I hem där föräldrar stöder sina barn och lär dem empati är det mer troligt att ungdomarna får demokratiska värderingar. Det visar Marta Miklikowskas doktorsavhandling.
Marta Miklikowska har forskat i föräldraskap, empati och hur demokratiska värderingar och politiska preferenser utvecklas hos ungdomar. Det räcker inte bara med lagar och demokratiska institutioner, om inte också människorna har demokratiska värderingar fallerar det demokratiska samhället.
– Tidigare forskning har antytt att empati är viktigt för att utveckla demokratiska värderingar, men min forskning visar att det verkligen finns ett samband mellan empatiskt tänkande och demokratiska värderingar.
Marta Miklikowska ser gärna att föräldrar i större utsträckning påminns om vilken betydelse deras beteende har för barnens framtida värderingar, för hon tror inte att det är något föräldrar tänker på.
– Man vill att barnen får ett bra jobb, kompisar och ett bra liv, men deras politiska preferenser är kanske inte det man tänker på i första hand.
Vilket trots allt är relevant, för samhället i stort.
– Det är barnen som ska se till att samhället fortsätter att vara demokratiskt i framtiden.
Finländskt utbyte
Marta Miklikowska är född och uppvuxen i Polen och studerade psykologi på universitetet i Poznan. Tack vare ett Erasmus-stipendium kom hon till Vasa och utbildningen för utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa.
– Jag var här ett år och åkte sedan tillbaka för att ta min examen. Senare ringde professor Helena Hurme och berättade om ett intressant demokratiprojekt i Vasa som finansierades av Finlands Akademi. Jag jobbade med det i två år och började sedan doktorera.
I lördags disputerade Miklikowska med avhandlingen “Democracy Begins at Home: Parenting, Empathy, and Adolescents’ Support for Democratic Values”.
Nu bor och arbetar hon i Örebro. Örebro universitet har ett stort projekt på gång gällande just utvecklingen av demokratiska värderingar bland ungdomar. Under sju år ska de med hjälp av frågeformulär en gång i året följa 4 000 unga från nedre tonåren upp till 30-årsåldern, för att se när och hur ett politiskt intresse väcks.
Demokratiskt
föräldrarskap
I sin undersökning frågade Miklikowska ungdomar i Finland och Belgien om deras uppväxt och relationen till föräldrarna, om föräldrarna har kontrollerat dem fysiskt eller psykiskt och om de har varit stödande. Även frågor om politiska preferenser och empati ingick. Totalt deltog över 2 000 ungdomar i 16–17-årsåldern i studien.
Doktorsavhandlingen visar att det finns ett samband mellan den empatiska förmågan och demokratiska värderingar. För att utveckla ungas empatiska tänkande behövs ett stödande och demokratiskt föräldraskap. Ett demokratiskt föräldrarskap består av tre komponenter.
– Den första komponenten är att barnet ska känna sig älskat och omtyckt, att föräldrarna sköter om barnet.
Den andra komponenten är att barnet får vara med och bestämma om saker i familjen, att föräldrarna förklarar bakgrunden till regler och att barnet har inflytande.
– Den tredje komponenten handlar om kontroll, det ska vara en låg nivå av fysisk eller psykisk kontroll i familjen.
När det finns ett tydligt demokratiskt föräldraskap, finns det stora möjligheter att barnen lär sig tänka empatiskt, vilket i sin tur är gynnsamt för att utveckla demokratiska värderingar.
Marta Miklikowska betonar att det handlar om en interaktion mellan föräldrarna och ungdomarna, allt hänger inte på föräldrarnas handlande.
– Barn är födda med olika egenskaper, vissa har till exempel ett svårt temperament som kan påverka relationen till föräldrarna.
Kunde tillämpas i
samhällsfostran
Marta Miklikowska hoppas att hennes resultat kan användas för att utveckla en demokratisk samhällsfostran.
– Eftersom min forskning visar att empati är viktigt för att utveckla demokratiska värderingar så är det en färdighet som det är värt att jobba med i till exempel samhällsfostran.
Hon nämner EU-kommissionen, som jobbar med att sprida demokratiska värden.
– Resultaten kan bli viktiga för dem i deras jobb för demokratin.
En förutsättning för att föräldrarnas beteende och fostran har någon betydelse är att också samhället, skolan och kulturen de lever i är demokratiska.
– Endast familjens agerande är inte tillräckligt, det finns en interaktion mellan olika variabler.
Marta Miklikowskas forskning gäller väletablerade demokratier.
– Man måste vara försiktig med att generalisera resultaten. Ett lands historia och kultur påverkar också hur demokratiska värderingar växer fram, säger hon och ger det senaste årets revolutioner i arabländerna som exempel.
– Det behövs andra saker än bara empati för att ett land ska bli demokratiskt. Teorin behöver inte gälla i icke-demokratiska länder och i utvecklingsländer.
– Människor föds inte med demokratiska värderingar utan lär sig dem. Vi kan inte ta det för givet att följande generationer fortsätter jobba för ett demokratiskt samhälle, utan vi måste jobba för det. Jag vill vara med och ta reda på hur vi kan göra det.
Text & foto: Emma Harald
