Poetisk aktivism

av Bengt Berg

Man skulle kunna kalla Kennet Klemets för poetisk aktivist eftersom han inte bara jobbat på Författarcentrums förmedling i Göteborg utan också lagt sig vinn om att ge sina egna dikter vingar, som komplement till versfötterna. Han har också jobbat med tidskrfit (Gräs) och ingått i live-gruppen Wunderbaum. Bland annat.

pärm-Klemets2015.rgbwebb_Dessutom har han översatt från franska (Margurite Duras, Houellebecq och den halvt bortglömde Blaise Cendrars).

Den egna lyriska debuten kom 1997 med diktsamlingen År med tretton månar, som sedan följdes av Lördag natt feber 2002, Accelerator 2005, diktsviten Lux Interior 2007, Kling kling 2009, Beröringen 2013.

Tidigare omdömen om Kennet Klemets poetiska verk har pratat om en dikt med nerv, intensitet och språkligt egensinne… Hans dikter har översatts till finska, ryska, vitryska, ukrainska, persiska och spanska.

Medan jag skrivs består av spridda skurar, en samling dikter som kommit till i olika sammanhang utan att höra hemma i någon av Klemets samlingar. De återspeglar ett lyriskt temperament som inte slagit sig till ro i en gjuten form, utan som sprakar åt olika håll, eller trycker sig mot en minimalistisk mittpunkt. Variationsrikedomen är stor och boken kan fungera som en provkarta på ”hur en dikt kan se ut”. Det är ett slags rollspel som pågår medan poeten skrivs och skriver, väljer och delar ut.

I en dagboksanteckning ur ”Sommarlogg: Vecka 27” skriver Klemets att ”Skrivandet börjar alltid som ett utbrytningsförsök till friheten men förvandlas snart till fjättrar och bojor. Arvet från den lägre medelklassen. Det goda uppförandets lilla helvete.” Första hälften av redogörelsen låter sig begripas, men den andra… Jag tycker mig ana att skrivandet är en sorts drift, ett måste om än försett med nödvändigt motstånd.

Dikterna, kortprosastyckena, fragmenten och experimenten i Medan jag skrivs är som sagt tillkomna vid olika tillfällen och i skilda sammanhang. En del tidigare publicerade i tidskrifter, andra här för första gången. När de nu föses samman mellan ett par bokpärmar blir resultatet en slags mosaik med både hela plattor, skärvor och allt däremellan. Och det är både lekfullt – och på blodigt allvar:

December, döden

faller vit, smälter, regnar

in i varje spricka, por, allt

ska bördas åter, varje uns

av huden, köttet, benen

ska ätas, brännas, lämna

evig saknad

Bengt Berg

Kennet Klemets: Medan jag skrivs.
Ellips förlag, 2015.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.