Det långsamma fortskridandet av social- och hälsovårdsreformen, den så kallade sote-reforemen, har negativa följder för vårdarbetarnas mentala välbefinnande i arbetet, framgår ur en bred uppföljningsstudie gjord av Arbetshälsoinstitutet. Arbetstagarna i vårdsektorn har en stark känsla av att deras möjligheter att påverka sitt eget arbete har minskat. Samtidigt har klientelet blivit mer krävande än tidigare och det har skett en oroväckande ökning av till exempel upplevelser av hot och våld samt etisk belastning i arbetet, uppger Arbetshälsoinstitutet i ett pressmeddelande.
Uppföljningsstudien Sjukhuspersonalens välbefinnande och arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? pekar på flera försämringar i vårdpersonalens arbetsförhållanden, dels på grund av att vårdreformen dragit ut på tiden, och dels på grund av krisen i den kommunala ekonomin, som lett till samarbetsförhandlingar och minskade personalresurser. Totalt täcker de båda undersökningarna ett sampel på hela 30 000 personer i vårdbranschen.
Bland svarspersonerna i bägge undersökningarna var det fler än två av fem som upplevde sina påverkansmöjligheter i arbetsförändringar som ringa. En granskning av materialet efter yrkesgrupp visar att de grupper som upplever sina påverkansmöjligheter som särskilt dåliga är sjukskötare, barnmorskor, hälsovårdare, närvårdare, primärskötare samt sjukhus- och anstaltsbiträden, redskapsvårdare och städare.
När man ber personalen gå igenom alla förändringar som har skett i deras arbete under det gångna året, blir den andel som rapporterar förändringarna som övervägande negativa ständigt större (år 2008 utgjorde den 13 procent av sjukhuspersonalen, år 2019 hela 20 procent). Enligt materialet till undersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande upplever bara en av fem anställda förändringarna i arbetet som övervägande positiva och enligt arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? upplever en av fyra otrygghet på grund av hot om indragning av deras arbetsuppgifter.
– Förändringar av denna typ kan påverka attraktionskraften för hela vårdsektorn. Materialet till undersökningen Sjukhuspersonalens välbefinnande visar till exempel att personalens beredskap att rekommendera sin arbetsgivare till sina vänner sedan år 2015 har sjunkit stadigt i samtliga ålders- och yrkesgrupper, säger forskarprofessor Mika Kivimäki vid Arbetshälsoinstitutet.
Enligt arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? har hela femtio procent av svarspersonerna upplevt våld eller hot om våld i klientsituationer.
I Arbetshälsoinstitutets Kommun 10-undersökning har man noterat att etisk belastning i arbetet upplevs särskilt ofta av primärskötare, närvårdare, sjuk- och barnskötare, barnträdgårdslärare samt socialarbetare.
Till exempel inom äldreomsorgen är etisk belastning omkring två gånger vanligare än i kommunsektorn som helhet. Faktorer som kan orsaka etisk belastning är till exempel bristande resurser i arbetet, motstridiga åsikter om patientvården eller det att klienterna inte blir hörda i vårdbeslut som gäller dem själva. Det är skäl att notera att andelen anställda som upplever etisk belastning har ökat en aning under åren 2018 och 2019, uppger Arbetshälsoinstitutet.
Enligt institutet visar forskning att när personalen trivs och mår bra, syns det både i kvaliteten på servicen och i reda pengar.
Den enkät om Sjukhuspersonalens välbefinnande som genomfördes av Arbetshälsoinstitutet hösten 2019 besvarades av 9018 anställda. Enkäten om kundrelaterat våld genomfördes i de medverkande organisationerna senast 2015. Då besvarades den av 8306 personer. Arbetshälsoenkäten Mitä kuuluu? besvarades hösten 2019 av totalt 20 864 vårdanställda från sammanlagt tio sjukvårdsdistrikt i olika delar av landet.
