Vänstern får allt svårare att nå ut till människor när unga läser nyheter på sociala medier som enligt olika undersökningar domineras av högerkrafter. Två forskare ger sin syn på varför vänstern i Finland hittills inte lyckats få spridning på sitt budskap på dessa digitala arenor och vilka strategier den kunde använda sig av istället.
Fler och fler unga mellan 18 och 24 år tar del av nyhetsförmedling via sociala medier. Där dominerar innehåll med höger- och extremhögerperspektiv. Det visar en färsk studie gjord av den statliga jubileumsfonden och tankesmedjan Sitra.
– Enligt undersökningen använder unga vuxna sociala medier 5,3 timmar per dag. Även de vuxna får en stor del av nyhetsförmedlingen via samma kanaler, säger Kristo Lehtonen, direktör för det internationella programmet på Framtidshuset Sitra.
Samma undersökning visar också att kvaliteten på de sociala medierna har försämrats, med andra ord förekommer så kallad ”enshitification”. Detta innebär till exempel att nyhetsklipp varvas med desinformation och konspirationsteorier.
– Fler än en av tre svarade att de regelbundet stöter på desinformation, hat eller konspirationsteorier på sociala medier, säger Lehtonen.
Han tillägger att över hälften också uppgav att de känner besvikelse, sorg eller andra negativa känslor när de ser politiska diskussioner på politiska medier.
– En av slutsatserna vi drar är att de sociala medierna just nu fungerar väldigt dåligt som plattformar för demokratisk diskussion, konstaterar Lehtonen,
Teknokratisk vänster
Vad innebär högerns dominans på de sociala medierna för vänstern och varför ser läget ut som det gör?
Forskaren Niko Pyrhönen vid Helsingfors universitet säger att vänstern anammade sociala medier i ett senare skede än högern och extremhögern i början av den digitala eran, vilket gjorde att de halkade efter när det kom till närvaro och spridning. I dag är den största förklaringen till att högern dominerar nyhetsförmedlingen digitalt ändå att vänstern med sina budskap inte kan konkurrera med högern på grund av den logik som gäller digitalt och på sociala medier.
– Högern och extremhögern fokuserar på utopier, vilken framtid de vill bygga för nationen. De målar vitt och brett och beskriver sina visioner ganska detaljerat men utan några som helst krav på vetenskaplig grund.
Detta, konstaterar han, är grepp som både lockar läsare och som uppmuntras av algoritmerna.
– I sin retorik har vänstern däremot inte lyft fram frågor som rör civilisationens framtid och dessutom tenderar vänstern globalt att vara ganska teknokratisk och ställa höga krav på evidensbaserad forskning som underlag för sina frågor som de också gärna vrider och vänder på – något som svårligen slår igenom digitalt.
Högre reliabilitet
Därtill, menar Pyrhönen, tillkommer en viktig förklaring, och det är att högern och extremhögern har politiska aktörer, också inne i parlamenten, som profilerar sig genom den här typen av retorik och hjälper influencers genom att själva verka på samma digitala arenor för att sprida sina politiska budskap på internet och i sociala medier.
– Politikerna på högerkanten har anammat samma typ av budskap, exempelvis om civilisationskrockar och den ljusa framtid som väntar, vilket spär på spridningen. Det finns inget motsvarande hos vänstern, säger Pyrhönen.
Han säger att vänsterns politiska förslag har en högre reliabilitet, det vill säga tillförlitlighet, eftersom de bygger på forskning.
I dag är den största förklaringen till att högern dominerar nyhetsförmedlingen digitalt ändå att vänstern med sina budskap inte kan konkurrera med högern på grund av den logik som gäller digitalt och på sociala medier.
– Högern och extremhögern fokuserar på utopier, vilken framtid de vill bygga för nationen. De målar vitt och brett och beskriver sina visioner ganska detaljerat men utan några som helst krav på vetenskaplig grund.
– Men de har mycket att åtgärda när det kommer till narrativet. Vad har politiken till vänster för betydelse, hur presenteras den och vad står på spel?
Pyrhönen betonar ännu en gång att vänstern saknar kontaktytan mellan influerare och högprofilerade politiker, vilket finns inom högern och extremhögern på ett annat sätt.
Våga möta brokiga väljare
Vilka strategier kan vänstern ta till?
– Många olika. Dels måste de arbeta med budskapen de vill förmedla, det måste vara budskap som genererar hopp inför framtiden. Men det är också viktigt hur de ramar in sina politiska budskap. Det räcker inte att nöja sig med att ”stå på rätt sida av historien”, säger Niko Pyrhönen.
– Sedan måste vänstern i Norden ha politiska profiler som kan föra ut de här politiska budskapen, understryker han och nämner vänsterdebattörer som den holländska historikern Rutger Bregman som är mycket aktiv och synlig, en person som har fått stort genomslag med frågor som berör välfärd och beskattning av rika.
Pyrhönen nämner även de amerikanska demokratiska politikerna Bernie Sanders och Alexandria Ocasio-Cortez som han menar har varit modiga, profilerat sig starkt i vänsterfrågor och prövat nya grepp för att nå ut, bland annat genom att göra en ”bekämpa oligarkin–turné” men också genom att söka upp människor som inte vanligtvis röstar på demokraterna. Det senaste exemplet är Zohran Mamdani som vann borgmästarvalet i New York efter en kampanj där han lovat gratis förskola och kollektivtrafik. Det var budskap som slog igenom i både traditionella och sociala medier.
– Även om den amerikanska kontexten är annorlunda skulle nog vänstern i Norden också må bra av att våga möta de väljare som vanligtvis inte röstar på partiet för att försöka hitta gemensamma nämnare, säger Pyrhönen.
Stark tillit till medier
I Sverige har högerns dominans på digitala plattformar lett till att betydligt färre personer tar del av nyhetsförmedling från vänsterhåll digitalt. Så långt vill Niko Pyrhönen inte gå när det handlar om hur det ser ut i Finland i dag.
Generellt rankas Finland högt när det kommer till tillit till medierna. Dessutom följer relativt många unga finländare fortfarande med den traditionella nyhetsbevakningen jämfört med unga i andra länder. Det bekräftar den årliga undersökningen Reuters Institute Digital News Report från 2025 (årets rapport har ännu inte släppts).
Kanske håller dock någonting på att hända. Förutom den färska undersökningen från Sitra som visar att unga tillbringar allt mer tid på sociala medier och tar även del av nyhetsförmedlingen genom dessa kanaler (och möter därmed framför allt nyheter som kan klassas som höger) framkommer det i en annan studie från december 2025 som riktar in sig på ungdomar mellan 13 och 18 år att TikTok är den huvudsakliga nyhetskällan för unga i Finland. Ungefär hälften av dem går direkt till sociala plattformar för att kolla nyheter och hoppar alltså i många fall över de traditionella nyhetsmedierna.
Gränser förskjuts
Finns det ett samband mellan högerns dominans på sociala medier och hur unga röstar i val?
Kristo Lehtonen från Sitra säger att de inte kunde påvisa en direkt koppling i deras studie.
– Men det sker en förskjutning av vad som anses acceptabelt – ett fenomen som brukar kallas för Overton- window. Gränserna för vad som anses ”normalt” förflyttas med tiden när man exponeras för stora mängder innehåll av ett visst slag, exempelvis extremistiskt.
Enligt Lehtonen handlar det om en risk som han menar att de stora sociala plattformarna måste ha koll på. Inte minst på grund av den demokratiska diskussionen.
– Det är frågan om kritisk social infrastruktur för samhällsdiskussion som är partisk och dessa plattformar borde regleras.
EU har påbörjat det här arbetet genom bland annat DSA – förordningen om digitala tjänster – men mycket återstår att göra, säger Lehtonen. Algoritmer styr innehållet, men det handlar också om profithunger.
– Företagen bakom de stora plattformarna vill att vi ska hållas kvar på deras tjänster så länge som möjligt.
Lock-in-effekt
Niko Pyrhönen hävdar att det krävs större transparens och att företagen ska avkrävas ansvar.
Så vad borde göras, vilka åtgärder krävs? Och vem ska ta ansvar?
– Vi behöver olika saker på olika nivåer. EU måste fortsätta arbeta med reglering. På individnivå behövs större möjligheter för människor att påverka sin egen informationsmiljö genom apparnas inställningar. Det borde exempelvis vara lättare för användare att stänga av rekommendationsalgoritmen som gäller vid autoplay och som gör att du svajpar vidare hela tiden. Dessutom borde de sociala mediernas plattformar även ta hänsyn till människors välmående.
Ytterligare en åtgärd handlar om att sätta åldersgränser för sociala medier.
– I Finland pratas det om att höja åldersgränsen från 13 till 15 eller 16 år. Det bästa vore att det kom ett åldersdirektiv på EU-nivå, anser Kristo Lehtonen.
Han tillägger att detta ändå inte räcker, utan efterlyser ett större ansvarstagande från företagen när det kommer till att övervaka åldersgränserna, vilket, enligt honom, är tekniskt möjligt att göra.
– Vi behöver också nya sociala medier som är decentraliserade och representerar vårt välmående och som inte fungerar enligt vinstmaximerande principer. Det finns redan, men dessa har i dag jättesvårt att hävda sig i konkurrensen, bland annat på grund av att Meta har försökt göra det svårare för nya aktörer att ta sig in på marknaden.
– Dessutom finns en så kallad lock-in-effekt: om alla mina vänner är på en plattform är det svårt att byta.
Våga sticka ut
Samtidigt som högern och extremhögern dominerar digitalt har de även under lång tid kritiserat och attackerat public service för att vara vänstervridet.
Högern i Finland har blivit allt mer kritisk mot public service. Niko Pyrhönen menar att de uppfattar public service som en utmanare till det egna budskapet och sättet att förmedla dem.
– Men public service försöker nå nya och yngre följare, och har anpassat sig till denna yngre publik genom att införa mer lekfulla format och stilar, vilket även inkluderar journalisterna. De har även blivit mindre formella och försöker göra mer lättillgängligt material.
Så vad skulle vänstern behöva göra för att nå ut och bidra med till det demokratiska samtalet online?
– De vänsterpolitiker som sitter vid makten, framför allt i riksdagen, borde ta initiativ och börja formulera politiska budskap om vad de vill göra i politiken och våga sticka ut. Det krävs att de tar ställning i konkreta frågor, säger Niko Pyrhönen.
– Visserligen leder Socialdemokraterna opinionsundersökningarna för tillfället, men det beror inte på att de har politiska budskap som slår igenom utan snarare på att de befinner sig i något slags tyst opposition och vinner popularitet på missnöjet mot den sittande regeringen.
Det behövs alltså tydligare vänsterprofiler. Samtidigt gäller utmaningen också journalisterna, säger Pyrhörnen. De behöver bli tuffare, ställa modigare frågor och inte nöja sig med otillfredsställande svar, utan ställa krav på konkreta besked från politikerna.
Vad tänker du om att mediarapporteringen i dag på det globala planet styrs av rader som politiker skriver på sociala medier?
– Det är en problematisk inriktning av journalistiken, fastslår Pyrhönen.
Foto: Veikko Somerpuro, Sitra
