Popfestivaler som Rockoff, Augustinatten och Raseborg Summerfest förgyller många finlandssvenska ungas sommar. Ekonomiska utmaningar gör ändå att de större finlandssvenska evenemangen minskar, och färre finlandssvenska artister får plats på scenen.
När sommaren lider mot sitt slut är det dags att blicka tillbaka på den finlandssvenska festivalkulturen. För många ungdomar är festivalerna sommarens höjdpunkt – platser för skratt, dans och gemenskap med vänner. Idag trycks de finlandssvenska artisterna ändå ut av stjärnor från övriga nordiska länder, samtidigt som kostnaderna för arrangemangen har skjutit i höjden. Hur mår egentligen den finlandssvenska festivalkulturen?
En av de artister som synts på de finlandssvenska scenerna i sommar är 23-åriga Ingrid Enckell från Helsingfors. Sångerskan och låtskrivaren, som rör sig mellan country och pop, har i sommar hunnit möta sin publik på hemmaplan.
För Enckell kan konsertkulturen i Svenskfinland sammanfattas i tre ord: energi, allsång och fest. Hon beskriver stämningen på sina spelningar som särskilt uppmuntrande tack vare den finlandssvenska publiken. När hon uppträder i Finland är det nästan alltid bekanta i publiken – något hon menar förstärker känslan av samhörighet.
– En fördel med att vi finlandssvenskar är så få är att ordet sprids snabbt – och därmed också stödet. Har du fem personer som backar dig kan det plötsligt växa till femtio, säger Enckell.
Samtidigt menar hon att möjligheterna för finlandssvenska artister är begränsade. Hon anser att de borde få större utrymme på de finska scenerna.
– Vi är ju inte jättemånga vi finlandssvenskar, så i proportion finns det ju inte så många finlandssvenska artister och sångare, men vi finns ju ändå och vi får inte alltid de möjligheterna som vi borde få, säger Enckell.
Niklas Rosström, en av de mest erfarna nöjesproducenterna i Svenskfinland (och dessutom framgångsrik musiker och låtskrivare), har följt den finlandssvenska festivalkulturen i nästan tre decennier. Han ser både för- och nackdelar med att stå på scen som finlandssvensk artist. Ekonomiska utmaningar gör det bland annat svårare att arrangera stora konserter och festivaler med enbart finlandssvenska artister.
De stora finlandssvenska festivalerna är få, med undantag som Rockoff, Augustinatten och Raseborg Summerfest. Där är det dessutom idag ofta de svenska och nordiska artisterna som lockar den största finlandssvenska publiken. Årets line-up på Augustinatten bestod helt av artister från andra nordiska länder,, med undantag för den finlandssvenska DJ:n Nazo.
De finlandssvenska festivalernas antal har minskat under åren, något som Rosström ser som en tydlig utveckling under sina 30 år i branschen.
Norsk-svensk line-up på Augustinatten
Den 8 augusti fylldes festivalområdet i Ormnäs i Ekenäs snabbt av ungdomar redo för Augustinatten. En festival där ungdomsskratt, skrik och moshpits satte tonen. Norska Ballinciaga gjorde sin Finlandspremiär på festivalen och spelade låtarna ”Dans på bordet” och ”Sigg”. Svenska Greekazo bidrog med hiphopbeats, Norlie & KKV återvände till scenen efter 8 år, Roc Boyz fick den unga publiken att dansa och norska Golfklubb spelade sin genombrottssingel ”Haien kommer”.
Bland besökarna fanns 22-åriga Sara Sandelin, som studerar ekonomi i Norge. Hon beskriver Augustinatten som en mycket lyckad och minnesvärd kväll.
– Det finns ju inte så många fina sommardagar i Finland så då använder man dem ju gärna för att vistas i gott sällskap med bra musik.
Att flera norska artister stod på scen uppskattade Sandelin särskilt, med tanke på sin egen koppling till Norge. Hon menar att finlandssvenskar delar mycket kultur med både Sverige och Norge, och att musiken kan stärka banden mellan länderna.
– Det var otroligt att få möjligheten att se så stora norska artister på så nära håll. Det blev verkligen en intim upplevelse, säger hon.
Sandelin tycker att det är värdefullt att svenska och norska artister kommer till Finland. Enckell menar däremot att detta är något som kan påverka de finlandssvenska artisternas möjligheter och betonar vikten av att stötta lokala artister.
Rosström menar å andra sidan att det är smart att placera finlandssvenska artister, som Enckell, på samma scen som internationella namn istället för att försöka få dem att dra publik själva.
– För att fylla tusentals platser krävs det artister med större dragningskraft. Har du Veronica Maggio, Molly Sandén eller Hov1 är det ju dem folk kommer för, säger han.
En av sommarens största konsertupplevelser i Svenskfinland var faktiskt den svenska hiphopgruppen Hov1:s spelningar i Helsingfors i juli.
Hov1 drar finlandssvensk publik
När beskedet kom i våras att Hov1 skulle lägga ned väckte det starka känslor. Bandet, som under åren byggt upp en lojal fanbas på båda sidor av Östersjön, har blivit ett självklart sommarsoundtrack för svenskspråkiga ungdomar. Som en del av sin avskedsturné under sommaren gjorde de en avstickare till Helsingfors, där de i slutet av juli fyllde Allas Live vid Allas Sea Pool två kvällar i rad – inför en publik som sjöng, dansade och grät redan från första låten.
Sara Åstrand, som följt Hov1 sedan 2017, beskriver spelningen som både festlig och sorglig. Hon uppskattade att bandet, trots vemodet, höll en avslappnad ton på scen, även om hon saknade vissa låtar och gärna hade hört fler under den sista konserten. Åstrand menar att festivaler med rikssvenska artister har blivit en naturlig del av den finlandssvenska kulturen.
– Jag lyssnar väldigt mycket på svensk musik så jag är glad att svenska band som Hov1 kommer till Finland. Dessutom möjliggör konserter med rikssvenska artister stunder där man kan känna samhörighet som finlandssvensk, säger Åstrand.
De finlandssvenska festivalernas antal har minskat under åren, något som Rosström ser som en tydlig utveckling under sina 30 år i branschen. Han påpekar att utbudet av renodlade finlandssvenska evenemang var betydligt större för 50, 40 och till och med 30 år sedan.
För Åstrand är festivaler viktiga samlingspunkter under sommaren, särskilt när hennes vängrupp ofta är utspridd över världen. Hon beskriver festivalerna som en unik upplevelse av gemenskap.
– Då man får se och höra en artist live blir man otroligt berörd. Speciellt när det gäller låtar som haft stor betydelse för en. Det är en ”wowupplevelse” att inse att en låt har betytt något för många i publiken, säger Åstrand.
Foto: Karin Harms
