Jag återkommer ofta i mina tankar till en diskussion jag hade med två vänner på nyårsafton. Den ena var vän också på Facebook, den andra vägrade skapa Facebookprofil. Argumenten mot var de gamla vanliga, att Facebook ökar datoranvändning (stämmer) och minskar på riktiga möten (stämmer inte).

Facebook är ett verktyg. Man kan använda det som man vill. Och efter mitt första motstånd har jag använt webbplatsen för att kommunicera med vänner (jo, helt riktiga, jag känner mina Facebookvänner väl) och för att arrangera träffar med dem.

Här kommer ett utdrag för de som inte ännu vet hur Facebook funkar. På sin egen sida har man en rad som börjar med det egna namnet, och sen ska man skriva precis vad man har lust till, och den meningen är sedan synlig för alla ens vänner. Det roliga är diskussionen som följer, den kan vara helt oväntad, rörande eller tröstande (men den har jag så klart lämnat bort här).

Lena Malm

… sa upp sin lägenhet, puh!

… har lite svårt att jobba med två som köar under arbetsbordet och råddar till ledningarna med sitt svansviftande.

… räknade trappstegen till sin nya lägenhet: 131.

… hade en bra dag i dag. Fäktning är bra för kroppen men ännu bättre för huvudet. Och såg bra mänskor, bland andra sin nya granne, sin nya gårdskarl och sin nya vän.

… drömde att hon var i slagsmål, men minns inte med vem. Skönt var det!

… kom inte riktigt ihåg vad det var som skulle göras, så klippte hundarnas klor och började sen städa.

… är en surpuppa bland alla sollyriska kvittrare …

… vet precis vad hon vill ha: spagetti med knackkorv och ketchup.

… visst är det väl så, att om man har tusen saker att göra inom en månad så kan man göra dom i vilken ordning man vill? Inte det tråkigaste först?

… slutsats efter halva dan: energiverket är toppen och skatteverket helt hopplöst (som anser att jag är skyldig 128 000 i moms. Jag förtjänar inte ens så mycket för fan!).

… satte upp lampor i mörker och tyckte det passade ganska bra eftersom lägenheten ägs av De blindas vänner.

… köpte målartejp och tejpade upp en utställning! Välkomna på vernissage, i dag kl 18-21.

… har gått 393 trappsteg i dag. Samlar sig lite inför att det blir 524.

… insåg att alternativ till pissig (som dom två senaste) flytt finns: dvs rolig! Som den från Lyckovägen! Med vänner!!

… är världens trögaste. Tror jag att jobbet gör sig själv? Att böcker bara huxflux layoutar sig själva? Vah?!

… fattar nu varför hon försökt undvika att jobba. Det är jobbigt! Man blir trött!

… guidade en försenad utställningsbesökare och NU ska man då jobba. Äh!

… tror sig ha saker under kontroll. Oroväckande!

… har allt under kontroll (har inte stigit upp).

… I morgon kl 14: talko/talkoot. ”A Finnish expression for a gathering of friends and neighbors to accomplish a task, called a bee or a barn raising in English”.

… vill bara tillägga att om man packar kläderna innan man flyttar är det svårare att klä sig på morgonen.

… har en nerv i kläm i ryggen, det gör ont och är OLÄGLIGT inför morgondagens lådkånkande. Fan!

… och en flytt som var över innan den började!

… på spikmatta.

… väntar på brandmännen och tittar på snön som vräker ner.

… flyttade två kvarter och sålde bokhyllan halvvägs.

… ska slänga sig på soffan, men hoppsan: har ju ingen!

… ska hem och räkna fönsterrutor.

… räknade sex fönsterrutor och sov sen gott. Är nu tillbaks för att äntligen ta itu med boklayout i en lägenhet som är tommare och har bättre kaffe.

… stängde Facebook och jobbade, och oho, det funkade!

… önskar lycklig resa till Bo Carpelan, och lite obekvämare till Mubarak.

… chattade om jaffa och sockerkaka med Patsy i Jemen och måste nu få jaffa och sockerkaka.

… packar upp men borde skriva en kolumn.

… tänker lita på turen och på att inspirationen kommer under natten … det HAR hänt förr.

Lena Malm

är fotograf

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.