President Xis koncept för Eurasien

av Gordana Malešević

Bälte- och väginitiativet är tänkt att bli signum för Kinas president Xis eftermäle. Det är ett utrikespolitiskt koncept för att öka handel och sätta Kina i centrum för den eurasiatiska utvecklingen. Uiguriska autonoma regionen Xinjiang är navet i initiativet; där har man erfarenhet av en sino-centrisk utveckling och är rädd för vad initiativet ska föra med sig.

Planen om det så kallade Bälte- och väginitiativet offentliggjorde Kinas president Xi Jinping under sitt besök i de centralasiatiska länderna oktober 2013. Det är ett utrikespolitiskt koncept för Xis era: huvudfåran skapas kring ett järnvägsnät som sammanbinder regionen Xinjiang i västra Kina med Centralasien, Mellanöstern och Europa. Utbyggnad av infrastrukturen utgör grunden för den transnationella länken som ska integrera den kinesiska marknaden med de europeiska och asiatiska marknaderna. Det i sin tur kommer att skapa ”en känsla av gemensam framtid”, enligt president Xi.

Initiativet påverkar ekonomin, politiken, säkerhetsdynamiken och mer än så i Eurasien. Vilken ”gemensam framtid”, vilka normer och värderingar som kommer att växa fram i spåren av Xi:s Bälte- och väginitiativ och hur det kommer att påverka Finland och den euroasiatiska regionen avgörs i detta nu, men inte endast av Kinas politiska ledning utan också av EU:s, andra länders, fackliga organisationers och civilsamhällets agerande.

Stort behov av infrastruktur

Behovet av infrastruktur är stort i Eurasien och en snabb utbyggnad av järnvägsnätet är en viktig grund i den beteendeförändring som krävs för att stävja klimatförändringar som orsakas av människan. Men de samarbetsprojekt som inleds inom ramen för Bälte- och väginitiativet riskerar att dikteras av Kinas statsmakt, som i sämsta fall kommer att vara den enda parten med full insyn.

När den kinesiska statsmakten anser att det är nödvändigt är risken överhängande att den låter tysta dem som kritiserar arbetsmetoderna inom utvecklingsprojekten och står i vägen för statsmaktens ekonomiska intressen. I de svagaste ekonomierna och rättsstaterna kan nationella tillgångar komma att kontrolleras av Kina och de allmänna tillgångarna säljas utan att inkomsterna kommer majoriteten tillgodo. I dessa länder finns dessutom risken att frågor kring arbetsvillkor, arbetsmiljö och lön fortsatt kommer att åsidosättas.

EU-samarbeten på gång

EU-China Connectivity Platform har etablerats och flera samarbetsprojekt inom EU och i Kina har inletts inom ramen för Xi:s Bälte- och väginitiativ. Enligt EU:s handlingsprogram för relationer med Kina eftersträvar unionen ett balanserat samarbete som bland annat tar hänsyn till klimat och inom vilka mänskliga rättigheter respekteras. På den kinesiska statsmaktens initiativ har även multilaterala regionala institutioner grundats, däribland Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, som är lik Världsbanken och där bland annat Finland och Sverige är medlemmar.

EU-medlemmarnas uppfattning och agerande skiljer sig dock i frågan om Bälte- och väginitiativet. Flera italienska regioner och företag har inlett samarbete med Kina. Förre premiärministern, Paolo Gentiloni, gjorde klart att ”Italien är mycket intresserat av ett närmare samarbete” och nuvarande regering, med premiärminister Giuseppe Conte i spetsen, har ingått avtal om 29 samarbeten, som gäller främst infrastruktur. I Tyskland har några förbundsstater inlett samarbeten, medan den franska, holländska och tyska federala regeringen först vill ha ett bättre grepp om den långsiktiga strategiska påverkan av Xis initiativ och hellre ser en enad EU-front.

Järnvägsled Kouvola-Xian

I Finland har Kouvola Innovation Oy, som ägs av staden Kouvola, ingått avtal inom ramen för initiativet. En direkt järnvägslinje för godståg mellan Kuovala och Xian (huvudstad i Shaanxi-provinsen i centrala Kina och ett populärt turistmål), utvecklad av kinesiska och finska kommunledningar i samarbete med ryska och kazakiska företag, invigdes 2017.

Vid invigningsceremonin sade justitieministern, Antti Häkkänen (Samlingspartiet), att ”Kina är EU:s andra största handelspartner vilket gör det mycket viktig att utveckla kontakter mellan EU och Kina” och att ”en utvecklad järnvägslogistik har en positiv påverkan på arbetstillfällen”, parallellt med att finske Jari Grönlund blev operativ chef i Norden, anställd av Kazakstans statliga järnväg.

Det är med andra ord i fler än de länder med svaga ekonomier och rättsstater som utvecklingen av Bälte- och väginitiativet behöver bevakas och noggrant undersökas, för att man ska veta vilken egentlig påverkan som Bälte- och väginitiativet har på arbetsmarknaden, ekonomin och samhället i stort.   

”Mjuk makt” med hårda åtgärder

Kinas politiska ledning hävdar att den ekonomiska utveckling som initiativet medför är en garant för social stabilitet och att Kina efter en tid av fattigdom och internationell marginalisering nu genomgår en fredlig förändring. Enligt ledningen har Kina som mål att ”vara en globalt etablerad mjuk makt 2020”, med andra ord ha märkbart inflytande på områden som kultur, utbildning, vetenskap och livskvalité, som ett komplement till den ”hårda makt” som utövas via militära och ekonomiska påtryckningar.

Men de senaste årens stora antal arresteringar av arbetarrätts- och människorättsaktivister samt jurister visar att Kinas ledning väljer ett alltmer repressivt maktutövande för att nå sina ekonomiska mål och social stabilitet.

Officiellt är Kina en multietnisk stat, Kina erkänner 56 olika mínzú, folkgrupper som har rätt att utveckla sin kultur och sitt språk. Men vid närmare studier av hur ledningen utövar mjuk makt kan man konstatera att den har avskaffat den mesta högskoleundervisningen på uiguriska och gjort kinesiska till undervisningsspråk i de flesta grundskolor i Xinjiang, samt tillgripit våldsamma metoder mot de många uigurer som den kallar separatister.

Uigurernas ställning försämras

Xinjiang, vars officiella namn är Uiguriska autonoma regionen Xinjiang och vars befolkning till 50 procent består av uigurer gränsar till de centralasiatiska länderna Kazakstan, Kirgizistan och Tadjikistan och utgör navet i Bälte- och väginitiativet. Inom den autonoma regionen finns Kinas största oljereserver och regionen har de senaste åren kommit att bli en av Kinas största energiproducenter.

Xinjiang är till ytan Kinas största provins, utgör en sjättedel av landets yta och är platsen där statsmakten provspränger kärnvapen. Produktions- och konstruktionskåren i Xinjiang, även kallat Bingtuan, har en viktig roll i den autonoma regionens utveckling. Det är en ekonomisk och halvmilitär statlig organisation som innehar ett flertal administrativa funktioner och förvaltar bland annat städerna Shihezi, Wujiagu, Tumshug, Aral, Beitun och Tiemenguan. Produktions- och konstruktionskåren i Xinjiang bedriver vinstinriktade projekt, dess partiavdelning i Kinas kommunistiska parti innehar samma nivå som en provins och dess anställda är till övervägande del hankineser.

Uigurernas ekonomiska, politiska, religiösa och sociala ställning har försämrats markant de senaste decennierna och Produktions- och konstruktionskåren i Xinjiang har av flera internationella och kinesiska icke-statliga organisationer utpekats som ett av statsmakten lett organ som har till syfte att kolonisera den Uiguriska autonoma regionen Xinjiang med hankineser.

The World Uyghur Congress, som är en internationell organisation med säte i USA och förenar uigurer i arbete mot ”Kinas ockupation av Östturkistan” och för att ”Kina ska följa den Allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter samt principen om politisk pluralism”, hävdar att ”den statsledda kampanjen som har till syfte att tillintetgöra den uiguriska kulturen har accelererat sedan Xi kom till makten”.

FN har å sin sida under det gångna året riktat stark kritik mot de omskolningsläger som tusentals uigurer har hållits i av den kinesiska staten. Företrädare för Kinas politiska ledning säger att Bälte- och väginitiativet kommer att öka välståndet för befolkningen i regionen.

I Xinjiang vill de jag har talat med inte att deras namn ska publiceras men säger att de har erfarenhet av en sino-centrisk värld och statsmaktens sätt att utöva makt. Några är rädda för att enskilda stater och EU genom sitt samarbete med Kinas politiska ledning, till exempel inom ramen för EU-China Connectivity Platform, kommer att ge legitimitet åt de metoder som statsmakten använder med hjälp av Produktions- och konstruktionskåren i Xinjiang. Flera kända och mindre kända uigurer säger att Bälte- och väginitiativet kan ses som lyckat endast i de fall då utvecklingsprojekten har stöd från merparten av lokalbefolkningen och när det finns bekräftelse på att utkomsten/samhällsutvecklingen kommer även den uiguriska befolkningen tillgodo.

EDIT 10.4.2019: Artikeln uppdaterades med mellanrubriker och vissa slagfel rättades till.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.