Måling av Dirck van Baburen

I sin bok Prometheus eller Narcissus? belyser sociologen Karl Palmås kapitalismens moderna myter.

Karl Palmås är civilingenjör och doktor i sociologi, verksam som forskare vid Chalmers tekniska högskola. Hans disciplinöverskridande bakgrund återspeglas i den nya boken Prometheus eller Narcissus? Entreprenören som samhällsomvälvare som med entreprenören i blickpunkten bland annat problematiserar uppdelningen mellan teknologi och kultur. Boken är utgiven på det nystartade förlaget Korpen Koloni, som enligt egen utsago är idémässiga arvtagare till Bokförlaget Korpen.

I varje kapitel behandlar Palmås ett svenskt företag utifrån olika teoribildningar. De tänkare vi får bekanta oss med är vetenskapssociologerna Bruno Latour och Donna Haraway, 1800-talssociologen Gabriel Tarde (Durkheims lärare och motståndare), den italienske marxisten Maurizio Lazzarato, sociologerna Boltanski & Chiapello och slutligen Slavoj i‑ek. Företagen får exemplifiera specifika tendenser i samhället och den samtida kapitalismen, och texten pendlar mellan de enskilda fallen och de generella drag som de uttrycker.

modernitetens självbedrägeri

Användningen av konkreta beskrivningar av de olika företagen ger en jordnära utgångspunkt som tillåter många teoretiska utflykter. Teorierna förklaras på ett pedagoiskt sätt, varpå boken även kan betraktas som en introduktion till några av samtidens intressantaste samhällsteoretiker.

Förutom det övergripande temat – entreprenören som samhällsomvandlare – är boken uppdelad i två tematiska avdelningar. I den första undersöks hur ekonomin framställs som en sfär av objekt som styrs av naturlagar, separat från den politisk-kulturella sfären som består av subjekt och ideologier. Denna uppdelning ingår i den natur/kultur-dikotomi som Bruno Latour kallar för ”den moderna konstitutionen”.

Moderniteten kännetecknas av tron på vår förmåga att separera natur och kultur, objekt och subjekt. Latour beskriver detta som ett självbedrägeri som endast kan upprätthållas genom ett ständigt ”renhållningsarbete”. Detta arbete består av medlande och renande processer som tar hand om alla företeelser som inte låter sig placeras in i en av sfärerna. De företeelser som varken har objektstatus eller subjektstatus kallas hybrider eller kvasiobjekt, och med dessa som utgångspunkt slår Karl Palmås ett slag för kvasiradikalismen. Denna hållning ska ta oss bortom konflikten mellan kulturradikalism och kulturkonservatism, då det är en konflikt vars själva problemformulering är hopplöst inrotad i den moderna konstitutionen.

I denna del av boken möter vi föreställningen om entreprenören-aktivisten som en Prometheusliknande figur, medan den andra halvan målar upp en Narcissusfigur. Prometheusentreprenören är någon som genom teknologiska uppfinningar gör motstånd mot makten. Prometheus stal elden från gudarna och gav den till människan, och han straffades med att fjättras vid ett berg. Han gav folket en teknologi som de inte skulle ha tillgång till. Referensen till The Pirate Bay är uppenbar, och det är just denna BitTorrent-tracker som behandlas i det första kapitlet. Denna typ av Prometheusfigur försvårar upprätthållandet av modernitetens självbedrägeri genom sin blotta praktik. Den förment rena ekonomin och teknologin kan inte längre separareas från politikens och kulturens ”smutsiga” sfär.

konformisten som rebell

I den andra hälften av boken möter vi en bild av entreprenören-aktivisten som en Narcissus snarare än en Prometheus. Här är det fråga om den personlighet som Slavoj i‑ek kallar ”patologisk narcissist”. Det är någon som endast deltar i social samvaro för att manipulera och skaffa sig fördelar. Entreprenörens prat om ”kreativitet” och ”revolution” är inte samhällsomstörtande utan just det som möjliggör kapitalismens överlevnad. i‑ek beskriver den patologiske narcissisten så här: en radikal konformist som paradoxalt nog upplever sig själv som en laglös rebell.

Frågan som genomsyrar dessa kapitel är vad som har hänt med det vi kallar kapitalism när marknaden inlemmat motståndet och motståndet (åtminstone skenbart) bedrivs på marknaden. Det är en diagnos av den postfordistiska ”senkapitalismens” tillstånd, om man så vill. Och i det sista kapitlet ekar i‑eks handlingsinriktade fråga: hur kan vi revolutionera ett system som bygger på konstant självrevolution? Kapitalismen behandlas med en uppfriskande frånvaro av förutbestämda antaganden. Palmås är till och med misstänksam gentemot själva begreppet ”kapitalism” och placerar det inom citationstecken. Vaksamheten grundar sig i föreställningen om kapitalismkritikens performativa verkan. Sociologer är inte gudar som utifrån kan beskriva det sociala, utan de är tvärtom med och skapar det sociala. Detsamma gäller marxister och ideologikritiker. När vi beskriver kapitalismen som ett system som styrs av järnlagar bidrar vi till att befästa dessa lagars ställning, lyder tankegången.

De två avdelningarna knyts ihop med ett kapitel om Gabriel Tarde, som är en viktig influens för både Bruno Latour och Lazzarato. Hans så kallade smittontologi utvecklas utförligt och tillämpas på företaget Hand in Hand. Här diskuteras ekonomin och samhället ur ett perspektiv som betonar uppfinning och skapande, men som lämnar bort det Mänskliga Subjektet för att istället använda smittor och imitation som förklaringsmodell.

Trots de många trådar och infall som avlöser varandra blir det aldrig spretigt eller förvirrande. Karl Palmås rör sig oansträngt mellan teoriströmningar och över disciplingränser, och resultatet är ett vitalt och medryckande tänkande. Han ger oss en bred uppsättning teoretiska verktyg, och visar vad man kan göra med dem.

Fredrik Österblom

Karl Palmås: Prometheus eller Narcissus? Entreprenören som samhällsomvälvare. Korpen Koloni Förlag, 2011.

Du kan kommentera denna artikel, eller länka till artikeln från din egen site.