Lyckat scenkoncentrat av Sunds senaste

av Carita Nyström

Erik Norberg är pålitligt skicklig när det gäller dramatisering av Lars Sunds romaner. Senast såg vi Hemsång, ett utbrutet avsnitt ur Eriks bok och tidigare firade Wasa Teater triumfer med dramatiseringar av hela Siklax-trilogin. Nu har Norberg skapat ett överblickbart koncentrat av avgörande situationer i Sunds omfångsrika Tre systrar och en berättare som utspelar sig i ”tobaksstaden” Jakobstad och är en rik tidsskildring och ett härligt Sundskt stadsporträtt.

I centrum står ett amatörteatersällskap som tagit det djärva beslutet att uppföra Anton Tjechovs Tre systrar som utspelar sig i en miljö och tid väsensskilda från det efterkrigstida Jakobstad. Det är omvittnat hur betydelsefull amatörteaterverksamheten varit och är i Jakobstad. Tidsspannet i både romanen och pjäsen sträcker sig från den resursknappa efterkrigstiden och fram till ett öppnare, mer välmående tidigt 1960-tal. Norberg har strukit berättaren, därav ”berättelse” i föreställningens titel.

I Norbergs tappning uppbyggs Tre systrar som en serie korta kammarspel. Scenerna, eller tablåerna om man så vill, blir ett slags ”tittskåp” in i de olika mänskoöden/historier, som är grundväven i romanen/pjäsen. En del kritiker har ansett pjäsen vara alltför fragmentarisk, men för mig fungerade ”tittskåpslösningen” alldeles utmärkt. Romanens rika flöde kan ju omöjligt fångas in på en scen, som kräver en stramare nerv.

Lösningen understryks av Erik Salvesens smarta scenografi med rörliga delar som kan bli ett kafé, ett hem, et cetera. De fungerar också som miljömarkörer, till exempel det kännspaka valvet vid Strengbergs tobaksfabrik eller Svenska Teaterns backstage. När det gäller interiörer tilltalades jag av hur det unga parets trångboddhet gestaltas, när de ordnar bjudning och gästerna står packade som sardiner i burk. Pjäsens olika decennier uttrycks också genom tidstypisk klädsel, som väcker nostalgi hos en fyrtiotalist. Kostymplaneringen står Tyra Therman för.

Regissören Joakim Groth har som vanligt säker hand när det gäller iscensättning och personregi. Allt stämmer och det skapar en fullödig teaterupplevelse.

Pjäsen i pjäsen blir dock inte av. En av rollaspiranterna tar före premiären sitt liv och detta kastar sin skugga över både teaterprojektet och de tre ”systrarnas” liv.

En stjärnprestation står Carola Sarén för som den diktatoriska regissören Mirjam Bergbom, inlånad från huvudstaden. Denna visionära, men rejält ampra dam skiljer sig markant från Saréns tidigare, mysigt komiska rollfigurer. Bakom den krävande fasaden döljer sig ett varmt hjärta. Och hennes tro på teaterns frigörande kraft går ej att rubba. Men någon dialekt på scenen tillåts inte.

Så var det ju på den tiden.

De tre kvinnor, som ska gestalta Tjechovs tre systrar, har olika klassbakgrund, men i teaterintresset kan de mötas och lära känna varandra. De gestaltas jämnstarkt av Tinja Sabel, Tove Quickström och Susanna Marins. I teatervärlden kan de möjligen förverkliga något av sina drömmar, men deras öden blir mycket olika. Tacksammast av dessa tre kvinnoroller är nog Susanna Marins som den blyga, drömmande 17-åringen, dotter till dyngkusken Myllymäki. Hon ”upptäcks” av Bergbom och gör sedan teaterkarriär i Helsingfors mot faderns vilja. Denne gestaltas pregnant och med knappa medel av Tobias Zilliacus. Zilliacus gör även en annan mindre, men diametralt motsatt roll, som den yvige teaterdirektör, som antar Marins som sujett vid Svenska Teatern.

Det är också en glädje att återse samspelta Tove Quickström och Jonas Bergqvist, som här är ett betydligt lyckligare par än i Den besynnerliga händelsen med hunden om natten, där de spelade den autistiske Christophers föräldrar. En liten pärla är deras möte kring en urhoppad cykelkedja!

Teater är förvandlingens konst. Det är pjäsen ett bevis för, både i grundtemat för föreställningen och genomförandet.

Carita Nyström

TRE SYSTRAR OCH EN BERÄTTELSE. Efter Lars Sunds roman Tre systrar och en berättare. Dramatisering: Erik Norberg. Regi: Joakim Groth. Scenografi: Erik Salvesen. Kostym: Tyra Therman. I rollerna: Johan Aspelin, Lina Ekblad, Ulf Johansson, Susanne Marins, Åsa Nybo, Tinja Sabel, Carola Sarén, Tove Quickström, Tobias Zilliacus.

Urpremiär på Wasa Teater 7.11.2015

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.