Flowfestivalen i Södervik drog till sig 63 000 besökare på fyra dagar. Festivalstämningen var positiv och ungdomen tycktes ha blommor i håret, medan händelser utanför festivalområdet gjorde helhetsintrycket grumligt.
Med artister som Björk, Black Keys, Bon Iver, Miike Snow och Lykke Li utspridda över fyra dagar verkade alla ha hittat sina favoriter. Förutom utländska storstjärnor serverades även ett stort sortiment finska artister – från Jukka Poika, French Films, The Soul Investigators och The Splits till det mörka Joose Keskitalo & Kolmas Maailmanpalo. Förutom musik fick publiken ta del av även bland annat diskussioner och filmer, så som Future Shorts-filmerna i Film Garage på lördagen. Den amerikanska bloggaren Brian Shimkowizs – vars Awesome Tapes from Africa bestod av olika läten från den afrikanska kontinenten – erbjöd svårdefinierad ljudkonst. Årets festival var den nionde och den tillsvidare största i Flows historia. Festivalpubliken hölls heller inte bara framför de olika scenerna utan hade tagit hela området i bruk för umgänge. De fyra sensommardagrna fylldes av en hel del dans, sång och glädje.
Den svenska toppartisten Lykke Li, som nått stor internationell framgång och sålt slut konserthallar med albumet Wounded Rhymes, skulle spela på förra årets festival men hoppade då av. I stället fick hon agera fredagens dragplåster och bjöd också på stort. Iförd svart latex och med sin personliga röst ekande över folkmassan intog hon huvudscenen klockan elva. Efter midnatt och en konsert full med färger och ljus kunde hennes fans säkert vara nöjda.
Det talas allt oftare om ungdomars problem, om att allt fler ungdomar isolerar sig och lider av depression. Inne på Flow syntes inga tecken av något detta. I själva verket var publiken som motsatsen till den utslagna finländaren: en färgglad ungdom som verkade vara enbart positiv. En fin detalj var att det inte heller bara var ungdomarna utan att även de äldre, människor från flera generationer, som släppte loss på ett fredligt sätt.
Man säger att festivalen i Södervik drar till sig just en viss sorts ungdomar, och kanske stämmer det. Vare sig man talar om hipsters eller inte, kan den välkomnande stämning som rådde vara ett tecken på att yngre generationer förhoppningsvis är på väg mot ett öppnare håll. Festivalfolket på Flow kunde också beskrivas som lugnt och glatt – nästan fredsälskande. Det tycktes inte förekomma några större bråk eller bekymmer alls under festivalen. Någon gick till och med gick med blommor i håret.
– Det är verkligen bra stämning här, knappast ställer någon till med bråk, säger en av besökarna.
På Flow syntes kanske åtminstone ett svagt återsken av vad en solidarisk stämning i bästa love and peace-anda kunde betyda.
Festivalen avslutades värdigt på söndagen med Feist, Shangaan Electron och den förstås Björk. Den isländska superartistens uppträdande – med videokonst spelande på fem biodukar – bjöd på en show som fick publiken att tystna och enbart försjunka i musiken och de färgade ljusen i skymningen.
Björks sista budskap till publiken var att alla tillsammans skulle sjunga för ”Freedom of speech,” för det ryska putinkritiska punkbandet Pussy Riot som sitter i fängelse i Ryssland. Och publiken sjöng med och ropade enorma bifall för yttrandefrihet.
Efter en lyckad festival är det lätt att glömma att världen utanför inte bär på den skenbara glädjen innanför det slutna området. En kvinna blev våldtagen vid bensinstationen på Sörnäs strandväg under natten mellan lördag och söndag, medan en annan blev utsatt för ett våldtäktsförsök en bit bort. Det sätter saker och ting i ett nytt perspektiv.
Daniel Lindblom
Foto: Janne Wass & Daniel Lindblom
