”Jag vill inte vara homosexuell längre. Bara att gå ut för att köpa bröd är skrämmande. Och när dörrklockan ringer är jag säker på att de har kommit efter mig.” Så säger mannen bakom det fingerade namnet Hussein åt BBC. Han är en av de homosexuella i Irak som menar att deras situation bara förvärrats efter Saddams fall.

I juli kidnappades elvaåriga Ameer Hasoon al-Hasani från sitt hem av den irakiska polisen. Han var ett offer för homosexuell tvångsprostitution. Det var hans far, Hassan, som hittade den döda sonens kropp. Pojken hade blivit skjuten i huvudet.

31-åriga Ahmed flydde till Jordanien efter att hans pojkvän Mazin blev mördad utanför gymmet för några månader sedan. Före mordet hade Ahmed och en homosexuell vän med nöd och näppe överlevt en granatattack. Vännen dödades en vecka senare av beväpnade män under en husundersökning.

Sedan Saddam Husseins fall är homosexualitet inte direkt förbjuden i lag, men paragraf 111 i den irakiska strafflagen skyddar mördaren då offret har ”handlat mot islam”.

Den irakiska inrikesministern, Maj Gen Hussein Kamal, påstår att han inte känner till att några minoriteter skulle vara offer för organiserade dödspatruller. Sådant skulle han inte tolerera. I stället anmodar han alla Iraks homosexuella att ta kontakt med polisen ifall de upplever sig diskriminerade.

Den homosexuella Hussein som talade med BBC, menar ändå att det allra största hotet mot de homosexuella är just polisen.

Ironin ligger nämligen i att Badrbrigaden, som är den beväpnade falangen av inrikesminister Hussein Kamals shiaparti, kontrollerar en stor del av polisen. Badrbrigaden ligger bland annat bakom mordet på homosexuella Karar Oda, 38, som hittades död, bränd och könsstympad utanför Sadr City.

Det är de religiösa gruppernas ökande inflytande som har förvärrat situationen för de sexuella minoriteterna, tror många.

”Saddam var en grym tyrann, men åtminstone kunde man åtnjuta en viss frihet under hans tid,” säger Hussein. ”Nuförtiden dödas homosexuella män utan någon som helst orsak.”

Källor: BBC och Guardian Weekly.

Arvi-Antti Särkelä

 

Lämna en kommentar