Tema: Den nya boken

av Janne Wass

Den digitala boken är antagligen den snabbast växande kulturindustrin i världen i dag, tack vare ljudbokens explosiva expansion. I det här numret frågar vi oss vad den nya boken är, varför den är populär och vad den kommer att ha för följder för litteraturen.

Enligt konventionell visdom är den största orsaken till att vi lyssnar på ljudböcker bekvämlighet: Tunga tegelstenar ryms behändigt i fickan på arbetsresan och det går bra att lyssna medan vi diskar, joggar eller indexerar frimärkssamlingen. Men förra månaden publicerade Svenska förläggareföreningen en rapport som ställde det här antagandet på huvudet. Enligt rapporten är den tyngst vägande orsaken till att vi väljer ljudbok framför tryckt något mycket mer personligt, nämligen sällskapsbehov. Vi tycker om känslan av att ha en annan person i rummet som högläser för oss.

Ljudboksmarknaden har exploderat under det senaste året, och rapporten verkar bekräfta att det inte bara är fråga om en övergående teknologisk trend. Ljudboken är inte ett substitut för den tryckta boken, utan kan erbjuda en emotionell upplevelse som den tryckta boken inte kan, det mänskliga sällskapet.

I det här temanumret granskar vi ”den nya boken”, e-boken och ljudboken, ur olika synvinklar. Inledningsvis ger vi här en, medgives, något sifferspäckad överblick över den digitala bokens marknad och aktörer. Notera att vi här inte räknar in sådana e-böcker som tillhandahålls av det som på finska i statistiken kallas ”ammatillinen digikirjasto”, eller digitala fackbibliotek – inte heller räknar vi med olika typer av studiematerial.

3 böcker per knopp

Att reda ut hur många böcker som köps i Finland årligen är en snårig process. De mest detaljerade uppgifterna publiceras av Finlands förlagsförening, men de siffrorna har ett visst mörkertal som innefattar till exempel böcker köpta via vissa utländska nätaffärer eller antikvariat. Förlagsföreningens statistik är ändå en god indikator för hur det går för den finländska bokbranschen.

En bättre indikator för finländarnas totala bokinköp är den årliga undersökningen Suomi lukee (Finland läser), som utförs på uppdrag av Förlagsföreningen och Finlands bokhandlares förbund Kirjakauppaliitto. Problemet med den undersökningen är att den utförs som en statistisk webbenkät och därför inte ger exakta resultat.

Enligt Förlagsföreningens statistik såldes det i Finland år 2018 11,4 miljoner tryckta böcker – medan Suomi lukee-rapporten uppger att finländarna köpte 18 miljoner tryckta böcker.

Hur mycket ljud- och e-böcker ”konsumeras” då i Finland? Enligt Förlagsföreningen såldes i fjol 3,4 miljoner ljud- och e-böcker, vilket betyder att drygt en femtedel eller 22 procent av alla böcker som såldes var digitala. Av dessa var 2,2 miljoner ljudböcker och 1,2 miljoner e-böcker. Det här skulle betyda att i fjol var 15 procent av alla böcker som köptes i Finland ljudböcker och 8 procent e-böcker.

Statistiken från Suomi lukee-enkäten berättar att 6 procent av finländarna, eller drygt 300 000 personer, prenumererar på en streamingtjänst för böcker. Siffran stämmer hyfsat väl ihop med att Bookbeat, som i somras sade sig ha över 100 000 användare i Finland, uppskattas kontrollera kring en fjärdedel av e- och ljudboksmarknaden i landet.

Elisa störst

Halvårsrapporter visar att ljudboken växer explosionsartat världen över. I andel mätt torde Sverige vara ledande. Nästan 40 procent av alla köpta/streamade böcker var i fjol ljudböcker. Totalt streamades närmare 19 miljoner böcker i Sverige. I pengar mätt innehar de tre stora abonnemangstjänsterna Storytel, Bookbeat och Nextory 15 procent av den svenska bokmarknaden. Alla dessa är svenska bolag. Storytel är den överlägset största aktören i Sverige, och har över en miljon användare världen över.

I Finland uppges om vartannat att antingen Bookbeat eller Elisa kirja är marknadsledande, och båda påståendena är på sätt och vis sanna. Rent ekonomiskt står Elisa kirja för 36 procent av den finländska e- och ljudboksförsäljningen, medan Bookbeat står för 24 procent. Skillnaden är att Elisa kirja säljer enskilda böcker för mellan 10 och 20 euro styck, medan Bookbeat, liksom Storytel och Nextory, fungerar enligt samma princip som Netflix, det vill säga användaren får fri tillgång till ett obegränsat antal böcker genom en månadsavgift. Av månadsbetalningsstjänsterna är alltså Bookbeat störst i Finland, med Storytel som tvåa med en marknadsandel på 12 procent (siffrorna gäller 2018 och är uppskattningar, se diagram nedan).

Amazon dominerar globalt

Bookbeat ägs av Bonnierkoncernen, i vilken ingår de finländska förlagen WSOY och Tammi. På grund av Storytels dominans i Sverige är Finland på sätt och vis Bookbeats primärmarknad, med uppskattningsvis hälften av bolagets användare bosatta i Finland. Att Storytel också satsar på expansion i Finland bevisades så sent som förra månaden, då bolaget köpte upp Finlands tredje största bokförlag Gummerus.

Den engelskspråkiga marknaden domineras av Amazon-ägda Audible, följt av tjänster som japanska Kobo, Google Audio, Playster och Storytel, som är Audibles tuffaste rival i Europa för tillfället. I Nordamerika har också förlagsjättar som HarperCollins och Penguin Random House satsat hårt på egen försäljning av ljudböcker. I Ryssland har ljudboken inte ännu slagit igenom på samma sätt, utan e-boken dominerar de digitala tjänsterna, med inhemska LitRes som ohotad etta på marknaden. I omsättning är den ryska digitala bokmarknaden ungefär lika stor som den nordiska. Icke att förglömma kinesiska Ximalaya, som uppskattas ha kring 40 miljoner användare.

Det här är alltså bakgrunden mot vilken artiklarna i den här temahelheten utspelar sig. Ljudböckerna är här för att stanna, och vi försöker reda ut vad det betyder, inte bara för den nordiska och finlandssvenska litteraturbranschen, utan för litteraturen som kulturform.

Illustration: Otto Donner

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.