Traditionell turkisk teater i modern tappning

av Ali Abaday

Jobbet med att ta emot pizzabeställningar på ett otal olika språk tjänar som en metafor för Finlands mångfald och dess utmaningar i skuggteaterföreställningen Pizza Pizza Karagöz, som kan ses på Svenska Teaterns scen i februari. 

 

En klassiker inom den traditionella turkiska teatern är skuggspelet Karagöz och Hacivat, framfört med tvådimensionella dockor, som handlar om två vänner som hamnar i olika dråpliga situationer. Utgångspunkten är alltid den att Karagöz är en hetlevrad analfabet som försöker sig på något nytt arbete som den sluge Hacivat hittat åt honom i hopp om att göra sin vän till framgångsrik företagare. Naturligtvis går det aldrig som planerat. 

Den finlandssvenska teaterpubliken får nu ta del av dessa turkiska ”Kalle Träskalle & Stumpen”-figurer, antagligen för första gången på en institutionsteater, som en del av New Theatre Helsinkis festival Who Belongs to Finland på Svenska Teatern i februari – på turkiska. Den nyskrivna föreställningen Pizza- Pizza Karagöz, skriven, regisserad och uppförd av Filiz Kurt Aksu, förlägger handlingen till en pizzarestaurang. 

– Det finns människor från många olika länder i Finland. Om vi tänker på Finland som en pizzadeg så är dessa människor produkterna som ger smak åt den pizzan. Jag började med den här idén. I pjäsen hittar Hacivat ett jobb åt Karagöz på en mycket bra pizzarestaurang. Men Karagöz har problem med kunderna som alla talar olika språk, och får beställningarna fel. 

Innan hon skrev pjäsen träffade Aksu ägarna till olika restauranger och fick information om hur människor från olika nationer beter sig och hur de beställer mat. Även om hon säger att karaktärerna Karagöz och Hacivat inte kan framföras på ett annat språk än turkiska, kommer kunderna i föreställningen alla att tala olika tungomål. 

 

Dyrköpta dockor

Hacivat och Karagöz är kända i Grekland, Bosnien och Hercegovina, samt i Turkiet. Det finns olika teorier om karaktärernas ursprung, och om de är baserade på verkliga personer. Det som ändå är säkert är att från och med 1600-talet uppfördes pjäser om dem i de osmanska sultanernas palats.

Det är samma person som uppträder och ger rösterna åt alla dockor bakom gardinen i Karagöz och Hacivat. Denna person kallas ”hayali” (vilket betyder både ”imaginär” och ”bildskapare”). Hen har en assistent som assisterar med dockbyte och musik under föreställningen . 

Filiz Kurt Aksu, som har arbetat som skådespelare på olika teatrar i Turkiet i 20 år, mötte snabbt kraven på att hon skulle göra Karagöz och Hacivat då hon började göra dockteater för barn. Arbetet började med att hon försökte hitta själva dockorna, vilket visade sig vara lättare sagt än gjort. 

– Det är väldigt få människor som sätter upp Karagöz och Hacivat i Turkiet i dag. Till en början vågade jag inte själv skapa dockorna. Dock krävde dockmakarna ett mycket högt pris. Vissa sa att de inte har tid. Till exempel kostar en marionett 1000 euro, och när du behöver köpa en hel ensemble till pjäset blir det en riktigt hög summa.

Efter många om och men korsades Aksus väg med en Hacivat och Karagöz-mästare vid namn Alpay Ekler. Med hans hjälp fick hon lära sig vilket läder dockorna var gjorda av, hur man målar och hur man torkar dem. När hon började göra sina egna dockor insåg hon varför de kostar så mycket.

– Det tar minst en vecka att göra en docka. Då blir det som ditt barn. Det är ett väldigt svårt men roligt jobb. Och visst finns det regler. Karagöz ena arm måste till exempel röra sig. När man färgar kläder är Karagöz vanligtvis röd och Hacivat är oftast grön. Man måste vara uppmärksam på sådana regler. 

 

Få kvinnliga dockförare

Aksu spelade i flera år Karagöz och Hacivat i Turkiet. När hon kom till Finland, hade föreställningen premiär på på Sellobiblioteket i Esbo. Fast den spelades på turkiska sågs och gillades den av många. Aksus svåraste prov var dock på skolan där hennes man arbetade.

– Min man bad mig uppföra Karagöz och Hacivat på skolan där han arbetar. När det görs på andra ställen utgörs publiken av folk som är intresserade. De kommer för att de är nyfikna. Men i skolan var jag rädd att barnen skulle komma för att de måste, och att de inte skulle förstå föreställningen på turkiska. Men jag framförde pjäsen och från första minuten började alla barn skratta. Sedan bad de mig att framföra Karagöz och Hacivat för dem igen.”

Eftersom alla röster i Karagöz och Hacivat görs av en person, är hayalin vanligtvis manlig. Därför finns det väldigt få kvinnliga Karagöz och Hacivat-artister.

Aksu säger att publiken brukar föreställa sig henne som en man på grund av hennes imitation av mansröster i hennes pjäser, och blir förvånade när hon kommer ut bakom ridån i slutet av pjäsen.

 

Foto: Privat

7 kommentarer

Ayşe 17 januari, 2023 - 11:57

Çok güzel. Tebrik ederim. Başarılarının devamını dilerim .

Reply
Feyza 17 januari, 2023 - 14:58

I’m very happy to read such news. It’s great to see an immigrant woman succeed. I wish you continued success.

Reply
Nimet Salim 17 januari, 2023 - 14:58

You are doing an amazing job. A great idea to not forget the traditions that coming from own history and combine them with new life realities that now people going through. Step up on what you have been doing rohkeasti 👏🏻 congratulations

Reply
Emine 17 januari, 2023 - 18:41

Thanks for the great opportunity. I hope you will give more chance for diversity

Reply
Huriye Genc 17 januari, 2023 - 19:39

Congratulations !! You are An amazing Person and jour job is very affective. We all family wathed karagöz and had a great fun 💜💜💜👏👏👏👏

Reply
Mehmet 21 januari, 2023 - 09:07

Det är jättebra att läsa om hacivat- karagöz på svenska. Jag tycker att sådana initiativer som ger möjlighet till människor att lära känna varandra. Jag gratulerar de fina människor.

Reply
Erik 21 januari, 2023 - 09:57

Grattis, jag applåder stående Filiz Aksu

Reply

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.