#Metoo i estnisk tappning

av Mikael Sjövall

På grund av all hatmejl har den feministiska organisationen Feministeerium inga kontaktuppgifter på sin webbsida. #Metoo drog med kraft fram också över Estland, men enligt journalisten och aktivisten Kadi Viik skyddas männen vid makten fortfarande effektivt av de patriarkala strukturerna.

Reval kafé i Telliskivi pulserar hipsterkultur. Den loja stämningen sitter i väggarna. Jag spanar in klientelet för att klura ut vem som är en av Estlands tongivande feminister.

Den slitna Fjällräven Kånken-ryggsäcken avslöjar henne. Kadi Viik pendlar mellan två kulturer. Hon är född i Estland, men flyttade som barn med familjen till Stockholm. Returen till de estniska rötterna gick i etapper.

– Jag flyttade tillbaka till Estland för några månaders tid redan 1993. Med tiden blev det allt längre vistelser och 2004 insåg jag att jag bodde mer i Estland än i Sverige, berättar Viik.

Jämställdhetsfrågorna har funnits med i bilden under hela hennes karriär i Estland. Först på Förenta Nationernas utvecklingsorganisation UNDP och sedan på det estniska social- och hälsovårdsministeriet där hon basade för avdelningen för jämställdhetsfrågor. En stor del av jobbet har kretsat kring familjepolitik, reproduktiv hälsa och kvinnors rättigheter.

För några år sedan var Viik med om att grunda den feministiska plattformen Feministeerium som framför allt riktar sig till yngre kvinnor i Estland. Enligt Viik fanns det en social beställning på en ny kvinnorörelse som kunde börja från rent bord och inte var rädd för att jobba med ett fränare angreppssätt.

Prisbelönta chauvinister

– Vi har till exempel lanserat en tävling där vi utser årets chauvinist. I år var det Estlands justitieminister Urmas Reinsalu som vann utmärkelsen redan i januari.

Till Reinsalus bedrifter hör att han i en uppmärksammad artikel i Eesti- Päevaleht försvarade den kända regissören Tiit Ojasoo som för ett par år sedan blev prickad för kvinnomisshandel. Fallet sopades under mattan i en förlikningsprocess, men fick förnyad aktualitet då Ojasoo handplockades för att sköta regin för balen på presidentens slott i februari då Estland fyllde 100 år.

– Valet av Ojasoo väckte ett ramaskri. 104 artister och konstnärer undertecknade ett upprop som skickades till president Kersti Kaljulaid. Många tyckte att presidenten hade svikit sina ideal genom att behandla Ojasoo med silkesvantar och ge honom tillträde till de estniska finrummen igen.

Reinsalu skrev bland annat att han ångrade att han tidigare hade fördömt kvinnomisshandlare och att han tyckte synd om alla män som hade blivit utpekade som förövare i #metoo-kampanjen. Reinsalus skriverier i Eesti Päevaleht föranledde en politisk kris där en lång rad parlamentariker krävde hans avgång. Till allas förvåning räddades Reinsalu av feminister i sitt eget parti, koalitionspartiet Socialdemokraterna. Realpolitiken och maktens sötma fick företräde. Skandalen blev därmed avstyrd från den politiska dagordningen.

– Med tanke på att Reinsalu tappade fattningen och flippade i Eesti Päevaleht så är det rätt anmärkningsvärt att han sitter kvar som minister.

Det är inte bara justitieministern som har klantat sig och blivit utpekad av estniska dagstidningar. Estlands tidigare statsminister Taavi Rõivas valsade i fjol omkring i spalterna efter att han hade tafsat på en kvinna i samband med ett statsbesök till Malaysia. I Rõivas fall ledde svineriet och mediedrevet till att han fick lämna sin post som vice talman i det estniska parlamentet.

Lågvattenmärken

Det retoriska lågvattenmärket i den estniska jämställdhetsdebatten uppmättes då parlamentarikern Viktor Vassiljevitj från centerpartiet Keskerakond sa att kvinnor som gifter sig och skaffar en massa barn med oansvariga män borde steriliseras.

– Det är tyvärr ganska vanligt att brottsoffren blir skuldbelagda i debatten. Det finns en kriminalreporter här i Estland som brukar skuldbelägga unga kvinnliga mordoffer och insinuera att de bär skulden för sin egen död genom att de har provocerat förövaren.

Feministeeriums arbete går främst ut på att medvetandegöra den stora allmänheten med hjälp av journalistiskt skrivna artiklar om angelägna teman ur ett feministiskt perspektiv. Texterna får spridning via sociala medier och snappas ofta upp av traditionella, etablerade tidningar. Feministeerium har inom ramen för #metoo också publicerat kvinnors berättelser om sexuella trakasserier.

– Utöver skrivjobbet som redaktör är jag med om att leda verkstäder och ordna skrivarkurser. Det är viktigt att det finns arenor och sammanhang där kvinnor kan dela sina erfarenheter.

Vilka är de viktigaste jämställd-hetsfrågorna i Estland just nu?

– Det är utan tvekan lönegapet. Kvinnor tjänar i genomsnitt 26 procent mindre än män. Utöver löneskillnaderna är det grasserande våldet mot kvinnor fortfarande ett ofantligt problem.

Varför finns det inga direkta kontaktuppgifter till dem som jobbar på Feministeerium på er sajt?

– Vi får tyvärr en del hatretorisk respons. Vi måste skydda oss och värna om vår integritet.

Hurdan respons har du fått?

– Det handlar ofta om våldtäkt. Jag fick nyligen ett mejl av en man som hoppades att en muslimsk invandrare ska våldta mig. N

Text & foto Mikael Sjövall

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.