Det är med tungt hjärta jag måste notera att Samlingspartiets blåbruna falang än en gång med beundransvärd skicklighet och framgång rör om på sociala medier.
Atte Kaleva, stadsfullmäktigeledamot och kandidat i vårens val, publicerade förra lördagen en 18 sekunder lång video vars huvudsakliga innehåll är repliken ”Jag har en dröm. Ett Helsingfors utan kommunister”. Helheten blir ännu mera absurd tack vare Kalevas stela leende, oljudet i bakgrunden och ett obegripligt val av kameravinklar.
Videon representerar den allra dummaste sortens identitetspolitik. Hänvisningen till tidigare års demonstrationer mot nazism är medveten och uppenbar för målgruppen, men innehållet är för vagt för att egentligen betyda något. Motsättningen fungerar istället som en identitetsmarkör i stil med andra konservativa favoriter så som köttätande, privatbilism och skolpsalmer.
Framför allt är videon designad för att skapa reaktioner, vilket den också lyckades med. På ett dygn nådde videon 100 000 visningar och reaktionerna dominerade finska politik-Twitter under hela veckoslutet. Samlingspartiet, kommunism och ”jag har en dröm” trendade.
Det kanske mest irriterande med Kalevas utspel är ändå inte mängden uppmärksamhet, utan uppmärksamhetens låga kvalitet. Samtidigt som videon rentav kräver att kommenteras finns det en inbyggd omöjlighet för kommentarer att utgöra meningsfulla motargument. En stor del av kritiken blir oundvikligen missriktad, pinsam eller misslyckad på något annat sätt.
Videon lyckas med detta eftersom den är en provokation utan något konkret innehåll. Kalevas position skyddar honom från allvarliga anklagelser om att förespråka fångläger eller skyddskårer eller ens begränsningar av yttrandefriheten, ingen kan ju på riktigt tro det. Om du tar innehållet på allvar och istället efterlyser demokrati/tolerans/etc missar du fullständigt poängen och har redan förlorat.
Humoristiska svar kan fungera bättre, eftersom de åtminstone förstår vad de försöker svara på. Men även här gynnas Kaleva av det omättliga behovet att reagera (att inte svara alls skulle i många fall vara bäst) då bara ett fåtal svar når över tröskeln för att kunna mäta sig med videon i genomslag och originalitet istället för att bara bekräfta den. Säga vad man vill om André Wickströms sätt att skämta om Kalevas kidnappning 2012, med det lyckades åtminstone provocera provocerarna: ”Jag har en dröm. Atte Kaleva skulle åka tillbaka till Jemen”.
De politiskt mest betydelsefulla reaktionerna på videon kommer från Kalevas egna partikamrater. Vissa samlingspartister upplevde videon osaklig eller osmart och gjorde sin åsikt offentlig. Kaleva noterar även själv detta i en belåten tweet dagen efter: ”(…) förundras jag av hur många samlingspartister som anslutit sig till den rödgröna indignationen.”
I bakgrunden finns en identitetskris som har orsakat bekymmer för partiet redan en längre tid. Mera liberala väljare och politiker dras till De gröna medan mera konservativa dras till Sannfinländarna. Partiprofilerna förnekar helst att något sådant problem existerar, men särskilt på Twitter har konflikten blivit väldigt synlig i och med förra veckans val av Kirsi Piha till partiets borgmästarkandidat. Blågröna Piha fick dubbelt så många röster som blåbruna motkandidaten Wille Rydman på partiets kretsmöte.
Kalevas senaste utspel är ett symptom av samma kris. Det blir särskilt tydligt i hans tidigare nämnda uppföljning, där Samlingspartiets liberala falang ifrågasätts och likställs med ”indignerade rödgröna” som försvarar kommunism. Samtidigt betonar Kaleva att ”oenighet [inom partiet] bör inte underblåsas”. Provokationen riktas alltså även mot det egna partiet.
Vilken röra. Den enda vinnaren i hela händelseförloppet är troligen Kaleva själv. Samt alla de som inte läser Twitter och således har lyckats undvika videon och diskussionen kring den. Men partiets identitetskris kommer inte åtminstone på kort sikt att bli bättre och likadana provokationer antagligen inte färre.
Frågan är om Samlingspartiet kan överträffa sin främsta rival i antikommunism och konservativ identitetspolitik. Antagligen inte. Kaleva fick denna gång ivrigt flankstöd av flera sannfinländare, men det stödet finns endast till så länge det tjänar dem själva. Någon lyfte upp en tweet från 2019 av riksdagsledamoten Jani Mäkelä som fastslår att ”Samlingspartiet är kommunism av värsta sorten”.
