Ämnar Israel inom kort angripa infrastukturen för Irans kärnvapenprogram? Hur skulle det påverka Israels relationer med USA och hur reagerar Iran?
En allt intensivare debatt pågår nu i Israel om dessa frågor. Ståndpunkter för och emot skapar en känslomässigt laddad atmosfär. Det iranska hotet har en bärvidd som kan få tungt vägande konsekvenser hur än regeringen beslutar i denna fråga. Statsminister Benjamin Netanjahu och försvarsminister Ehud Barak tycks vara för ett israeliskt angrepp om de diplomatiska försöken att få Iran att avstå från sina kärnvapenambitioner inte bär frukt. Men de har inte ”grönt ljus” på hemmaplan för en snar israelisk militär operation mot Iran. Flera militära och politiska sakkännare är emot ett israeliskt angrepp i detta skede. Över 60 procent av israelerna är av samma åsikt.
Skeptiska röster
Varför har det iranska kärnvapenprogrammet väckt så starka reaktioner i Israel? För drygt tio år sedan började iranierna öppet förkunna sin avsikt att stryka Israel från Mellanösterns karta samtidigt som de var i färd med att utveckla sitt sannolika kärnvapenprogram. Frågan är hur allvarligt man skall förhålla sig till detta hot mot Israel som är utan motstycke i internationella relationer. Också i Israel finns det människor som inte tar iraniernas hot på fullt allvar. De anser att Iran bedriver den rabiata hetskampanjen mot Israel för att vinna politiska poäng i den muslimska världen. Netanjahu däremot anser att Israel inte har råd att bortse från det iranska förintelsehotet trots att Iran vet att Israel kan tänkas svara med ”samma mynt”.
Vänsterpolitikern och Osloavtalets arkitekt Josi Beilin, som inte hör till Netanjahus anhängare, anser att Netanjahu verkligen tror att iranierna menar allvar med sitt hot. Han för sin kampanj mot ett kärnvapenutrustat Iran övertygad om att det är hans uppgift att förhindra en ny judeförintelse. Även om Beilin inte tror på möjligheten att Iran skulle förverkliga sitt hot mot Israel anser han att ett kärnvapenförsett Iran kommer att ha allvarliga verkningar på läget i regionen. Bland annat tror han att det leder till en ökad radikalisering i arabvärlden på de moderata kretsarnas bekostnad, vilket kommer att försvåra lösningen av den israelisk-palestinska konflikten.
Netanjahus dilemma
Barak hävdar att ett Iran med kärnvapen kommer att leda till en arabisk kärnvapenupprustning i denna eldfarliga region. Saudiarabien och andra arabländer kommer nämligen att känna sig ännu mera hotade av det shiitiska Irans strävan att vinna terräng på de sunniska arabländernas bekostnad. Dessutom kan ett kärnvapenförsett Iran fungera som ett skyddande ”paraply” för extrema terrorgrupper i regionen.
Var är Netanjahus dilemma? USA:s president Barack Obama har lovat att USA tyr sig till den militära optionen om förhandlingarna med Iran förblir fruktlösa. Han vet att USA kan göra en effektivare militär operation mot Iran än Israel och att USA kan vänta till 2013, vilket Israel inte kan göra för då hinner Iran bli immunt mot Israels förmåga att åtminstone bromsa dess kärnvapenprogram. Netanjahu anser att Israel inte kan lita på utifrån givna löften som kan ”glömmas” om de politiska omständigheterna förändras.
De i Israel som föredrar att avvakta varnar för att en israelisk operation i det här skedet kan skada landets relationer med USA. De säger att även om ett kärnvapenförsett Iran strider mot USA:s intressen i regionen är de inte nödvändigtvis identiska med Israels intressen. Netanjahu uppmuntras av den republikanska presidentkandidaten Mitt Romneys stöd för en israelisk attack mot Iran, vilket inte ses med blida ögon i Vita huset.
Man kan dock inte utesluta att Netanjahus anfallshot är en taktisk manöver, för att påverka det internationella samfundet att pressa Iran hårdare i förhandlingarna och skärpa de ekonomiska sanktionerna. Men vad som för människorna här förefaller som en allt reellare konsekvens av en israelisk operation i Iran, är vädergällning i form av raketer och missiler från Iran och från dess bundsförvant Hizbollah i Libanon.
Semy Kahan
