 timmars beredskap för privathushållen och vad det kräver av oss.
Foto: Ossi Hietala
Läs också: Finland rustar för krig – diplomatin ligger för fäfot
