Utblicken: Amerikanerna kommer – igen 

av Janne Strang

Danska TV2 meddelade nyligen att Donald Trump ”satt ett datum” för när USA ska ta över Grönland. I en intervju för propagandamediet Real America’s Voice berättade programvärden att han slagit vad om att USA kommer att ha operational ­control över Grönland innan Trumps ämbetsperiod är över. ”Om du slagit vad om det, kommer du att få rätt”, lär Trump ha svarat. 

Alla vet numera att det ingenting betyder när den amerikanska presidenten häver ur sig dylika dumheter. Trots det låtsas törstiga klickmedier att Grönlandshotet åter aktiverats och försöker få regeringen att ­respondera. ­Det har Mette Frederiksen och Lars Løkke­ ­Rasmussen lärt sig låta bli. Alla är bekanta med Trumps taktik att sprida politiskt kaos omkring sig för att avleda från den systematiska brottslighet och korruption som är hans andra mandatperiods egentliga syfte. Annat var det förr. 

 

I oktober 1915 mottog danska regeringen en officiell önskan från USA om att inleda förhandlingar om köpet av ökolonin Danska Västindien. Första världskriget hade pågått i ett drygt år och även om USA ännu stod utanför konflikten var man rädd att tyskarna kunde använda ögruppen som språngbräda mot den amerikanska kontinenten. I januari 1916 erbjöd man därför 25 miljoner dollar (motsvarande cirka 657 miljoner euro idag) för att överta öarna S:t Croix, S:t Thomas och S:t Jan. Saken ledde till en inflammerad debatt i Danmark och slutligen folkomröstning, men försäljningen fastslogs och från och med sista mars 1917 har Stars and Stripes vajat över US Virgin Islands. Viktigare än pengarna var klausulen i köpekontraktet som garanterade Danmark suveränitet över hela Grönland. 

Bakom Trumps käftslängar om att invadera Grönland finns alltså seriösa ambitioner.

Det var alla i USA inte glada över, särskilt inte polarforskaren och nationalhjälten Robert E. Peary som 1909 blev den första att nå Nord­polen och som sedan 1880-talet gjorde flera farliga expeditioner till Grönland. De nordligaste delarna heter ännu idag Peary Land. 

Enligt Peary var USA i färd med att göra ett historiskt misstag. I flera insändare till New York Times utvecklade han sin vision om Grönlands strategiska betydelse både vad gäller råvaror och den amerikanska nationella säkerheten ”när teknologiska framsteg får avstånden mellan Europa och Amerika att krympa”. President Woodrow Wilson ignorerade Pearys varningar. Han hade fullt upp med att säkra amerikansk kontroll över Panamakanalen som öppnat i augusti 1914 och administrationens uppmärksamhet var därför riktad söderut. 

 

Den viktigaste grönländska råvaran på den tiden var kryolit som behövs vid framställning av aluminium. Numera används syntetisk kryolit men drömmen om outsinliga grönländska naturresurser lever kvar, särskilt inom den amerikanska högteknologisektorn. Silicon Valleys korrupta kopplingar till Vita Huset under Trumps andra period är ingen slump. Förutom sällsynta jordarter vill man bygga massiva datacenter nedkylda med smältvatten från glaciärerna, och vissa talar om att utropa en självständig fristat på ön med krypto som valuta. 

Bakom Trumps käftslängar om att invadera Grönland finns alltså seriösa ambitioner som är över hundra år gamla. Danmark har alltid varit öppna för amerikansk ekonomisk, akademisk och militär närvaro. Ironiskt nog är det bara presidentens patologiska behov att framstå som dominant som förhindrar förhandlingarna och sätter käppar i hjulen för hans anhängares ambitioner. 

 

Publicerad i Ny Tid 7/26, 17.8.2026

Lämna en kommentar