Organisationen Soliya vill skapa en global gemenskap av universitetsstuderande för att minska på spänningarna mellan västerländska och muslimska länder.
Soliya är en ideell organisation med säte i New York som erbjuder universitetsstuderande möjligheter att delta i interkulturella dialoger och utbildningar genom sitt ”Connect Program”, som med en speciell plattformsapplikation använder sig av nätbaserad videoteknik. Claudia Maffettone, som jobbar för Soliya med uppsökande rekrytering, berättar att organisationen grundades i efterdyningarna av 11 septemberattentaten. Hon säger att medierna då misslyckades med att ge det inträffade ett sammanhang och med att poängtera att det inte handlade om islam i sig, utan att dådet utfördes av en grupp mentalt instabila individer som ville träffa ”hjärtat” i västvärldens ekonomi.
– Så vad grundarna av Soliya önskade var att skapa en säker, respektfull och konstruktiv dialog mellan öst och väst. Med hjälp av internet såg de en möjlighet att skapa kontakter mellan unga människor som annars aldrig skulle mötas, säger Maffettone.
Antalet studenter från muslimska länder som studerar i väst är försumbart, och de flesta västerländska utlandsstuderande väljer främst andra västerländska länder. Enligt Soliya gör varken vårt traditionella utbildningssystem eller medierna tillräckligt för att förbereda nästa generation av påverkare för hur de skall kunna minska på spänningarna i världen. Soliyas program gör det däremot möjligt för studerande från olika delar av världen att mötas på nätet i realtid, och där dela med sig av personlig och kulturell information på ett mer personligt sätt än vid traditionella videokonferenser. Diskussionerna underlättas av så kallade facilitatorer som tillhandahålls och utbildas av Soliya.
– Medierna går mot en allt större polarisering och gör ofta mer för att driva människor isär än för att föra dem samman. Inte heller spridningen av sociala medier ökar förståelsen för andra kulturer utan tenderar istället att bidra till att stereotyper stärks. Den stora utmaningen är att ändra det dominanta paradigmet för hur våra samhällen ser på skillnader, från ett synsätt som karaktäriseras av konfrontation och tvång till ett sätt som karaktäriseras av samarbete och medkänsla, säger Maffettone.
Hundra universitet
Soliya har arbetat med över 4 400 studerande vid hundra olika universitet (av vilka Tammerfors universitet var med en tid), ett arbete som krävt både tålamod och flexibilitet. Organisationens program är på engelska, som även om det är ett globalt språk är främmande för många, och därför har man infört en arabisktalande och en engelsktalande facilitator i varje grupp. I början av ett samarbetsprojekt har Soliya ofta stött på byråkrati och på motstånd från den arabiska världen, där många är skeptiska mot att delta i något som kommer från USA. Och i vissa länder, som i Afghanistan, har det varit väldigt svårt att få tillgång till internet med tillräckligt hög hastighet.
– Samarbete initieras för det mesta genom enskilda fakulteter och professorer som ofta får jobba hårt med universitetsledningen för att få tillstånd att införa Soliyas program. En del statliga universitet, som till exempel Jordaniens universitet i Amman, har ändå välkomnat ett samarbete utan problem, säger Maffettone.
Soliya samarbetar även med FN:s ”Alliance of Civilizations”, som också i sitt arbete lägger tonvikten på att reducera spänningar mellan västerländska och muslimska länder.
Kunskap är förståelse
Sane M Yagi, professor vid den lingvistiska fakulteten vid Jordaniens universitet i Amman, började samarbeta med Soliya hösten 2007. Först erbjöd han elever att delta frivilligt, men 2008 integrerade han Soliyas program som en obligatorisk del av ett engelskt kandidatprogram. Sedan dess har omkring 330 studenter deltagit i programmet och intresset ökar hela tiden.
– Studenter som deltar älskar upplevelsen och de flesta tycker att det breddar deras horisont. Det är ju så att araber har ett hatkärleksförhållande till väst. De älskar värden som frihet, demokrati och rättvisa, och de älskar de tekniska framstegen, men de hatar den västerländska politiken och det hyckleri och den exploatering som de förknippar med den. Men deltagarna i Soliyas program säger undantagslöst att den största fördelen med att vara med är upptäckten att folk från väst är som de själva.
Sane M Yagi tycker att styrkan hos Soliya är att organisationen erbjuder medlemskap i en ”internationell interetnisk klubb”, som han uttrycker det, men viktigt är också det sätt på vilket man använder sig av videotekniken, som gör att de andra känns verkligare och mänskligare. Just det mänskliga har betonats av många muslimska studerande som trott att de måste försvara sig och sin tro, och som istället fått uppleva intressanta diskussioner med människor som haft en uppriktig önskan att lära känna deras liv.
Förändrade attityder
Soliyas program utvärderas av det neurovetenskapliga laboratoriet i Massachusetts i USA. Claudia Maffettone är stolt över de senaste resultaten, framför allt det som kom fram efter bombdådet mot Boston-maraton i april 2013.
– Den viktiga frågan var vad som hände med attityderna mot muslimer i en amerikansk kontrollgrupp jämfört med Soliyagruppen.
I kontrollgruppen kände sig deltagarna mer hotade av islam efter bombdådet, vilket deltagarna i Solaya inte gjorde. En viss procent i Solayagruppen kände sig till och med mindre hotade av muslimer än tidigare. I kontrollgruppen upplevde deltagarna att muslimer respekterade USA mindre, medan Soliya-deltagare upplevde att muslimerna respekterade USA mer.
– För mig är detta ett av de bästa erkännanden som Soliya kan få, eftersom det visar att vårt program motverkar en naturlig tendens att tillskriva en hel grupp sådana negativa handlingar som utförs av enskilda individer, en tendens som får konflikter mellan grupper att eskalera snabbast, säger Maffettone.
Ann-Britt Sternfeldt
