Danmark var bland de första att underteckna FN:s flyktingkonvention år 1951. Idag skryter danska politiker från sossar till högerextremister att de har Europas mest strikta flyktingpolitik. Socialdemokraten Mette Frederiksens noll asylsökande-vision skapar ångest och rädsla också bland flyktingar som redan bor i Danmark.
Jag lever i en motsättning: jag känner mig väl integrerad, men jag kan helt enkelt inte uppnå kriterierna för permanent uppehållstillstånd. Jag är ofta väldigt upprörd och deprimerad över den situation jag lever i … jag är i ett limbo.”
Det säger den syriska undersökande journalisten Aisha som intervjuas i en färsk bok om dansk flykting- och integrationspolitik. Boken Un-welcome to Denmark (2025) skriven av Michelle Pace, professor i globala studier vid Roskilde universitet, är viktig för alla som vill göra en djupdykning i hur Danmark särskilt på 2000-talet stramat åt livet för folk på flykt.
Bland de mest gripande delarna av boken är just djupintervjuerna med tio syrier som flydde undan Assad-regimen och landade i Danmark. Åtta av de syriska flyktingarna har tillfälliga uppehållstillstånd.
Livet är satt på paus, allt är tillfälligt och utbytbart, uppehållstillståndet som omprövas vartannat år är som en tickande klocka. Aisha flydde till Danmark med sina två söner. Trots att hon lyckats få ett jobb inom sin bransch känner också hon den ständiga oron över framtiden.
”Jag har ett heltidsjobb och har två barn som jag sköter ensam, men jag har inte haft tillräckligt med tid att gå på kurser i danska. Under tiden har lagen ändrats så det verkar som att det är meningen att min vistelse i Danmark ska vara tillfällig. Vad innebär det för min och mina söners framtid?”, frågar Aisha i boken.
Trots att många syrier fått jobb kämpar de flesta med oro och ångest över att skickas ut ur Danmark. Redan i början av 2020-talet bedömde danska Migrationsverket att vissa syriska provinser var så pass trygga att syrier från de områdena inte längre behövde uppehållstillstånd och därmed kunde skickas ut ur Danmark.
Tillfälliga uppehållstillstånd blev norm
Redan på 1990-talet lyckades det då nya Danske Folkeparti plocka missnöjesröster på krav om strikt flyktingpolitik. På 2000-talet bidrog terrordåd utförda av islamistiska terrorister i New York och Europa till ökad misstänksamhet särskilt mot muslimska flyktingar i Danmark. Lägg till den så kallade danska karikatyrkrisen och planerna 2010 att utföra ett terrordåd mot Jyllands-posten som hämnd mot publiceringen av Muhammedkarikatyrerna så har ni några fler strängar som populistiska politiker kunnat spela på.
Det högerextrema Danske Folkeparti var först ute med att öka sitt väljarstöd med en stram flyktingpolitik. Men det är center-högerpolitiker som Anders Fogh Rasmussen och Lars Løkke Rasmussen och inte minst socialdemokraten Mette Frederiksen som gjort saken till accepterad mainstream i dansk politik.
2019, med socialdemokraten Frederiksen som statsminister, var huvudtanken inte längre att flyktingar skulle integreras, särskilt via jobb; nu betonades i allt högre grad att flyktingar ska befinna sig tillfälligt i landet. Det nya mantrat blev permanent tillfällighet.
– 2019 trädde lagar i kraft som gjorde att alla uppehållstillstånd som flyktingar beviljas var tillfälliga, säger Eva Singer, asylchef på Danska flyktinghjälpen, DRC.
Redan under de tidigare decennierna hade den danska utlänningslagen stramats åt avsevärt – och 2015 infördes ett nytt element av tillfällighet för personer som flydde våldet i Syrien. Men 2019 blev de tillfälliga korta uppehållstillstånden universell norm i Danmark.
– Osäkerheten kring hur länge människor tillåts stanna i Danmark leder till ångest. Och det gör att många flyktingar undrar om det alls är värt att lära sig danska och att deras barn ska gå i dansk skola.
– Vi får också höra av många personer som har flyktingbakgrund och redan blivit danska medborgare att de känner av osäkerheten och ångesten – även om de bott i Danmark i 20 år och inte längre behöver vara rädda över hur det ska gå med uppehållstillståndet, säger Singer.
Finns det då inga permanenta uppehållstillstånd?
– Jo, de finns, men du måste vänta i 8 år innan du kan ansöka om ett permanent uppehållstillstånd.
För ett permanent uppehållstillstånd krävs bland annat heltidsjobb i minst 3,5 av de senaste 4 åren och att du inte lyft socialbidrag under de senaste 4 åren. Trots att många flyktingars tillfälliga uppehållstillstånd förnyas, tvingas de leva med osäkerheten som ständig följeslagare, eftersom tillstånden omprövas med två års mellanrum.
Osäkerheten kring hur länge människor tillåts stanna i Danmark leder till ångest. Och det gör att många flyktingar undrar om det alls är värt att lära sig danska och att deras barn ska gå i dansk skola.
”Hur långt kan danska politiker gå?”
Den uttalat avoga och negativa inställningen gentemot flyktingar både bland danska politiker och i medier spiller ofta över på minoriteter i allmänhet – muslimer har blivit särskilt tydligt utpekade.
Maria Mawla känner sig trygg i Danmark, men många av hennes vänner med flyktingbakgrund är oroade för framtiden och ställer ofta frågan: ’måste vi lämna den plats som vi kallar vårt hem?’ Foto: Marcus Floman
På en reportageresa i Danmark träffar jag Maria Mawla som äger butiken Green Living mitt på Nørrebrogade i Köpenhamn.
– För mig är jämlikhet en självklarhet, men till exempel min syster blir påverkad av danska ytterhögerns politiker som uttalar sig på tv. Hon kan bli deprimerad av det.
Maria Mawla är född och uppvuxen i Danmark – båda föräldrarna kommer från Libanon.
Mawla tog sin examen i arkeologi och driver nu sin butik mitt i Nørrebro – en affär som säljer allt från ekologisk choklad till trendiga postkort. De synligaste varorna i butiken är de palestinska kläderna, affischerna, olivoljan från Västbanken och de kännspaka vattenmelonsmyckena.
Hon hälsar några kunder välkomna och de hälsar tillbaka.
– Ibland tänker jag för mig själv: hur långt är de danska politikerna redo att gå? Kommer de om 5 år att stifta en lag där vissa gator är endast för vita danskar? Eller kommer de att förbjuda äktenskap över religionsgränserna?”
När jag besöker Köpenhamn har det precis varit folketingsval i Danmark. Här och där syns fortfarande kampanjaffischerna på lyktstolpar. Jag frågar hur retoriken som florerar bland många danska partier påverkar personer som via sin hudfärg eller klädsel får danskarna att tänka att dessa är de ”fremmede”, utlänningarna.
– Min mamma hör till dem som påverkas starkt, som när hon ser på nyheterna och danska politiker på bästa sändningstid säger att ‘om folk inte beter sig som vi vill så måste de lämna landet.’
Då kan Maria Mawlas mamma fråga: ”kommer vi att bli fråntagna våra danska medborgarskap?”
– Då säger jag att nej, det kommer inte att hända.
Mawla förklarar att för hennes mamma handlar rädslan för att medborgarskapet ska hävas om en känsla. En känsla av osäkerhet.
– Men samma gäller inte för mig. Jag är en aktivist och jag är där ute på gatorna. Varje söndag marscherar jag för Palestinas sak eller mot lagar som är rasistiska.
Jag frågar hur hon tror att danska politikers mål, att det ska komma noll asylsökande till Danmark, påverkar flyktingar bosatta i Danmark.
– Jag tror att det påverkar dem. När regeringen säger stopp till asylsökande så sänder det en signal.
Mawla har många vänner vars föräldrar var flyktingar eller som själva kom till Danmark som flyktingar. Hon tror också att de strikta reglerna för att få permanent uppehållstillstånd och medborgarskap sänder en negativ signal.
– Jag har många vänner från Irak och Syrien och de känner verkligen av osäkerheten. Många av dem har barn som är födda här.
Kapplöpning mot botten
Den danska flyktingpolitiken påverkar inte bara flyktingar i Danmark, den har redan skapat ringar på vattnet runtom i Europa.
Otaliga europeiska delegationer har besökt Danmark för att få inspiration för asylpolitiken. Under besöken träffar delegationerna politiker men också bland annat Danska flyktinghjälpen. Då får Eva Singer möjlighet att ge sitt perspektiv på flyktingpolitiken.
Singer säger också att det högljudda pratet om den strikta asylpolitiken till viss grad är regeringspolitikers medvetna retorik med syftet att avskräcka asylsökande att ta sig till Danmark.
Den hårda retoriken, vare sig det handlar om signalpolitik eller verkliga åtstramningar, har påverkat flyktingars liv både i Danmark och i andra länder.
– När andra länder kommer hit och försöker kopiera dansk politik riskerar det bara att bli en kapplöpning mot botten. Det i sin tur gör att det blir ännu svårare för asylsökande att få skydd och då löser vi inte frågan om varför människor flyr till Europa för att få trygghet, säger Singer.
Relevant i sammanhanget är också att just Danmark aktivt drivit på frågan om att flytta hela asylprocessen utanför Europa. Första gången Danmark föreslog detta var 1986 då landet hoppades att FN kunde flytta asylprocessen utanför Europa. 2001 föreslog Danmark att saken skulle skötas på EU-nivå. Sedan 2021 har Danmark en nationell lag som godkänner att hela asylprocessen flyttas utanför Danmark (denna Rwanda-modell är alltså godkänd i lag, men har ännu inte tagits i bruk).
Enligt den asylpakt som hela EU nu godkänt kan ett medlemsland flytta en del asylsökandes hela asylprocess utanför EU. Men först krävs att ett land utanför EU går med på att mot betalning ta över asylprocessen.
Artikeln har förverkligats med ett resebidrag från Kulturfonden för Finland och Danmark.
Foto: Marcus Floman
