En rad finländska kvinno- och människorättsorganisationer kritiserar regeringens åtgärder för att motarbeta våld mot kvinnor. I ett gemensamt uttalande anklagar de regeringen för att i sin budget inte uppfylla Istanbulfördragets krav. Amnesty Finland påpekar att Finland var en av de aktivaste parterna då fördraget drevs igenom 2011. Det har i dag ratificerats av 14 länder, inklusive Finland. Istanbulfördraget är det första europeiska människorättsfördraget som specifikt tar i beaktande våld mot kvinnor och familjevåld. Det ålägger undertecknarna att grunda stödcentraler dit tröskeln är låg. Man ska kunna söka skydd från våld utan tidsbokning, socialsskyddssignum, pengar eller kunskaper i finska. Vidare bör det instiftas en stödtelefon som är öppen dygnet runt, och öppnas betydligt fler stödinstanser för offer för sexuellt våld samt skyddshem. Fördraget trädde i kraft i augusti, men togs inte i beaktande då den nya statsbudgeten gjordes upp, menar organisationerna.
– Regeringens förslag uppfyller inte Istanbulfördragets kriterier. Detta historiska avtal skulle erbjuda ett ypperligt tillfälle att förbättra servicen för kvinnor som blivit offer för våld, men det har regeringen inte lyckats hitta politisk vilja för, säger Tiina Oikarinen vid Amnesty Finland.
Institutet för hälsa och välfärd, THL, har uppskattat att det skulle kosta staten 40 miljoner euro för att uppnå avtalets mål. Trots detta har inga extra resurser för ändamålet öronmärkts i budgeten, utan regeringen konstaterar att målen ska nås utan extra utgifter. Det finns inga planer på att grunda skyddshem som är tillgängliga för alla kvinnor, oberoende av ekonomisk eller social ställning. Regeringen föreslår att det ska utredas om det finns möjlighet att instifta en stödtelefon och kriscentra för våldtäktsoffer, men inga tidtabeller har slagits fast, och inte heller har någon speciell koordineringsgrupp tillsatts. Organisationerna anser att det är positivt att finansieringen för skyddshem flyttas över från kommunerna till staten, men grämer sig över att boendenas antal ser ut att minska snarare än öka nästa år.
– Det är fint att skyddshemmens finansiering stabiliseras och att staten börjar ta sitt ansvar. Men anslagen räcker i nuläget inte ens till för att täcka den existerande verksamheten, och det är alltså omöjligt att uppnå målet om fler skyddshemsplatser, säger Ritva Karinsalo, vd för Förbundet för mödra- och skyddshem.
Red.
