949

Det blåser en kall vind längs Berlins gator, och människorna som skyndar hem efter jobbet sveper rockar och kappor tätare om sig. Det goda med blåsten är att avgaserna känns mindre tunga i kvällsrusningen, men hoppet om en verklig minskning gick – om uttrycket tillåts – bokstavligen upp i rök förra veckan när förbundskansler Angela Merkel blockerade EU-kommissionens förslag om att minska koldioxidutsläppen för nya bilar till 120 gram per kilometer.Nu visade hon sitt rätta jag, sade en kollega, som också under tidigare diskussioner hävdat att Merkel först och främst är en maktpolitiker.

Först den egna maktpositionen, sedan Tysklands medan EU för att inte säga resten av världen hamnar långt ner på agendan.Vi andra, som tolkat Merkel välvilligare, kände oss litet snopna. Vilket tillfälle Merkel lät sig gå ur händerna, Tysklands “goda värdinna”, som gärna profilerar sig själv som en förkämpe för miljön och Tyskland som ett föregångsland i kampen mot klimatförändringen.Vart försvann alla bedyranden om att det tyska ordförandeskapet för EU och G8 skulle föra omsorgen om miljön upp på den politiska agendan, eftersom det gagnar oss alla? Vi lever alla på den här jorden, det finns ingen annan, har hon sagt flera gånger. Var är “europatänkandet” när Frau Bundeskanzlerin gör en politisk kovändning och plötsligt talar de tyska industripamparnas tungomål? Tiotusen arbetsplatser hotas, klagar Tysklands fem största biltillverkare i en skrivelse till kommissionen.Den tyska bilindustrin producerar som känt stora och tunga bilar – och ingen kan beskylla en Mercedes Benz CL 600 eller en 12-cylindrig Audi A 8 för att vara särskilt bensinsnål. När förbundskanslern vill skydda de hotade arbetsplatserna, kunde man kanske hoppas att någon rådgivare ville viska i hennes öra att framtiden ligger i helt andra bilar och arbetsplatserna bäst garanteras genom att satsa på utveckling och innovation. Om inte av omsorg om miljön, så kanske på grund av höga oljepriser och en allt knappare tillgång på råolja? Andra biltillverkare, konkurrenterna, ligger redan före. Hur som helst, med ens känns också de politiska vindarna kallare i Berlin. Kortsiktig egennytta värmer inte.Fru Merkels gloria som visionär och europeisk ledare har fått sig en rejäl törn. Nästa gång hon tar modeordet “Klimawandel” (klimatförändring) i sin mun, hör man främst bilar tuta.

Irma Swahn