Hur kan barn- och ungdomskultur motverka marginalisering och utanförskap? Vi ringde upp folkrörelsen Helamalmö i Sverige och Förbundet för barnkultur i Finland för att komma sanningen på spåren.
Folkrörelsen Helamalmö i Skåne betraktar barn- och ungdomskultur som en revolutionär kraft som kan lindra nöden i socioekonomiskt utsatta områden.
– Vi jobbar för social rättvisa som involverar unga i Malmö. Omkring 400 unga besöker våra mötesplatser varje dag, säger Robin Pihl, verksamhetsansvarig på Helamalmö.
Enligt officiell statistik finns det över 20 000 barn och unga som lever i fattigdom i Malmö med omnejd. Helamalmö tacklar välfärdsklyftan genom att erbjuda en palett av olika tjänster. Till folkrörelsens utbud hör kurser i basket och dans, festivaler, gratis utdelning av mat, studievägledning, läxhjälp och psykologmottagning.
Hängde på hörnet
Robin Pihl har varit involverad i rörelsens verksamhet sedan 2014.
– Jag var en vanlig grabb som hängde på hörnet. Jag hade ett djupt förakt för utbildning. Sedan lockade en av Helamalmös fältansvariga mig med i verksamheten. Jag gick dit motvilligt, berättar Pihl med ett skratt.
Hans nedskruvade förväntningar kom på skam.
– För första gången i mitt liv upplevde jag att jag hade hittat en plats som inte var hierarkiskt uppbyggd och där min kunskap var värd något.
Vilken kunskap tänker du på?
– Min kunskap om verkligheten i de utsatta områden där Helamalmö jobbade. Jag visste vad det vill säga att växa upp i fattigdom och märkte att min kunskap behövdes.
Pihl har under årens lopp jobbat som tränare, vaktmästare, fältarbetare och verksamhetsledare på -Helamalmö. Ett av folkrörelsens uttalade mål är att motverka gängbildning med hjälp av barn- och ungdomskultur.
– Vi erbjuder trygga platser och delaktighet där de unga känner sig respekterade. Det handlar om att visa omsorg och kärlek och ge de unga ett sammanhang. Kultur är tillhörighet.
Konsten att äga sitt språk
En stor del av verksamheten kretsar kring konsten att skapa låga trösklar för kurser och evenemang.
– Vår dansskola är billigast i stan och väldigt populär. Över 60 procent av deltagarna är tjejer. Vi bygger upp ett ekosystem där det går att växa upp, utöva kultur och träffa andra unga i samma livssituation.
Robin Pihls företrädare, författaren Nicolas Lunabba, som har finlandssvenska rötter, kallar sig själv för svenneblatte – ett självironiskt, konnotativt slanguttryck som ger pejorativa ord nya betydelser.
– Vi ska äga språket. Då måste vi mynta nya begrepp som återspeglar våra erfarenheter i den sociala infra-struktur och det parallellsamhälle som finns här i Malmö, säger Pihl.
Helamalmö driver bland annat verkstäder där de unga får återge sina livsberättelser som sedan trycks och publiceras.
– Det är starka berättelser. De unga kan på det här sättet stärka sitt språk och bli bättre på att uttrycka sig. Det viktigaste är ändå att de äger sin egen historia.
Hur bygger ni upp förtroende i kontakten med de unga som besöker era mötesplatser?
– Genom att skapa en relation och tillgodose de ungas grundläggande behov. Att jobba för Helamalmö kräver inte en specifik jargong eller klädsel. Då vi är tillgängliga för de unga får rörelsen legitimitet.
Helamalmö har lyckats bygga upp en ekonomi som står på många olika ben, vilket också minskar beroendet av statliga understöd.
– Utöver offentliga medel får vi ekonomiska understöd från fonder, stiftelser, företag och privatpersoner som vill backa upp vår verksamhet. Vi försöker se till att vi har så få projektbidrag som möjligt för att trygga den löpande verksamheten.
Fattigdom drabbar allt fler finländska barn
Det parallellsamhälle som Robin Pihl beskriver finns också i Finland. Enligt Rädda barnen lever omkring 12 procent av de finländska barnen i familjer med låga inkomster. Det innebär att familjens inkomst är högst 60 procent av landets medianinkomst.
Upp till 9 procent av alla finländska barnfamiljer tvingas ty sig till utkomststöd för att klara av vardagen. Från och med mars minskar utkomststödet ytterligare med 2–3 procent på grund av regeringens nedskärningar.
Regeringens budgetåtstramningar drabbar också barnkulturen.
Ifjol blev till exempel Barnboks-institutet snuvat på 26 procent av sitt statliga understöd medan expert-organisationen Skolbio gick miste om 24 procent av Undervisnings-ministeriets budgetanslag.
Enskilda projekt präglar all finansiering i hela kulturfältet. Då barnen utgör en målgrupp borde verksamheten vara långsiktigare. Barndomen är inget projekt, säger Valta.
Barnkultur blir en klassfråga
– Konsertcentralen, som ordnar upp till 1 500 konserter i skolor och daghem förlorade 13 procent av sin finansiering, säger Aleksi Valta, verksamhetsledare för Förbundet för barnkultur i Finland.
Följden är att 45 000 barn inte får ta del av avgiftsfria konserter framöver.
– Alla dessa nedskärningar leder till en situation där barnkulturen blir en klassfråga och reduceras till en hobby för välbemedlade. De familjer som saknar ekonomiska resurser riskerar att bli utan kulturupplevelser, säger Valta.
Hur ser de statliga budgetanslagen för barnkulturen ut i år?
– Det vet vi inte. Besluten offentliggörs i vår. Ibland får vi vänta till maj på besked. Vi som jobbar med barnkultur är vana vid att besluten dröjer.
De aktörer som får behålla sina budgetanslag blir utan indexjusteringar. I praktiken minskar alltså understöden för alla aktörer som jobbar med barnkultur, förklarar Valta.
Förbundets medlemsorganisationer drev ett kulturprojekt för ukrainska barn 2022–2024. Då Finska kulturfondens projektfinansiering upphörde lades projektet ned.
– Enskilda projekt präglar all finansiering i hela kulturfältet. Då barnen utgör en målgrupp borde verksamheten vara långsiktigare. Barndomen är inget projekt, säger Valta.
Har ni lobbat för förhöjda statliga understöd?
– Vi har berättat om vårt arbete för alla politiska partier och riksdagsledamöter. Tyvärr är det svårt att boka möten med politiska beslutsfattare. Därför är det viktigt att kultur- och konstområdets centralorganisation Kulta hjälper oss i vårt påverkansarbete.
Hur syns barnfattigdomen i er verksamhet?
– Våra medlemsorganisationer uppger att många barn och unga uteblir från kurser för att de inte har råd att åka med kollektivtrafik på kvällen. Vi har också noterat att mellanmålen blir allt viktigare på våra kurser.
Varför är det så viktigt med barnkultur?
– Alla initiativ som sporrar barnen att skapa konst stärker deras självförtroende, självkänsla och delaktighet.
Foto: Helamalmö, Valtti visuals
