Alla inlägg av Ny Tid

Minnesafton för Peter Lodenius 20.12

Ny Tids läsare är hjärtligt välkomna att delta i en minnesafton för Ny Tids långvariga medarbetare och chefredaktör Peter Lodenius och hans långa värv som journalist.

Torsdag 20.12. kl. 17.00
i Kabelfabrikens Valssaamo-sal
Tallbergsgatan 1 B, Helsingfors

Detta är inte en sorgetillställning, utan en fest där vi med glädje minns Peters liv och verk. Mikrofonen är öppen för minnen och anekdoter, men långa tal undanbedes.

Vi bjuder på vin och tilltugg, och det blir musik och bilder från Peters liv.

För att vi ska kunna planera trakteringen, får deltagare gärna anmäla sig via adressen [email protected] senast 18.12.

I stället för blommor och kondoleanser önskar Peters familj att Peters vänner stöder Ny Tids utgivarförening Tigern. Donera gärna en valfri summa till kontot:
FI70 8000 1170 1260 24

Vill du fortsätta stöda Ny Tid regelbundet i framtiden, får du också gärna bli medlem i Tigern. Fyll i medlemsblanketten på tigern.fi/medlem. Medlemsavgiften är 30 euro/år, och som medlem kan du även bli månadsdonator. Det går också att donera medel kontant under minnesaftonen.

Välkommen!

—Peters familj, Tigern och Ny Tid

TS: Vf föreslår 800 euros basinkomst

Vänsterförbundet eftersträvar en basinkomst på minst 800 euro i månaden, skriver Turun Sanomat/Lännen Media. Basinkomsten ska finansieras med skattemedel, säger Li Andersson.

Vänsterförbundets nya basinkomstmodell ska egentligen presenteras först i morgon, men Lännen Media fick ta del av innehållet på förhand. Basinkomstmodellen är den i särklass mest ambitiösa dito som presenterats av ett riksdagsparti i Finland (Piratpartiet har förespråkat en basinkomst på 1000 euro) — Vänsterförbundets tidigare officiella basinkomstförslag har legat på 620 euro. Tanken är att den nya basinkomsten ska ersätta alla de nuvarande grundtrygghetsförmånerna, och således råda bot på byråkratidjungeln.

I ett pressmeddelande 27.11 uppger Vf att målet med partiets basinkomstmodell är att i så lång utsträckning som möjligt se till att folk inte längre behöver komplettera  grundtryggheten med inkomststöd. Om Vänsterförbundets basinkomstmodell blir verklighet skulle det ändå vara möjligt för låginkomsttagare att beviljas utkomststöd för särskilt svåra ekonomiska situationer.  Även bostadsbidraget skulle i Vf-modellen finnas kvar som bidrag.

Vänsterförbundets förslag är betydligt högre än den basinkomst som under de två gångna åren har varit på försök bland 2000 personer i Finland, det vill säga 560 euro.

— Vi måste erkänna att vi har fattigdom i Finland, säger Li Andersson till Lännen Media.

— I samband med en reform får det inte uppstå en sådan situation att grundtrygghetens nivå blir lägre än vad den är nu, då den tvärtom borde höjas.

Någon exakt kostnadskalkyl för basinkomsten har Vänsterförbundet inte utarbetat, men tanken är enligt Andersson att den ska finansieras med skattemedel, så att basinkomsten “beskattas bort” progressivt för personer som inte behöver den. Hon säger att skattebördan för låg- och medelinkomsttagare inte skulle förändras avsevärt, däremot skulle höginkomsttagares beskattning stramas åt. Målet är ändå att ingen ska betala mer än 60 procent i skatt. En absolut prislapp är enligt Andersson omöjlig att räkna ut för en så här stor reform, eftersom reformen i sig skulle innebära så stora förändringar i folks beteende och situation att det inte går att utgå från nuläget.

— Jämfört med det nuvarande systemet, där socialskyddssystemet i praktiken effektivt förhindrar folk från att jobba, så skulle sannolikt en basinkomst vara så sporrande, att den skulle höja statens skatteintäkter.

Förutom Vänsterförbundet flaggar också De gröna för en universell basinkomst utan krav på motprestation. De grönas förra basinkomstmodell förespråkade en basinkomst på 560 euro, det vill säga samma som den som nu varit på försök. Partiet väntas komma med en uppdaterad modell innan riksdagsvalet i april. Centern har också uttalat sig försiktigt positivt till en universell basinkomst “på lång sikt”.

Vänsterförbundets mål är att deras basinkomstmodell ska tas i bruk inom de kommande åtta åren. Men även om det rödgröna blocket tar en sådan brakseger i valet som de senaste gallupsiffrorna förutspått, kommer det att bli svårt för De gröna och Vänstern att driva igenom en basinkomst. SDP har nämligen hårdnackat motsatt sig en universell basinkomst, och har i stället utarbetat en egen, mer invecklad och graderad grundtrygghetsmodell.

Läs Turun Sanomats nyhet här.

Edit 27.11: stycket om rätten att ansöka om utkomststöd och bostadsbidrag.

Text: Red
Foto: Vilhelmina Öhman

Ny Tid 11/2018

4 Ledare

8 Vänstern vill bryta den nedärvda fattigdomens spiral
Vänsterledaren Li Andersson vill se mer satsningar på utsatta barnfamiljer för att komma åt den  fattigdom som går i arv i generation efter generation. Catarina Salo.

12 Tre frågor
… till Ida-Lina Nyholm,  redaktör för det nya förlaget En liten bok. Octavia Westerholm.

13 Tema: Vänstern 2019
Vänsterns framtid och konkreta åtgärder för att uppnå en verklig klimatomställning diskuteras i Ny Tids temahelhet. Vi har intervjuat prideaktivisten och vänsterpolitikern Lisen Sundqvist och FSD:s ordförande Viktor Kock om deras tankar inför riksdagsvalet. Vi tittar också på nya former av facklig kamp samt vilka hinder som finns i vägen för en rättvis fördelning av inkomster i Finland. Skribenter i temahelheten är Mio Lindman, Janne Wass, Octavia Westerholm, Lars Sund, Samuel Avraham, Jan Rundt, Pär Jonasson, Jan Otto Andersson, Johan Ekman.

42 Kluvet Brasilien med Bolsonaro.
Ana Valdes rapporterar om hur Jair Bolsonaros tid vid makten kommer att präglas av motsättningar mellan ett modernt och ett konservativt Brasilien.

44 Thaler och Kahneman
Per-Erik Lönnfors lyfter fram två tidigare mottagare av Ekonomipriset till Nobels minne.

45 Framgångsrika små filmspråk
Kolumnist: Alfred Backa.

46 Film
Zinaida Lindén recenserar filmerna Utøya 22 juli och Gräns.

49 Andrej Zvjagintsev om individen mot staten
”Människans lott är likadan överallt. Det kan vara en demokrati eller ett auktoritärt styre, men essensen är den samma”, säger den ryska regissören i en intervju för Ny Tid. Alexandr Foy.

50 Normbryteri i designen
Kolumnist: Rita Paqvalén.

52 Distansering och avväpnande musik i Marat/Sade
När Juha Hurme regiserar Marat/Sade på Universum är det femte gången Hurme regisserar på svenska. Linn Karlsson.

54 Gedigen arbetarhistorik om Dalsbruk,  men kommunisterna ”glömdes bort”
Tomy Wass recenserar.

56 Litteratur
Ny Tid recenserar böcker av Heidi Hakala, Mikael Enckell, Zadie Smith, Göran Therborn, Leif Granit, Peter Sandström, Karl Ove Knausgård.

57 Adjö, EU-medborgarskap
Kolumnist: José João

58 Arto Paaslinna – den finske mannens trygga guide
Lars Sund letar efter den framlidne Paasilinnas storhet och finner den omtalade avskalade humorn, men också gubbighet och en alldeles hemsk Paasilinna-bok.

70 Brun Tid
Serie av Lasse Garoff.

71 Sista ordet
Kolumnist: Rainer Knapas.

Rekordmånga finländare tävlar om stort litteraturpris

Fyra finlänska romaner har blivit nominerade till det prestigefyllda Dublin Literary Award 2019. Detta är det största antalet finländska romaner som på ett och samma år nominerats till priset sedan det delades ut första gången 1996. Priset, som delas ut av Dublins stad, går på 100 000 euro, och vinnaren väljs av en roterande jury. Dublinrpiset har kallats för “världens mest eklektiska och oförutsägbara pris”.

Över 400 allmänna bibliotek runtom i världen skickar in föreslag på böcker till juryn, som på hösten året innan priset delas ut publicerar en så kalla långlista på kandiderande romaner. Denna lista innehåller vanligtvis kring 150 verk, varav juryn på våren nominerar kring 10 till en kortlista. Det är den förra listan, långlistan, som nu har publicerats. Och på den finns alltså ett rekordantal finländska romaner, bland annat Maria Turtschaninoffs Naondel.

Förutom Naondel är de nominerade finländska böckerna Minna Lindgrens Ehtoolaakson pakolaiset (ingen svensk översättning), Pajtim Statovcis Min katt Jugoslavien och Jussi Valtonens Finlandiaprisbelönta He eivät tiedä mitä tekevät (ingen svensk översättning).

Andra nominerade i år var bland annat Paul Auster, Salman Rushdie, N.K. Jemisin, Jennifer Egan, Joyce Carol Oates och Jean Echenoz. Maria Turtschaninoff gladdes över att hennes bok hamnat i fint sällskap.

Endast ett dussintal finländska författare har tidigare nominerats till priset, bland annat Sofi Oksanen, Philip Teir, Riikka Pulkkinen, Asko Sahlberg, Johanna Sinisalo, Monika Fagerholm, Bo Carpelan och Kjell Westö. Ingen finländare har hittills lyckats kvala in på kortlistan.

Bland de tidigare vinnarna av tävlingen finns Herta Müller, Michel Houellebecq, Orhan Pamuk, Colm Tóibín och Mike McCormack.

För att en bok ska kvala in krävs att den har publicerats på engelska två år innan priset delas ut. För översatta romaner gäller att deras originalutgåva inte får ha getts ut tidigare än sex år före priset delas ut.

Red

Läs Ny Tids recension av Naondel här.
Hela listan på de nominerade finns här.

Nordiska rådets litteraturpris till feelgoodroman med djup

Den isländska författaren Auður Ava Ólafsdóttir har mottagit Nordiska rådets litteraturpris för sin roman Ärr (Ör, 2017). Romanen följer en medelålders man som reser till ett krigshärjat land i Europa för att ta sitt eget liv. I bagaget har han endast en verktygsback. Under resans gång inser han att alla människor han möter har sin egen verktygsback, och kan välja hur de använder den.

I prismotiveringen skriver juryn att boken “är full av underfundig humor och ett språk som gnistrar av liv, samtidigt som den ställer djupa frågor om liv och död, om individen mot helheten, om människans privilegier, rättigheter och plikter i värden. Inte minst plikten att ge mänskligheten möjlighet att utmana mörkret.”

Svenska Dagbladets Jenny Aschenbrenner kallade i sin recension Ärr för “en avskalad och bitvis drastisk relationsroman, välformulerad och lättglidande”, medan Anna AnderssonAftonbladet inte var helt övertygad, och kallade romanen för “charmig med övertydlig”:”Jo, det finns något irriterande banalt i den här berättelsen, eller om det bara är övertydligt. Jónas lagar saker och människor, titelns ärr är både bokstavliga och metaforiska och i staden där han ger sig själv en vecka till finns en restaurang som heter Limbo. Give me a break.”

Marta Norheim på NRK och Jan-Olov NyströmNorrbottens-Kuriren noterar också båda i sina recensioner den lättsamma tonen, som gör den “lekande lätt” att läsa, men där Nyström kallar romanen för banal, menar Norheim att den inte alls är så ytlig som den vid första anblick kan verka, utan lyfter upp tunga frågor för eftertanke.

Ólafsdóttir har studerat konsthistoria i Paris, och arbetar som konsthistoriker Reykjavik, vid sidan av sitt författarskap. Ärr är hennes femte roman – de tre senaste har alla översatts till svenska.

Ólafsdóttir mottog priset av Norges kronprinsessa Mette-Marit under en ceremoni på Operahuset i Oslo i går kväll. Prisets storlek är 350 000 norska kronor, eller kring 47 000 euro.

Red