Röda krigsfångar i Raseborg arkebuseras i graveringen på ett jubileumsmynt Finlands självständighet till ära. ”Smaklöst” säger Li Andersson. ”Kul grej”, säger designern om uppmärksamheten. Finansministeriet har efter uppmärksamheten stoppat produktionen av jubileumsmyntet.
Artikeln har uppdaterats med ny information längre ner.
Arkebusering av röda krigsfångar i Raseborg har valts som tema för ett jubileumsmynt som uppmärksammar Finland hundraåriga självständighet. Graveringen på 5-eurosmyntet är taget från ett fotografi som ingår i Museiverkets kollektion. På bilden ser man sex röda krigsfångar som står uppställda för arkebusering framför en massgrav. En person ligger på marken, uppenbarligen redan dödad. Enligt Museiverket skedde arkebuseringen ”i närheten av Ekenäs”, möjligen i Karis.
Myntverket är den enda tillverkaren av officiella jubileumsmynt i Finland, och slår mynten på uppdrag av finansministeriet. Vanligtvis pryds jubileumsmynten av porträtt på framgångsrika finländare, naturmotiv eller berömda byggnader. Det aktuella myntet, ”Självständighetens årtionden 1917-1939”, är det första av fem mynt i en serie. På myntets andra sida finns en gravering av Helsingfors olympiastadion. Myntet är designat av arkitekten och designern Ilkka Suppanen.
Myntet med de arkebuserade krigsfångarna marknadsförs med texten: ”Tilaa upea juhlaraha! Nostalginen Itsenäisyyden vuosikymmenet 1917-1939 -juhlaraha avaa hienon, Suomen itsenäisyyden tarinan saavutusten ja voitettujen vaikeuksien kautta kertovan rahasarjan” (ung: Beställ ett utsökt jubileumsmynt! Det nostalgiska jubileumsmyntet Självständighetens årtionden 1917-1939 inleder en myntserie som belyser Finland fina historia genom framgångar och övervunna svårigheter”). Vidare förklarar Myntverket att ”jubileumsmyntets åtsida [krona, red.anm.] påminner oss om inbördeskriget som prövade medborgarna, och som Finland överlevde.”
Eller som Suomen Kuvalehti påpekar: ”Sannerligen! Finland överlevde, förutom de 1 500 vita och över 7 000 röda män, kvinnor och barn som fick en kula i skallen.”
Men frågar sig hur Myntverket kom till slutsatsen att det som vi bör fira i Finlands hundraåriga historia är arkebuseringen av sju finländska män, varav sex är tydligt igenkännbara på originalbilden, och som mycket väl kan ha efterlevande i livet. Vilken signal sänder det alla de barn och barnbarn till de röda (och vita) som arkebuserades, fängslades och dödades i inbördeskriget, att Myntverket (och i förlängningen finansministeriet) väljer att lyfta fram finländska krigsbrott som något att känna stolthet över?
På Myntverket uppger man att alla frågor angående jubileumsmynten bör riktas till verkets informationschef, men Ny Tid har inte lyckats nå henne för en kommentar.
UPPDATERING 1: Till tidningen Aamulehti säger designern Ilkka Suppanen att hans avsikt med myntet ingalunda var att fira arkebuseringen, utan att uppmärksamma de tragiska skeendena under inbördeskriget, eller som han kallar det, ”medborgarkriget”. Han förklarar att han vill visa att mynt alltid har två sidor, på den ena sidan på detta mynt finns något positivt, det vill säga stadiontornet, och på den andra sidan inbördeskriget, som han menar att symboliserar en svårighet som Finland tog sig igenom.
"Juhlarahan" tekeminen sisällissodan teloituksista on mautonta, loukkaavaa ja todella kaukana #suomi100 vuoden "yhdessä"-teemasta.
— Li Andersson (@liandersson) April 25, 2017
Vänsterförbundets ordförande Li Andersson skriver i en tweet att myntet är ”osmakligt, stötande och verkligt långt från Finland100-temat ’tillsammans'”. På detta svarar Suppanen att han snarare hade väntat sig att högerfolk skulle ha tagit åt sig av att arkebuseringarna uppmärksammas.
— Jag vill ändå inte fundera på om det är röda eller vita som skjuts på bilden.
Vidare säger Suppanen att han framför allt är glad över att hans mynt uppmärksammas.
— Kul grej i varje fall. Jag kan inte säga annat än wow. Inte har det uppstått sådant här liv kring några av mina tidigare koppar och fat. Jag tycks ha lyckats.
Suppanen säger till Aamulehti att Myntverket gett honom fria händer att designa de fem mynten, och att arkebuseringstematiken inte väckte något motstånd på verket.
UPPDATERING 2: Finansminister Petteri Orpo (Saml) säger till Yle att myntet är ”smaklöst”, och säger att han inte kände till myntets bild. Orpo har dock själv godkänt en skriftlig beskrivning av myntets visuella utseende.
— Finland 100 år, vi är tillsammans, vi är ett folk. Det här är helt obegripligt, säger Orpo.
Enligt Yle hoppas finansministern att myntet dras tillbaka. Det är finansministeriet som tar eventuella beslut om saken.
UPPDATERING 3: Kl. 16.22 svarar Myntverkets informatör Henna Karjalainen fortfarande inte på Ny Tids samtal, men Myntverket har dragit bort all information om det omstridda myntet från sin webbsida. Några minuter senare ligger hela Myntverkets sida nere, möjligtvis har den kraschat på grund av för stort besökarantal.
UPPDATERING 4: Finansministeriet har beslutat att återta förordningen om jubileumsmyntet. I praktiken betyder det att jubileumsmyntet inte kommer till försäljning. Myntet har inte ännu släppts till försäljning, utan skulle publiceras den 4 maj.
Finansminister Petteri Orpo säger enligt Yle att han inte reflekterade tillräckligt mycket över vad myntet egentligen föreställde då han godkände förordningen om jublieumsmyntet.
— Jag beklagar det skedda. Den här förordningen återtas och helheten tänks över på nytt, säger Orpo.
EDIT1 25.4 kl. 15.08: Ändrat ”Ekenäs” till ”Raseborg”.
Text: Janne Wass
Bild: Myntverket i Finland
