Kaisa och Christoffer Leka gör en resa från Borgå till Nice på cykel. Resultatet är den meditativa reseskildringen Tour d’Europe.
Kaisa och Christoffer Lekas serieroman Tour d’Europe dokumenterar författarnas resa från Borgå till Nice i Frankrike. Bokens titel anspelar på cykeltävlingen Tour de France, paret har nämligen valt att ta sig an resan på 3 000 kilometer cyklande. Att cykla genom Europa är tungt för vem som helst, men Kaisa Leka gör det fast hon har proteser istället för ben.

Boken är tjock, men ingalunda tung. Panoramabilder som täcker en hel sida eller ibland hela uppslag för berättelsen vidare. Bilderna är enkla, men beskrivande: svartvita linjeteckningar som påminner om bilddagböcker. Det passar ypperligt för en reseskildring. Bilderna visar hur landskapet förändras, men dagarna känns ändå ensidiga. Müsli till morgonmål och lunch varenda dag. Backe upp och backe ner. Gassande sol, regn, motvind och medvind.
Serieboken lyfter fram det meditativa i de likformiga dagarna. Tankarna vävs ihop med beskrivningar om hur resan anknyter till det andliga och kroppsliga i yoga. Redan undertiteln The Yoga of Road Cycling talar om för läsaren vad hon kan vänta sig. Det är här kärnan i boken finns. Man förstår att det andliga i yoga har varit centralt för att författarna ska klara av resan och att de vill dela med sig av sina erfarenheter.
Stundvis känns boken närmast som ett missionsarbete. Den månadslånga resan jämförs med livet – and beyond. Att göra detta i serieform känns ibland banalt eftersom det blir ett skrap på ytan. Det som sker i människan på ett andligt plan blir en kort dialog eller några tankebubblor. Samtidigt känns formatet intressant. Det för tankarna kring yoga och föreningen mellan det kroppsliga och det andliga till vardagen, vår tid. Tankegångar som tidigare känts främmande blir lättare att greppa och tillgängliga för människor som tidigare inte kunnat ta del av dem.
Det största värdet i serieromanen ligger dock i den enkla skildringen av de olika händelserna på vägen, framgångarna och motgångarna. Där kan läsaren själv se vad resan kan ge istället för att i texterna inför varje kapitel få en färdig analys av vad som skett på ett generellt och andligt plan under resans gång. Walt Disney sade att han hellre underhåller och ser att människor lär sig utav det än att han försöker lära och att någon kanske samtidigt blir underhållen. Underhållning är definitivt ett för lättsamt ord i det här sammanhanget, men tanken i sig är relevant. Jämförelsen till Disney är rolig också eftersom Kaisa Leka framställer sig själv som en mus och sin make som en anka.

Kaisa & Christoffer Leka: Tour d’Europe. Absolute Truth Press 2010.

Riikka Wallin

Lämna en kommentar