Våra ögon öppnas mot öster. Ekonomer kalkylerar och det skrivs böcker. Ny Tid har läst fyra böcker om Kina, skrivna av journalister och som kom ut på svenska under hösten.

Aldrig är glaset så halvtomt som inför den cyniske journalistens påsiga blodhundsögon.
Ständigt förväntas han vara kritiskt granskande till sin omgivning i en evig åsnan-Iorsk ack veeeee-ååååååh-faaaasaa veklagan.
För då är man seriös reporter. Men låt mig nu avbryta detta svammel och istället brista ut i en kärleksförklaring: Till Kina!
Så börjar den svenska frilansjournalisten Ola Wong sin reportagebok När tusen eldar slickar himlen. Och det har de gemensamt, författarna: De älskar sitt Kina. Och Kina har blivit, i fortsatt journalistterminologi, ”sexigt”. Med ett annalkande OS öppnas våra ögon igen för den gamla kommunistdiktaturen. Och det som vi kallar Det kinesiska undret, en ekonomi som växer så det knakar och som hotar att snart gå om de stora västländerna. Kina har till och med börjat göra stora investeringar i utlandet, i första hand på den afrikanska kontinenten. Men i samma takt som ekonomin om och om igen överträffar sig själv växer också inkomstskillnaderna i världens folkrikaste land.
På en stenfabrik långt ifrån Pekings OS-arenor bor Gong, 36 år, i ett litet skjul. Under de 18 år som han jobbat på stenfabriken har han vistats borta från sin fru och sina barn. De bor i Sichuanprovinsen, 250 mil bort. Han träffar dem en gång per år, under det kinesiska nyåret runt månadsskiftet januari–februari. Han jobbar mellan tolv och tretton timmar om dagen, sju dagar i veckan. Gong är bara en av många.
Som fejkade stenimportörer under namnet WJH Import tar sig författarna till Sjukt billigt – Vem betalar priset för ditt extrapris, journalisterna Jörgen Huitfeldt, Thella Johnson och Ola Wong under skinnet på den kinesiska stenindustrin och dess svenska uppdragsgivare. Boken drar paralleller till Sverige i början av 1900-talet. Då var stendammlunga, eller silikos som det heter, en vanlig dödsorsak bland sten- och gruvarbetare. Man blir trött, får svårt att andas innan lungorna till slut ger upp totalt. Silikos är obotligt. Med hjälp av arbetsskyddslagstiftning och effektiva skydd har den i stort sett utrotats i väst.
I Kina är den dock på kraftig frammarsch bland landets många stenarbetare. På tillverkningsfabrikerna för stora svenska bijouteriföretag som Glitter och Albrekts Guld är skyddsutrustningen nästan obefintlig. Kanske ett tunt munskydd i bomull som inte gör ett dugg för att hindra det fina slipdammet att tränga ner i lungorna.
Förändringarnas rike
Marcus Haraldssons En linje över Kina är en klassisk reseskildring. På en cykel tar han sig de över 300 milen mellan Tibet i nordväst och Hong Kong i sydost. Från hopplös landsbygd till ultrakapitalistiskt affärscentra. 1999, som tjugoåring cyklade han rutten första gången. Sju år senare, 2006 färdas han genom samma landskap och stöter på samma människor men det är ett helt annat Kina han möter den här gången. Människor som sju år tidigare knappt visste att jorden är rund har nu mobiltelefoner, teve och klär sig i moderna pikétröjor. Barnen har flyttat in till storstaden för att arbeta i den gigantiska ekonomins framväxande industrier. Haraldsson beskriver den kinesiska landsbygden och belyser på ett tydligt sätt vilka skillnader Kina har gått igenom, och hur otroligt snabbt det har gått. Från medeltid till 2000-tal på mindre än ett decennium. Innan den första resan berättar han att han just skaffat sitt första e-postkonto. ”/…/ det fanns inte i vår föreställningsvärld att det sju år senare skulle finnas ett internetcafé i snart sagt varenda by längs vägen. År 1999 fanns inte ett enda internetcafé mellan Xining och Chendu.” Det är en resa på nästan nittio mil.
Fri sprit
Ola Wong arbetar som frilansjournalist med bas i Shanghai. Han har skrivit boken När tusen eldar slickar himlen. Den är en samling reportage som till stor del tidigare har varit publicerade i olika svenska tidningar. Han besöker industriarbetare, företagsledare och granskar den kinesiska tillväxten och miljöpolitiken. Från att rapportera från Rolling Stones första spelning i Kina till att syna de kinesiska investerarna i den svenska mellanstora staden Kalmar. Wong belyser de otroliga miljöproblem som följer i tillväxtens spår, barn som växer upp på elektroniksoptippar, det karga döda landskapet kring Kinas otaliga kolgruvor. Hans sätt att skriva gör ändå den tunga informationen till och med lätt, och ofta rolig att ta in.
Visst går det bra för Folkrepubliken. Men Wong gör i sin bok en väldigt talande liknelse när det gäller de kinesiska framgångarna: Världsekonomin är en fest. Och det är aldrig kul att komma för sent till en fest. När man full och glad stiger in genom dörren och alla redan börjar tänka på att gå hem. Han menar att Kina är bland de sista att som kommer till ”världens konsumtionsfest”. Under ett sekel har västvärlden ägnat sig åt ”toksupande på olja och bulemiska frossande på skogar och hav. För Västvärlden var det fri bar under 40-50-60-70-talen.” När det nu är dags för Kina att komma in på partyt börjar västvärlden tänka på refrängen. Man har insett att allt helt enkelt börjar gå åt pipan. Kina har utfört två bemannade rymdfärder. Samtidigt tar ryssarna ner sin MIR. När Kina åker till rymden är det ingen som riktigt bryr sig.
Fullt med siffror
Pekka Mykkänen var mellan 1998 och 2003 Asienkorrespondent för Helsingin Sanomat. Han har i Kina för nyfikna helt enkelt sammanställt statistik. Han för ofta fram intressanta saker, som hur den omtalade kinesiska ettbarns-politiken i framtiden riskerar sätta stopp för Kinas ekonomi, helt enkelt för att det kommer råda brist på arbetsför befolkning. Eller förklarar det hopplösa medieklimatet och Kinas våldsamma historia, men formen förstör. Istället för att som man gjort i de övriga böckerna, använda det klassiska journalistiska greppet att berätta historierna genom att låta andra personer utgöra röst och exempel gör han allt själv. Mykkänen har skrivit en närmare tvåhundra sidor lång fråga-svarintervju med sig själv. Där Mykkänen själv agerar okunnig läsare som ställer frågor till experten Mykkänen. Det blir en hyfsad uppslagsbok men det hjälper en knappast att förstå landet trots intressant och relevant statistik. Ofta, som när frågorna är extra fjantigt formulerade blir man nästan förolämpad av att tas för en sån idiot. För att engageras och leva sig in i vad som skrivs krävs personer, sedan kan man fylla på med siffror och statistik.
I Sjukt billigt har man gjort precis det. Författarna har intervjuat otaliga personer, både i hemlandet Sverige och i Kina. Arbetare, säljare, fabriksföreståndare och svenska uppköpare. Vi får följa hela kedjan, från den lilla hemmafabriken hos Wu Guojon som slipar halvädelstenar omgiven av ett fint livsfarligt damm, till bijouteriföretaget Glitters VD i Sverige. Vi får följa med till nybyggda bostadsområden i Stockholm som byggts av kinesisk granit. Klädföretag har länge kämpat med att lova justa arbetsförhållanden i sina fabriker men när kommuner och byggföretag är konsumenten finns inga som helst krav på leverantörerna. Då är priset allt.
Och vi får träffa Fang som för en outröttlig kamp mot sin gamla arbetsgivare för att få ersättning för den stendammslunga han fått på fabriken, som gör att han aldrig kommer kunna arbeta igen.
Fyra dynastier
I En linje över Kina får vi möta Proffesor Gu som guidar oss genom Kinas minst sagt röriga historia. ”Kina är som en blåsbälg, landet växer och krymper. I goda tider är riket enormt och vidsträckt men efter varje god tid kommer en period av kaos, totalt och förödande virrvarr, inbördeskrig och elände.” Under de senaste 2000 åren har de olika kinesiska dynastierna haft en snittlängd på 135 år. Bara under 1900-talet genomgick landet fyra stora förändringar som skulle kunna kallas dynastiskiften. Först avsättandet av kejsaren 1912, sedan Maos seger över Chiang Kai Shek och Kuomintang 1949, Maos död 1976 och Deng Xiaopings ekonomiska reformer efter massakern på Himmelska fridens torg 1989.
I den enda av de antika kulturerna som fortfarande finns kvar spränger man allt det historiska med dynamit. Vi känner till att man håller på att ”rensa upp” i Pekings gamla slumkvarter inför OS. Om ett halvår kommer i stort sett ingenting av det gamla Peking finnas kvar, men det är bara en liten del. Wong beskriver hur man i hela Kina river de ofta hundratals år gamla husen och ersätter dem med nya skitbyggen som förfaller efter bara några år. För en tid sedan byggdes till och med en motorväg rakt igenom kinesiska muren. Allt är möjligt tack vare totalkorrupta politiker och tjänstemän.
Vi ser med ögon fyllda av fasa, och beundran, österut. Det har gått så fort. Landet som i en inte alltför avlägsen historia var känt för sina fruktansvärda svältkatastrofer har nu, enligt Mykkänen, i stort sett utrotat svälten. Medelklassen växer och man har i hela landet fått nästan 300 000 dollarmiljonärer. De mängder med migrantarbetare som svämmar in över industristäderna har visserligen fruktansvärda jobb, men får det ekonomiskt många gånger bättre än vad de hade som jordbrukare i Sichuan eller Henan.
Mykkänen skriver i slutet av sin bok om framtiden för Kina och hur landet är på god väg att klättra upp som en motpol till USA i den globala maktkampen. Han berättar också om omvärldens syn på Kina, hur den är relativt positiv, bland annat tack vare OS. Hur de klättrar på popularitetsstegen. ”Många ser snarare en stor leende panda framför sig än en fruktansvärd drake när Kina kommer på tal idag.”
I Sjukt billigt berättar krabbodlaren Qiu om sin bild. Hela hans verksamhet har förstörts av stendammet från en närliggande fabrik. Han har knappt fått någon ersättning från staten eller stenföretaget. ”Tidigare var partiet som solen i mitt hjärta. Men nu … På tv snackar de om ett harmoniskt samhälle samtidigt som tjänstemännen här bara har förstört för oss.”

En linje över Kina. Marcus Haraldsson. Alfabeta 2007.
Kina för nyfikna. Pekka Mykkänen. Alfabeta 2007. Originaltitel Isonenä kurkistaa Kiinaan (2006).
När tusen eldar slickar himlen – Kinas väg mot framtiden. Ola Wong. Ordfront 2007.
Sjukt billigt – Vem betalar priset för ditt extrapris. Jörgen Huitfeldt, Thella Johnson, Ola Wong. Norstedts 2007.

Rasmus Lundgren

 

Lämna en kommentar