Ockultismen uppstod inte som vetenskapens och rationalismens motpol, utan tvärtom var det en förlängning av den vetenskapliga världssynen.
När vi hör ordet ”ockultism” associerar vi det gärna med något mörkt och farligt: -satanistiska riter, blodsoffer, häxor, spöken och onda andar. Det här är ett bildspråk vi fått med oss från kulturen, där det ockulta ofta fått rollen som dunkel antagonist, inte sällan mot en kristendom som representerar ljuset och det goda – men också som en motpol till vetenskap och rationalitet. Den här synen på ockultism är ändå ganska modern – ockultismen har i själva verket rent vetenskapliga rötter, säger Tiina Mahlamäki, universitetslektor och forskare vid Åbo Universitet, med specialinriktning på esoterism och ockultism.
– Historiskt sett har ockultismen uppstått i samband med att den vetenskapliga världssynen började slå rot, till exempel i form av astrologi och alkemi.
Ockultismen hade ursprungligen inga negativa konnotationer som sådan. På 1300- och 1400-talen talade man ännu inte om vetenskap som ett fenomen väsensskilt från till exempel filosofi eller ens religion, utan detta studerande av världen gick under samlingsnamnet naturfilosofi.
– Idag är det ändå få som sysslar med olika former av esoterika och till exempel alternativ medicin som skulle förknippa det de gör med ockultism, eftersom ordet har fått väldigt negativa konnotationer, framför allt från populärkulturen, säger Mahlamäki.
Termen ockultism kommer från latinets occultus, som betyder ”dolt”. Begreppet blev vanligt först på 1800-talet, men redan 1533 publicerade Cornelius Agrippa verket De occulta philosophia, som behandlade esoteriska och ockulta teorier.
– Ockultismen behandlade krafter som man tänkte sig att var osynliga, men som ändå inverkade på människan och världen. Till exempel att planeternas ställning i världsrymden påverkade oss, och att växter kunde ha medicinala effekter. Man kan tänka sig att man ansåg att det ockulta fungerade lite på samma sätt som en magnet, som utövar en osynlig dragningskraft på järn, förklarar Mahlamäki – även magnetism sågs som en ockult kraft.
Idag är det ändå få som sysslar med olika former av esoterika och till exempel alternativ medicin som skulle förknippa det de gör med ockultism, eftersom ordet har fått väldigt negativa konnotationer, framför allt från populärkulturen, säger Mahlamäki.
Röntgen och andefotografering
Om en guldålder för ockultismen var renässansen, då det vetenskapliga tänkandet började slå rot och resulterade i avgreningar som alkemi och astrologi, var en annan decennierna kring sekelskiftet 1900.
– Många av de vetenskapliga genombrotten under den här tiden härrörde sig från sådant som var ”osynligt”, som elektricitet, fotografi, röntgenstrålar, med mera. Inom ockultismen såg man sig naturligt nog under den här tiden gå i bräschen för den vetenskapliga utvecklingen, då man forskade i sådant som ande-fotografering, parapsykologi och möjligheten att få kontakt med de döda. Vetenskap och ockultism sågs inte som väsensskilda fenomen, utan gränsen var väldigt luddig – till exempel kan man minnas att det var först långt in på 1900-talet som psykologin förpassade parapsykologin till marginalen, säger Mahlamäki.
Hon lyfter fram forskaren Wouter J. Hanegraaffs definition på den modernare ockultism som uppstod på 1800-talet. Hanegraaff räknar upp fyra frågor som kom att forma den nya ockulta strömningen.
För det första tvingades man forma den esoteriska världsbilden efter de nya vetenskapliga rönen. För det andra fick många i Väst bättre kunskap om östliga religioner, och kom således att omforma sin syn på kristendomen, som varit en stark grundpelare i tidigare esoteriskt tänkande. Det uppstod nya filosofiska och religiösa strömningar som kombinerade element från flera olika religioner – bland annat den teosofiska världsåskådningen som inspirerades av Helena Blavatskys tankar. För det tredje satte evolutionsteorin käppar i hjulen för den tidigare esoterikens tankar om transmutationen av själen. Här vidgades transmutationsbegreppet att handla inte bara om själen, utan om hela universum, skriver Hanegraaff. För det fjärde lyfter han fram den ovan nämnda utvecklingen av psykologin, som influerade framför allt de teosofiska strömningarna och spiritismen.
Tiina Mahlamäki. Foto: Maija Linnala
Självhjälp och Harry Potter
På 1960- och 1970-talen, menar Mahlamäki, skedde en popularisering och kommersialisering av ockultismen och esoterismen, som tog sig uttryck bland annat i olika typer av alternativ medicin och en självutvecklingsindustri.
– Jag vet inte om ockultismen och esoterismen är mer populära i dag, men de är kanske mer synliga, tack vare internet och sociala medier. Om ockultismen förr var mer marginalrörelser som höll sig för sig själva, finns det i dag en möjlighet att samlas över geografiska gränser tack vare olika grupper på sociala medier, och nå ut till en bredare publik via till exempel TikTok, där jag har förstått att olika typer av esoteriskt innehåll trendar.
Vill man ha en kortkurs i ockultism kan man börja med Harry Potter. Författaren J.K. Rowling har nämnt att hon läste mycket om ockultismens historia innan hon började skriva böckerna, och mycket av det finns integrerat i berättelserna – de vises sten, till exempel, var ett centralt begrepp inom alkemin, och trollkarlsskolans fyra hus representerar de fyra elementen.
– Så gott som varenda människa i Väst har väl antingen läst böckerna eller sett filmerna, skrattar Mahlamäki, och menar att intresset för ockultism säkert har fått sig en boost tack vare den unge trollkarlens äventyr.
Ockultismens baksida
Just denna koppling till den ockulta historien har också skapat kontrovers i religiösa kretsar, och på nätet kan man hitta flertalet artiklar som varnar för att Harry Potter-böckerna är en inkörsport till djävulsdyrkan och häxkonster. Kontroversen kring Potter liknade på många sätt den som uppstod på 1980- och 1990-talen kring heavy metal och satanism. Plötsligt såg myndigheter och media satanistiska konspirationer varje gång tonåringar hamnade i fyllebråk eller klottrade pentagram på väggar.
Det är lätt att skratta åt den här typen av överreaktioner på kulturella uttryck av ockultismen, men den har också en mörk sida. Vi har alla läst om desperata människor som blivit lurade på allt de äger av skojare som sålt ”alternativa botemedel” mot sjukdomar eller utnyttjats av kulter och karismatiska religiösa ledare. Mahlamäki suckar lite då hon får frågan om farorna med ockultismen.
– Det är som om journalister alltid skulle vilja dra fram farorna med esoterismen och ockultismen. Det är klart att om ockultismen blir ens enda sätt att se på världen, och man stänger ute alla andra synvinklar och all annan information, så finns risken att man hamnar in på farliga vägar. Vi ser det här i olika typer av konspirationsteorier, eller till exempel i det vaccinmotstånd som uppstod under pandemin. Visserligen orsakades vaccinmotstånd också av till exempel konservativ kristendom.
Återförtrollning av världen
I dag lever vi i en värld som definieras av vetenskap och rationalitet, svaren på hur människan är funtad söks i sociologi och psykologi, snarare än i religion och andlighet. Vetenskapen har kunnat förklarat mycket som förr tillskrevs övernaturliga fenomen. Vad är det som fortfarande drar oss till det ockulta? Tiina Mahlamäki noterar att dagens unga generation i regel är andligare än sina föräldrars generation – även om de inte nödvändigtvis följer de etablerade kyrkornas läror. Hon citerar religionsvetaren och författaren Terhi Utriainen, som talat om behovet av ”förtrollning”, från finskans ”lumo”.
– Vi lever i en tid då materialism och effektivitet betonas, och jag föreställer mig att det hos många finns en längtan efter denna ”förtrollning”.
Mahlamäki konstaterar att den tyska sociologen Max Weber myntade uttrycket ”avförtrollning” för att beskriva det moderna, sekulariserade samhälle som växte fram under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Den brittiska teologen –Christopher Partridge har däremot på 2000-talet beskrivit vad han ser som en ”återförtrollning” av den västerländska världen.
– Jag tror att många unga idag suktar efter en viss magi, en känsla av att världen är något mer än bara denna vår vardag, säger Mahlamäki.
– Men man söker inte nödvändigtvis efter detta i de traditionella religionerna, utan allt oftare finner man sina egna vägar till andlighet.
AI och det ockulta
Det finns också drag av eskapism i det att unga söker sig till ockultism, menar Mahlamäki. Det finns tecken på att esoterismen får ett uppsving under osäkra tider. Under reformationen var hela den kristna dogmatiken i gungning, och under decennierna kring sekelskiftet 1900 förändrades vår världsbild radikalt på en kort tid, både på grund av vetenskapens och sekulariseringens frammarsch, och de nya filosofiska och ideologiska idéerna som föddes. Under båda perioderna lyfte ockultismen på huvudet.
– Också i dag är det mycket som är osäkert, och framtiden kan kännas mörk för många unga på grund av klimatförändringen, krig och mycket annat. Många söker säkert rum och tillstånd som ger dem möjlighet att dels fly och dels förverkliga sig själva utanför de vardagliga ramarna.
Här kommer de ovan nämnda möjligheterna med sociala medier in.
Men också andra teknologiska innovationer kan påverka hur ockultismen utvecklas i framtiden. En av dem är artificiell intelligens. På ockultismforum på nätet diskuteras flitigt för AI kan forma framtidens ockulta ritualer och praktik. Men AI i sig har även gett upphov till teorier och filosofier som kan betraktas som ockulta. Inom den transhumanistiska skolan har man redan i decennier talat om så kallad teknologisk singularitet, det vill säga tanken om att artificiell intelligens blir självmedveten och börjar agera utifrån en egen vilja och logik, fri från mänsklig styrning. Även om det finns få rationella argument för en sådan utveckling, har det uppstått en debatt kring AI:s framtid som har klart ockulta drag, där den nya teknologin tillskrivs snarast magiska krafter. Forskare som Ray Kurzweil och Eliezer Yudkowsky har om vartannat välkomnat våra nya robotiska härskare, och propagerat för att bomba datacentraler som används för artificiell intelligens.
– Det ska bli väldigt intressant att se hur artificiell intelligens påverkar ockultismen, konkluderar Mahlamäki.
Foto: Wikimedia Commons, Maija Linnala
