Björn Runges förra film Om jag vänder mig om var ett teatraliskt men tack vare utsökt skådespeleri ändå fungerande psykodrama om tre medelålders par i kris. Nu har han gjort ett till, men dessutom tillfört knark, incest, prostitution och alkoholism. Mun mot munär en film som med kalla händer försöker riva hjärtat ur åskådarens bröst.

18-åriga Vera (nykomligen Sofia Westberg) har rymt hemifrån efter att ha blivit slagen av sin alkoholiserade pappa (en vallhänt Peter Andersson som bryr sig på det enda sättet som räknas: att fysiskt hämta flickan) och hamnat på botten hos knarkaren och sutenören Morgan (Magnus Krepper i en fascinerande dubbelroll: både ärrad skräckfilmsknarkare och ömt faderssubstitut) som prostituerar henne för att få heroin. Allt det här har blivit för mycket för mamma Ewa (Marie Richardson, det allra finaste i filmen: ett fruset ansikte med obeskrivbar smärta pulserande under huden.)

Det Runge egentligen förstår sig på är medelklassens medelålderspatologier: skuldkänslan över att vara en dålig far, uttråkningen i ett långt förhållande, lusten att fly sig själv och att utsätta sig själv för att inte förgås i tryggheten, dåliga konversationer och dåligt sex, själva plågan i att vistas i jävligt fult inredda villor. Det mest akuta för de här mänskorna uttrycks i repliken: ”Det sista var en lögn. Vi har egentligen inget sexuellt samliv.”

Knark, barnprostitution och ett underligt sätt att se på oskuldsfullhet används bara som effekter för att ge angelägenhet åt de här frågeställningarna. Det tycker jag är oetiskt. Runge har ingen skam i kroppen när det gäller att klippa som direkt ur en skräckfilm, att använda övernaturliga element eller att gestalta oerhört otäcka scener.

Men alldeles för uppenbart konstrueras situationerna och används gestalterna för Runges budskap om kärnfamiljen som den stora famnen och att det aldrig är för sent att ändra sig. Hans bild av den oskyldiga barndomen är hutlöst sentimental och på något vis svenskt naiv. ”What happened to my innocence” sjunger en kvinnoröst i den skoningslösa trailern. Oskuld är självklart något att till varje pris bevara, sörja över och t.o.m. kräva. Det är t.ex. symptomatiskt att Vera aldrig tar knark själv utan alltid blir tvingad, för att hon inte ska ”smutsas” utan kunna återvända hem. Någonstans är det ett svek att skildra ett så upprörande livsöde som hennes bara för att medelålders misslyckade män ska kunna tro på att det finns en andra chans att vara en bra far.


Mun mot mun: Regi & manus: Björn Runge. I rollerna: Marie Richardson, Peter Andersson, Sofia Westberg, Magnus Krepper m.fl. Premiär: 6.10.

Sara Ehnholm Hielm

 

Lämna en kommentar