Årets bokmässa i Helsingfors den 22–25 oktober har fokus på rysk litteratur och kultur. Ny Tid gör i detta nummer en djupdykning i temat.
Programmet på Helsingfors bokmässaär intressant och rikt. Genom att följa det får man en god uppfattning om den moderna litteraturen men också om klassikerna i Ryssland. På mässan presenteras alla inriktningar inom den ryska samtidslitteraturen, säger Tomi Huttunen, professor i rysk litteratur och kultur vid Helsingfors universitet. Huttunen var med om att planera programmet och han säger att den ryska litteraturen aldrig förut presenterats så här brett.
Drygt trettio ryska författare – varav uppseendeväckade få är kvinnor – deltar i bokmässan, bland dem många internationellt kända: Ljudmila Ulitskaja, Lev Rubinstein, Michail Sjisjkin och Boris Akunin är alla givna dragplåster, men också Roman Sentjin, Artemi Troitski, Andrej Bitov, med flera.
I Ny Tids temapaketet tar vi upp barnlitteratur, Rubinstein, den kontroversiella Zachar Prilepin, förlagsvärlden och det ryska medielandskapet.
Bokmässans program är som vanligt svindlande oöversiktligt och därför erbjuder Ny Tid en arbiträr och subjektiv lista på tänkbart intressanta programpunkter, både inom och utom Rysslandtemat.
Torsdag
Klockan 13.30 talar Susanna Alakoski, Sabine Forsblom och Mathias Rosenlund om bildning och om att skriva sig fri från vad det kan tänkas vara som skapar ofrihet: klass, social utsatthet, anhörigskap. Klockan 14 diskuterar yttrandefrihetskämparna Ulitskaja och Rubinstein yttrandefrihet i Ryssland, klockan 16 är frågan om ”kvinnoprosa” behövs som en egen kategori och vad kvinnliga författare skriver i Ryssland – svar ger barnboksförfattaren Anna Remez, författaren Jana Zhemoitelite och kritikern Valerija Pustovaja. Klockan 17 arrangerar Helsingfors universitet en diskussion om ”friheten att tro och ansvaret att möta”, om hur vi ska förhålla oss till religioner i dag, hur långt friheten att tro sträcker sig och hur vi kan förstå mångfalden inom religionerna. Innan dess, klockan 16.30, har Ny Tid en paneldiskussion om queerlitteratur.
Fredag
Klockan 12 väljer vi att lyssna till en av den ryska postmodernismens frontfigurer Andrei Bitov endast på basis av rubriken: ”När vi läser en bok försvinner ensamheten”. Klockan 14.30 ordnar Helsingin Sanomat en paneldiskussion om yttrandefrihet med än så länge icke-namngivna politiker och kulturpersoner, men samtidigt berättar också Roman Sentjin om romanen Familjen Joltsysjev, hans viktigaste verk, som utkom på svenska i våras. Klockan 15.30 är det givet att vara vid Tottiscenen där Annika Sandelin och Malin Kivelä minns Stella Parland och läser ur hennes levande diktuniversum. 17.30 talar Eva Biaudet och Päivi Mattila om hur mänskliga rättigheter kan användas som verktyg för feministiskt och antirasistiskt arbete och 18.30 förs ett samtal om politikens återkomst och om Finland efter valet där Anna Rotkirch, Anu Koivunen och Yrsa Stenius pratar om vad som riktigt är på gång.
Lördag
Den som är morgonpigg belönas 10.30 med de bästa styckena ur Pirkko Saisios Rysslandsmusikal SLAVA! Kunnia på Sibeliusscenen. På samma scen följer 11.30 ”nya fredssånger” av bland andra Paleface. Klockan 14 diskuterar Tatjana Brandt, Camilla Lindberg med flera litteraturkritik och kritikens roll i det offentliga samtalet. Klockan 15 lockar rubriken ”Mummot kertovat siperialaisia tarinoita lapsille”: Anastasia Lapsui, som kommer från Nentsien, och pensionerade lektorn i ryska Marianna Flinckenber-Gluschkoff berättar nentsiska historier. På eftermiddagen finns ett flertal diskussioner om det obligatoriska temat yttrandefrihet för den som missat dem tidigare.
Söndag
Också söndagen börjar lämpligen nog musikaliskt 10.30 med Helsingfors balalaikaorkester som spelar ett urval Bellmansånger på finska. 14.30 talar Janina Orlov och Kristina Rotkirch om att översätta rysk litteratur och speciellt om Boris Pasternak, och orkar man hänga kvar till klockan 17 kan man lyssna till Trygve Söderling, Johanna Holmström och Kaj Korkea-aho som pratar om samhällskritiska drag i nyare finlandssvensk litteratur. Gäller Thomas Warburtons dom från 1951 att finlandssvensk litteratur är medelklasslitteratur?
Sonja Mäkelä
Läs mer i temahelheten:
Brev från Moskva: Barnlitteraturen som brobyggare
Lev Rubinstein: Maktens loppor och våra ord
Förlaget Ad Marginem: Åtal, bokbål och bästsäljare
Zachar Prilepin: Mycket begåvad, mycket obehaglig
Zachar Prilepin: Brev till kamrat Stalin
Politisk karta över ryska medier
