Skogsbränder härjar runt om i Europa även denna sommar. I juni ledde den häftiga värmeböljan i Europa till över 10 000 dödsfall. Samtidigt lade Europeiska kommissionen i juli fram sitt förslag om en reform av EU:s utsläppshandelssystem (ETS).
Systemet med utsläppshandel är inte oproblematiskt, men det har varit ett av de mest effektiva verktygen i EU:s klimatpolitik. Med hjälp av systemet har klimatutsläppen under de senaste cirka 20 åren halverats totalt sett inom de sektorer som omfattas av systemet. Samtidigt har det finansierat klimatåtgärder och energiomställningen. Genom att minska beroendet av fossila bränslen och främja gröna innovationer bidrar utsläppshandeln till energisäkerhet, prisvärd energi och industrins konkurrenskraft.
Trots detta belönar kommissionen nu den förorenande industrins hårda lobbyverksamhet genom att föreslå en sänkning av takten på utsläppsminskningarna och en förlängning av de kostnadsfria utsläppsrätterna inom flera branscher. Man vill även tillåta att industrins utsläpp fortsätter längre in på 2040-talet. I princip föreslår man alltså att fossila bränslen ska kunna användas längre än vi hittills tänkt.
Jag är förhandlare för vänstergruppen i Europaparlamentet i frågor som rör utsläppshandeln och kommer att göra allt jag kan för att motverka dessa försvagningar.
Men det kommer att bli en svår uppgift. Under denna mandatperiod har det ökade inflytandet från extrem- och ytterhögern i den europeiska politiken, samt den traditionella högerns vilja att anamma deras politiska mål, hittills inneburit farliga bakslag för miljö- och klimatpolitiken.
Detta är verkligen en kortsiktig och farlig politik.
Vi har länge hört krav från olika håll på att försvaga utsläppshandeln. I början av året krävde premiärminister Giorgia Meloni att hela utsläppshandeln skulle avbrytas. Just Italien är ett bra exempel på ett land som har försummat den gröna omställningen och vars beroende av fossil gas, särskilt för uppvärmning av bostäder, ökar kostnaderna för konsumenterna.
I stället för att minska gasberoendet och frigöra sig från energikriser vill den högerpopulistiska Meloni nu skrota det system där prisstyrning ska påskynda samhällenas övergång från fossil energi.
Detta är verkligen en kortsiktig och farlig politik.
Europa är den del av världen som värms upp snabbast. Samtidigt har vi inte alls kommit tillräckligt långt i kampen mot klimatkrisen: år 2024 kom fortfarande över 80 procent av utsläppen från förbränning av fossila bränslen i anläggningar som omfattas av utsläppshandeln. Mellan åren 2010 och 2023 gjorde europeiska företag en nettovinst på 2,1 biljoner euro och delade ut 1,6 biljoner euro i utdelning till ägarna, trots att de borde satsa fullt ut och fokusera på att fasa ut fossila bränslen – pengar finns det ju.
Värmeböljor, skogsbränder och andra extrema väderfenomen blir vanligare snabbare än förväntat och drabbar hårdast dem som har minst inflytande över att förändra den fossila ekonomin eller sina egna levnadsvillkor. Trots allt detta vill den europeiska högern ändå fortsätta att försvaga klimatarbetet.
Det är upp till oss att försvara både människan och miljön.
Publicerad i Ny Tid 7/26, 17.8.2026
