Allt fler finländska barn försummas, i betydelsen att de alltför tidigt tvingas ta alltför stort ansvar säger Mirjam Kalland, generalsekreterare på Mannerheims barnskyddsförbund, i HS 6.8.2008. ”I Finland finns många barn som äter ensamma, går och lägger sig ensamma och vaknar ensamma.”
Till skillnad från Kalland ser många idag en så stor självständighet som möjligt hos barn, så tidigt som möjligt, som resultatet av ett gott föräldraskap. På senare år har man börjat använda ett nytt ord för att beskriva dem som inte låter sina barn ta ansvar tidigt: ”curling-föräldrar”.
Curlingbegreppet hänvisar till sportgrenen curling, där spelarna sopar isen framför en sten så att den ska glida fram så friktionsfritt som möjligt. Curlingföräldrar skulle alltså på samma sätt sopa livets väg för sina barn. Sådana föräldrar finns naturligtvis, och har alltid funnits. Det är bara begreppet som är nytt, och en närmare titt på vad det står för visar att det dessutom används fel.
Uttrycket myntades först aven svensk psykolog, Bengt Grandelius, men blev allmänt känt via den mer kontroversielle danske psykologen Bent Hougaard och hans ”handbok i barnuppfostran” Curlingföräldrar och servicebarn.
Grandelius och Hougaard är inga förespråkare för att barn ska lämnas ensamma så mycket som möjligt, ges ansvar för att sköta småsyskon eller för att stänga av teven då det blir för läskig. De skulle inte se något positivt i att barn tar ansvar för att ha frukost i magen och tillräckligt varma kläder på sig när de går iväg till skolan.
Grandelius honnörsord är gränser. Föräldrar ska sätta gränser för sina barn i uppfostran, lära dem att möta livets motgångar. Hans recept är ett större engagemang från föräldrarnas sida, inte ett mindre.
Hougaard skriver om att föräldrar idag inte vill sätta den lilla tid de har med sina barn på tråkig uppfostran. I stället låter de barnen styra; vad man äter, vad man gör, vad man köper i affären. Och visst, det här gör barnen odrägliga, men framför-allt otrygga och vilsna.
Så om du inte klarar av att använda det korrekt – stryk ”curlingförälder” ur ditt ordförråd. Om det sedan gapar tomt på den mentala hyllan kan du i stället introducera begreppet ”curlingbarn”. Dessa är barn som i ett uppochnervänt ansvarsförhållande försöker göra sina föräldrars liv så friktionsfritt som möjligt.
Solveig Arle
