Ernst Mecke.
I Ny Tid 48/2010 diskuterade Fredrik Sonck, Jonas Sjöstedt och Arvi-Antti Särkelä den nuvarande vågen av finansiella problem inom EU. I mina ögon var Arvi-Antti Särkeläs vision om ett ”Förbundsstaten Norden” minst övertygande: den politiska högern samlar kraft åtminstone i Danmark, Sverige och Finland – vad kan man vänta sig i fall dessa länder går ihop?
Jonas Sjöstedts kolumn var bra och imponerande, men för att få någonting till stånd känner jag att man borde vara ännu mer detaljerad.
I västvärlden är situationen den att det finns åtminstone tre institutioner som, tillsammans och regelbundet, producerar kriser: banksystemet, mainstreammedia (i synnerhet privatägd) och domstolsväsendet.
Banksystemet – som för tillfället är upptaget med att driva in Portugal i en kris – känner vi till. Medierna sprider plikttroget (genom sin rapportering) våra politikers vaga ursäkter om varför ”det inte finns några alternativ” och formar samtidigt allmänna åsikter hos våra domare (som i sin tur försvarar privat egendom och fri företagsamhet).
Resultatet är ett samhälle som är splittrat mellan dem som fortfarande tror på mainstreamekonomins visdom och den (än så länge) växande andelen människor som inte gör det.
För att förbättra, eller rentav ersätta, institutioner som människor är beroende av måste vi skapa konkurrenter som i kundernas ögon är mer attraktiva. Följaktligen borde regeringen grunda en statsägd bank som (åtminstone gällande risktagning) arbetar enligt striktare regler, men å andra sidan garanterar säkerhet för de pengar som investerats. Samtidigt minskar man garantierna för pengar investerade i andra banker.
Dessutom borde regeringen grunda en egen dagstidning där journalister garanteras mer frihet (till exempel i fråga om anställningstrygghet). Modellen kunde vara något i stil med BBC som det var för 50 år sedan. En sådan tidning kunde, bara som sådan, skapa åsiktsdiversitet bland domare, men jag tror att man ändå bör komplettera ovanstående förslag med krav på att alla som söker anställning som beslutsfattare i de omtalade institutionerna (även domare) noga testas för bland annat mental balans, intelligens, självkritik, integritet, och logisk konsekvens i sin opinionsbildning. Jag tror att psykologiska lämplighetstester är väl ämnade för detta.
Ernst Mecke
Översättning: Fredrik Sonck
