Improvisationsteatergruppen Stjärnfall bjöd på ett gott skratt på Hangö teaterträff. Det handlar om improviserad teater, där publiken kanske har en större roll än de vill.

Föreställningen började passligt kaotiskt med att en hel hop olika röda trådar skapades. Det hela fick mig att tänka på filmer som Memento och Happiness, spänningen inför vad som skulle hända var minst lika stor i Infall.

De olika trådarna var allt från Rysslands krig mot Tyskland, Samfrontens förlust i Kina, alternativt historieberättande där Sovjet erövrat hela världen utom Sverige och så vidare. Storyna var fyllda av olika original; General Dimitri med ett honungsvodkaproblem, barngänget som lämnades ensamma på en veckas vildmarksäventyr, pappan som fastnar i skorstenen.

Föreställningen var underhållande och välberättad. Ofta när en scen verkade för lång hoppade någon av de andra skådespelarna in och räddade stämningen. Ett par gånger drogs det hela så långt att hela föreställningen avbröts för en liten diskussion mellan skådespelarna och publiken. I ett skede blev en kvinna ur publiken vald till tillfällig regissör. Scenen med pappan i skorstenen blev såvida den kanske mest hållbara.

Trots vissa överdrivna och alltför långa scener var Infall denna gång en succé. Tidigare har samma grupp ibland tagit in alldeles för mycket under-bältet-humor, men den här gången lyste det studentikosa sketchandet med sin frånvaro. Bra så, Infall lördagen den 10 juni var ruskigt bra. När skådisarna klappades in för tredje gången förstod alla att det varit en riktigt lyckad tvåtimmarspjäs.

Personligen ser jag fram emot att se Stjärnfall-teamet igen, förhoppningsvis snart. En mera fantasifull och gränslös teaterstil än improvisation på finlandssvenska får man nämligen söka efter länge och väl.